Säkerheten fördelas ojämnt
Det är stora skillnader i säkerheten mellan olika befolkningsgrupper i Finland
Kvinnor, män, personer med invandrarbakgrund, personer med en funktionsnedsättning och till exempel barn och äldre upplever olika säkerhetshot, och mest utsatta är de som befinner sig i en svag socioekonomisk ställning. Hos dem hopas säkerhetshoten.
– Säkerhetshoten är starkt koncentrerade till vissa grupper som går att identifiera. Nu måste vi se på vilka de sårbara grupperna är och vad vi kan göra åt saken, säger inrikesminister Kai Mykkänen (Saml).
Inrikesministeriet publicerade i går en rapport om hur säkerheten och tryggheten fördelas mellan olika befolkningsgrupper.
Av utredningen framgår bland annat att personer med invandrarbakgrund löper klart större risk för att utsättas för misshandel än majoritetsbefolkningen, medan äldre personer mer sällan utsätts för brott än yngre.
I Finland diskuteras invandringen ofta som ett säkerhetshot för majoritetsbefolkningen. Men egentligen är personer med invandrarbakgrund betydligt mer utsatta för misshandel och många andra säkerhetshot.
Det är stora skillnader i säkerheten mellan olika befolkningsgrupper. Till exempel personer med invandrarbakgrund eller funktionsnedsättning utsätts betydligt oftare för våld än majoritetsbefolkningen, visar Inrikesministeriets färska utredning. Det största säkerhetshotet just nu är hatretoriken, bedömer experter.
Finland berömmer sig gärna om att vara tryggast i världen eller näst intill. Men för vem, och om det faktiskt gäller alla, har Inrikesministeriet nu utrett för första gången.
Slutsatsen är att säkerheten och faktorer som orsakar otrygghet fördelar sig på mycket olika sätt mellan könen, och att egenskaper som ålder, inkomstnivå, bostadsort, familjebakgrund, utbildning och etnicitet har en stor inverkan på säkerheten.
– Vi kan inte bara titta på genomsnittet, utan måste försöka se saker också till exempel ur en ung invandrarkvinnas synvinkel, eller en romsk mans som alltid stämplas fast han inget gjort, sade inrikesminister Kai Mykkänen (Saml) då utredningen presenterades i går.
För att ta några exempel: Drygt en av fem kvinnor har upplevt våld i ett nära förhållande, vilket är nästmest i EU. Män däremot blir oftare offer för brott mot liv eller våld på offentliga platser.
Personer med invandrarbakgrund löper 2,5 gånger så stor risk för att råka ut för misshandel jämfört med majoritetsbefolkningen, och unga med invandrarbakgrund liksom unga med en funktionsnedsättning upplever mer våld och hot om våld än andra. Detsamma gäller trans- och interkönade unga, som dessutom har en förhöjd självmordsrisk.
Ju fler av de här egenskaperna som sammanfaller hos en person, desto högre är risken för våld och hot om våld.
– Säkerheten är olika för olika befolkningsgrupper. Man kan inte säga att vi står på samma linje just nu, utan det ser ut som om säkerhetshoten hopar sig hos de mest sårbara grupperna, säger Jussi Nikander, chef på KPMG.
Mer fokus på förövare än offer
Det är KPMG som utfört utredningen tillsammans med konsultföretaget WoM, som är specialiserat på jämställdhet och likabehandling.
Utredarna har tagit med tre perspektiv på säkerhet: kriminalitet, olyckor och upplevd otrygghet. Utredningen bygger på den statistik och litteratur som finns och en enkätundersökning och expertintervjuer med personer som jobbar med säkerhet eller jämställdhet och likabehandling.
– Det visade sig att informationen om den inre säkerheten och hur den fördelar sig är mycket splittrad och fördelad på flera sektorer, och det verkar inte finnas någon helhetskoordination. Ålder, kön och bostadsort är lätta att ta fram, men ska man ha fram mer information om olika minoriteter finns det inte mycket att hämta. Och till exempel brottsstatistiken fokuserar mer på förövaren än på offren, säger Nikander.
Marginalisering är det som mest hotar en jämlik tillgång till trygghet och säkerhet, anser de intervjuade experterna i undersökningen. Det drabbar dem som har den svagaste socioekonomiska ställningen, och utanförskap hotar förvärra situationen ytterligare.
Hatretorik skapar spänningar
Som det största säkerhetshotet överlag ser experterna hatretoriken, och det här hotet förväntas växa under kommande år. Också våld i nära relation, hot och brott till följd av etniskt ursprung eller av att man uttalat sin åsikt och hot som hänger ihop med datanätverk finns med på experternas fem i topp.
– Hatretoriken på sociala medier och i den offentliga diskussionen verkar rikta sig särskilt mot dem som skiljer sig från majoriteten på ett synligt sätt, till exempel genom hudfärg eller någon synlig funktionsnedsättning, konstaterar Nikander.
Hatretoriken ökar spänningen mellan olika grupper, och försämrar den allmänna atmosfären på ett sätt som ökar otryggheten, konstaterar utredningen, och efterlyser åtgärder för att få bukt med den.
– Det här berör hela samhället. Hur kan myndigheterna bidra till att få slut på hatretoriken, och vad kan hela samhället göra? Här behövs fortsatta åtgärder, säger Sinikka Mustakallio, jämställdhetskonsult och vd på WoM.
Bollen får gå vidare till inrikesminister Kai Mykkänen. Vad kan myndigheterna göra för att förhindra hatretorik, och vad har beslutsfattarna för ansvar för hur vi pratar om saker? – Hatretorik är kriminaliserat, och det finns också exempel på domar. Men det är otroligt svårt att genom konkreta åtgärder göra mer när det gäller kriminaliseringen. Nyckeln finns kanske snarare inom varje diskussionsforum, där det gäller att skapa en sund samtalskultur, och i skolorna, ungdomsarbetet och mötet mellan polis och allmänhet – vi måste vara tydliga med att hatretorik
inte är tillåtet, säger Mykkänen.
Också politikerna bör bära sitt ansvar.
– Politikerna är synliga i offentligheten och vad de säger får en större tyngd. Vi har ju haft några domar som gällt politikers hatretorik, och det är bra att man tagit i saken. Yttrandefriheten är viktig men skyddar inte den som pekar ut en utsatt grupp.
Mykkänen är inte särskilt förvånad över vad man kunnat ana men rapporten nu lyfter fram.
– Men kanske det att hatretoriken upplevs som ett så centralt hot var lite överraskande.
Här finns också en bra påminnelse om att saker bör sättas i perspektiv, anser Mykkänen.
– I Finland diskuteras invandringen ofta som ett säkerhetshot för majoritetsbefolkningen. Men egentligen är personer med invandrarbakgrund betydligt mer utsatta för misshandel och många andra säkerhetshot.