Svårt att förbättra arbetsminnet
Letar du ofta efter plånboken, hemnycklarna och telefonen? Tror du att det går att öva upp hjärnans arbetsminne med hjälp av en behändig app på nätet? Glöm det, säger doktoranden Otto Waris vid åbo Akademi.
Arbetsminnet upprätthåller och bearbetar information som en människa tillfälligt tänker på. Arbetsminnet behövs för att vi människor ska kunna syssla med medveten planering och hantera information i vardagen.
Enligt Waris finns det inte övertygande vetenskapligt belägg för att det skulle gå att förbättra arbetsminnets allmänna kapacitet med hjälp av olika träningsuppgifter. Hjärnan kan bli bättre på att lösa vissa specifika uppgifter med hjälp av upprepad träning, men det går inte att ge arbetsminnet ett generellt lyft på samma sätt som när man köper ett extra minneskort till sin dator.
Sifferserier och rutfält
– Utifrån min forskning och de senaste meta-analyserna kan man inte dra slutsatsen att man skulle kunna förbättra arbetsminnet med hjälp av utökad belastning eller genom att göra olika övningsuppgifter på nätet. Jag förhåller mig skeptisk till alla möjliga appar som lovar att man kan öva upp arbetsminnet med hjälp av datoriserade uppgifter, säger doktoranden Otto Waris vid Åbo Akademi.
Otto Waris doktorsavhandling bygger på studier som har gjorts med friska, vuxna försökspersoner. Arbetsminnets struktur och dess kopplingar till personlighetsdrag analyserades hos 711 amerikanska deltagare med hjälp av internetbaserad testning. I praktiken handlade det om att komma ihåg och processa till exempel sifferserier eller positioner i olika rutfält. Träningsstudierna utfördes antingen i laboratoriet eller som nätbaserad hemträning.
Avhandlingen bygger också på fem veckors adaptiv träning där svårighetsgraden justerades enligt individens prestationsnivå. Sammanlagt 116 personer deltog i den korta strategiträningen. Träningseffekterna jämfördes med resultaten från test där otränade deltagare medverkade. Enligt Waris doktorsavhandling finns det inga tydliga samband mellan personlighetsdrag och arbetsminnets förmåga att memorera sifferserier, ramsor eller recitera poesi. Det kvittar alltså om du är utåtriktad, samvetsgrann eller tillbakadragen.
– Enligt våra forskningsresultat inverkar personligheten inte betydligt på arbetsminnets förmåga att komma ihåg saker i vardagen, säger Waris.
Doktorsavhandlingens personlighetsmått byggde på en etablerad kategorisering av människors personlighet enligt kriterierna öppenhet, samvetsgrannhet, extraversion, vänlighet och neuroticism (emotionell stabilitet). Vad innebär forskningsresultaten för oss som förlägger hemnycklarna och plånboken varje dag? – Det lönar sig säkert att alltid lägga nycklarna och plånboken på samma ställe, till exempel i en skål på en byrå i tamburen. Specifik träning som går ut på att man memorerar platsen där man lagt nycklarna och försöker återkalla platsen i minnet efter ett antal minuter kan också hjälpa.
Otto Waris doktorsavhandling granskas den 4 juni vid Åbo Akademi. Opponent är professor Tilo Strobach från Medical School i Hamburg och kustos är professor Matti Laine vid Åbo Akademi.