Ort- och gatunamnen viktiga för svenskans synlighet
En doktorsavhandling från Helsingfors universitet visar att det svenska språkets synlighet i gatubilden korrelerar med antalet svenskspråkiga invånare på orten i fråga. På reklamskyltarna dominerar ändå finskan, också i Karis som har en stor svenskspråkig majoritet.
Det svenska språkets synlighet i gatubilden korrelerar med antalet svenskspråkiga invånare på orten i fråga, framgår det ur doktorand Väinö Syrjäläs doktorsavhandling Namn – språk – ställe: Språkbrukarna i Svenskfinlands offentliga rum. Syrjälä disputerar vid humanistiska fakulteten vid Helsingfors universitet torsdagen den 14 juni.
– Jag har undersökt det som på det vetenskapliga fältet kallas för lingvistiskt landskap, det vill säga språkbruket i offentligheten. Det betyder språket på till exempel skyltar och reklamtavlor, förklarar Syrjälä.
Syrjälä har kartlagt språkbruket i Raseborg, närmare bestämt Karis, och i Grankulla. I Raseborg utgör de svenskspråkiga invånarna cirka 65 procent av befolkningen medan andelen svenskspråkiga i Grankulla är ungefär 34 procent.
Svenskans synlighet hänger på myndigheterna
I både Karis och Grankulla är den officiella skyltningen från myndighetshåll tvåspråkig, medan det finns fler kommersiella skyltar på svenska i Karis än i Grankulla.
– Inte finns det lika många svenskspråkiga skyltar som finskspråkiga skyltar i Karis heller men ganska jämnt är det, säger Syrjälä.
– Jag tror att det är en ganska logisk slutsats att konstatera att det krävs en stor svenskspråkig majoritet för att svenskan skulle vara kommersiellt relevant.
Med tanke på svenskans synlighet i gatubilden är myndigheternas skyltning därför i en nyckelroll. Till skillnad från företag måste myndigheterna ta språklagen i beaktande när de sätter ut till exempel gatuskyltar och trafikmärken.
Enkätundersökning kompletterar
Förutom av kartläggningen av det lingvistiska landskapet i Karis och Grankulla består Syrjäläs doktorsavhandling av en enkätundersökning om hur människor i huvudstadsregionen uppfattar skyltningen i sina hemtrakter. Enkätundersökningen fokuserar främst på Gårdsbacka i Helsingfors och Esbo centrum.
Enkätundersökningen visade att folk har en ganska bra uppfattning om vilka språk som figurerar i gatubilden.
– Människorna i min undersökning är medvetna om att den officiella skyltningen måste vara tvåspråkig, sammanfattar Syrjälä.
Enligt Syrjälä behövs det mer forskning om vanliga människors syn på språkbruket i offentligheten. Hans förhoppning är att studier av lingvistiska landskap i framtiden kan bidra till den samhälleliga språkdebatten och skapa verktyg för språkplanering. Väinö Syrjälä disputerar den 14 juni klockan 12 i Forsthuset på Unionsgatan 40 i Helsingfors.