Jätten har vaknat och skakar om
Graham Allison är orolig över att de ekonomiska och strategiska skillnaderna mellan USA och Kina kan leda till ett överilat militärt handlande.
FACKLITTERATUR Graham Allison: Destined for War – Can America and China Escape Thucydides’s Trap? Houghton Mifflin Harcourt, 2018
”Låt Kina sova; när det vaknar kommer det att skaka världen.”
Orden är Napoleons år 1817. I dag har Kina minsann vaknat och världen känner sig omskakad av den snabbt expanderande stormakten. I boken Destined for War analyserar Harvardprofessorn, historikern Graham Allison följderna av Kinas snabba utveckling.
I bokens undertitel frågar han sig om Amerika och Kina kan undgå Thukydides fälla. Thukydides var en grekisk general som på 430-talet f.Kr. deltog i kriget mellan Sparta och Aten. Han var också historiker och skrev Kriget mellan Sparta och Athen (senaste svenska utgåva 1978). Thukydides fälla handlar om hur en starkt expanderande stat (Aten) väcker oro och rädsla hos spartanerna. Som en följd av andra mindre konflikter beslutar spartanerna att förklara atenarna krig.
Allison har gått femhundra år tillbaka i tiden och forskat i hur både medeltida och moderna stater känt sig hotade av en expansiv granne. Han fann sexton fall, av vilka tolv lett till krig mellan staterna. Sådana krig är exempelvis trettioåriga kriget, första världskriget och japanernas anfall på Pearl Harbor.
Allison är speciellt intresserad av relationerna mellan USA och Kina. Han är ute i preventivt syfte: Hur kan man förhindra att länderna hamnar i Thukydides fälla?
Kina kör om
Likt Aten en gång, går det verkligen bra för Kina. Sedan 1980 har Kinas ekonomi stigit med cirka 10 procent per år och landet har fördubblat sin ekonomi vart sjunde år. Efter den finansiella krisen 2008 har Kina fungerat som den primära motorn ifråga om global tillväxt.
2005 var Kinas ekonomi mindre än hälften av USA:s. År 2019 förväntar sig IMF att den kommer att vara 20 procent större än USA:s. Kina har redan passerat USA på de flesta indikatorer. Kineserna är de största producenterna av fartyg, stål, aluminium, halvledare, datorer, mobiltelefoner, möbler och kläder. Amerika var först med att tillverka bilar i stor skala. I dag är Kina största biltillverkaren och har också den största bilmarknaden.
År 2015 gick Kina om USA med att ha flest miljardärer. Kineserna köpte hälften av världens lyxartiklar. ”Kommunisterna bär Prada”, skriver Allison. Samma år passerade Tsinghua University MIT i USA som det främsta universitetet för ingenjörskonst.
Av världens snabbaste superdatorer finns 167 i Kina, två fler än i USA. Sedan 2013 finns världens snabbaste superdator inte i Silicon Valley utan i Kina. Den är dessutom helt och hållet byggd på inhemska processorer. Enligt IMF:s årsrapport om den globala ekonomin från 2014 är Amerika nu nummer två med Kina i knapp ledning.
Civilisationers kamp
Kina bygger ut sin makt med så kallad geoekonomi, som inte enbart innehåller handel, utan även utlandshjälp, projekt speciellt i Afrika, sanktioner, cyberspioneri och investeringsbeslut i fjärran länder, bland annat i Finland.
Men det är inte enbart fråga om pengar eller påverkan utan också om skillnader mellan civilisationerna som kan ställa till problem om de inte noteras.
Allison lånar in mycket av historikern och Harvardkollegan Samuel Huntingtons framsynta bok Civilisationernas kamp (2006). Huntington konstaterar att i världen efter kalla krigets slut är skillnaderna mellan folken inte ideologiska, politiska eller ekonomiska; de är kulturella.
Folk och nationer försöker svara på den mest fundamentala fråga människan över huvud kan ställa sig: Vilka är vi? Och de svarar genom att visa till det som alltid betyder mest för dem. Människor söker sin tillhörighet i familjen, religionen, språket, historien, värderingar och samhällsinstitutioner.
I den asiatiska civilisationen lever konfucianismens ideal som betonar värdet av auktoritet, åsidosättande av individens rättigheter, vikten av samstämmighet, undvikande av konfrontationer, ”rädda ansiktet” och mer allmänt samhällets makt över individen. Tidsperspektivet sträcker sig kanske 5 000 år tillbaka.
Detta synsätt står i kontrast till amerikanernas tro på frihet, jämlikhet, demokrati, individualism och deras tendens att misstro den politiska makten, uppmuntra konkurrens, helgonförklara mänskliga rättigheter, glömma det förgångna och inrikta sig på omedelbara fördelar.
Aktuell varning
För Huntington kommer kampen mellan civilisationer att utgöra det största hotet mot världsfreden. Han skriver att en internationell ordning grundad på civilisationer är det säkraste skyddet mot ett världskrig.
Både Allison och Huntington är oroliga över att de ekonomiska och strategiska skillnaderna kan leda till ett överilat militärt handlande. Allison noterar att dagens amerikanska politik med Make America great again som honnörsord har sin motsvarighet i kinesernas Make China great again.
I det läget krävs det politisk visdom för att små, begränsade sammanstötningar inte leder till större sammandrabbningar. Thukydides klassiska varning är lika aktuell i dag som för lite mer än tvåtusen år sedan.