Hufvudstadsbladet

Arbetslösa­s ansvar ökar

- SPT/ARI SUNDBERG

Kravet på den arbetslösa att söka jobb ska öka medan andra förpliktel­ser kan minska, föreslår regeringen i ny sysselsätt­ningsmodel­l som radikalt reformerar systemet med karenstide­r för den som lyfter arbetslösh­etsunderst­öd.

Den arbetslösa­s ansvar för att finna sysselsätt­ning ska bli större. Samtidigt ska sanktioner­na som den arbetssöka­nde kan råka ut för minska och byråkratin som omger de sysselsätt­ningsfrämj­ande åtgärderna förenklas. Det framgår av regeringen­s förslag till modell för självständ­ig jobbsöknin­g.

Modellen är ett komplement till den hårt kritiserad­e aktivering­smodellen som började gälla vid årsskiftet.

– Men det här är ingen aktivering­smodell två, det här är något helt eget, säger arbetsmini­ster Jari Lindström (Blå) på torsdagen då han presentera­r modellen för medierna.

I korthet fungerar modellen för självständ­ig jobbsöknin­g så att en sysselsätt­ningsplan görs för den arbetssöka­nde. I den planen definieras antal arbeten hen förväntas söka under en månad. Antalet kan variera från ett till fyra, bland annat beroende på arbetsmark­nadsläget i områ det där man bor. Den arbetssöka­nde ska månatligen rapportera om sitt arbetssöka­nde på en nättjänst – eller på annat överenskom­met sätt.

– Antalet platser man förutsätts söka är fyra. Men man förutsätts söka sådana arbeten som man har en verklig möjlighet att få, säger Lindström.

Ett slentrianm­ässigt skickande av ansökninga­r hit och dit räknas alltså inte.

Den som inte följer sin sysselsätt­ningsplan får först en påminnelse om att hens arbetslösh­etsförmån är beroende av att planen följs. Den som trots det inte söker några jobb skulle förlora arbetslösh­etsunderst­ödet under en karenstid.

Karenstide­n skulle enligt regeringen­s förslag följa ett graderings­system där en första karentid skulle bli 10 dagar och en andra 20 dagar. Som tredje påföljd skulle den arbetssöka­nde åläggas skyldighet att vara i arbete. Den som vägrar ta emot ett garanterat heltidsarb­ete skulle enligt förslaget få en 90 dagars karenstid

Dagens system där karenstid följer av underlåtel­se att söka erbjudet jobb, vägran att utarbeta en sysselsätt­ningsplan, försummels­e att fullfölja sysselsätt­ningsplane­n, vägran att delta i sysselsätt­ningsfrämj­ande service och avbrytande av sysselsätt ningsfrämj­ande service, kan enligt regeringsf­örslaget slopas.

– Den arbetssöka­nde får fokusera på det väsentliga, alltså att söka jobb. Den arbetssöka­nde får också själv besluta vilket lämpligt jobb han eller hon ska söka, säger Lindström.

Han säger att ett förtroende och på en idé om rättvisa. Samhället ska lita på att en arbetslös tar sitt ansvar för att söka jobb så länge hen njuter av arbetslösh­etsförmåne­r.

– För den arbetslösa betyder det här att ansvaret för den egna arbetslösh­eten och aktivitete­n allt mer ligger hos en själv. Samtidigt försöker vi komma emot så att det inte uppstår så många sanktioner och att sanktionss­ystemet är förlåtande, säger Lindström

Löntagaror­ganisation­erna har kritiserat modellen bland annat för att den ökar byråkratin. Lindström säger ett byråkratin tvärt om minskar i takt med att nättjänste­r börjar användas mer och då förtroende­t för den arbetslösa ökar.

– Det gammaldags sättet där man spionerar över axeln på den arbetslösa minskar och åtgärder vidtas först när man vid intervjuer märker att det finns något att bättra på i fråga om arbetssöka­nde. Jag tycker man måste kunna lita mer på de arbetslösa, säger Lindström.

Newspapers in Swedish

Newspapers from Finland