Arbetslösas ansvar ökar
Kravet på den arbetslösa att söka jobb ska öka medan andra förpliktelser kan minska, föreslår regeringen i ny sysselsättningsmodell som radikalt reformerar systemet med karenstider för den som lyfter arbetslöshetsunderstöd.
Den arbetslösas ansvar för att finna sysselsättning ska bli större. Samtidigt ska sanktionerna som den arbetssökande kan råka ut för minska och byråkratin som omger de sysselsättningsfrämjande åtgärderna förenklas. Det framgår av regeringens förslag till modell för självständig jobbsökning.
Modellen är ett komplement till den hårt kritiserade aktiveringsmodellen som började gälla vid årsskiftet.
– Men det här är ingen aktiveringsmodell två, det här är något helt eget, säger arbetsminister Jari Lindström (Blå) på torsdagen då han presenterar modellen för medierna.
I korthet fungerar modellen för självständig jobbsökning så att en sysselsättningsplan görs för den arbetssökande. I den planen definieras antal arbeten hen förväntas söka under en månad. Antalet kan variera från ett till fyra, bland annat beroende på arbetsmarknadsläget i områ det där man bor. Den arbetssökande ska månatligen rapportera om sitt arbetssökande på en nättjänst – eller på annat överenskommet sätt.
– Antalet platser man förutsätts söka är fyra. Men man förutsätts söka sådana arbeten som man har en verklig möjlighet att få, säger Lindström.
Ett slentrianmässigt skickande av ansökningar hit och dit räknas alltså inte.
Den som inte följer sin sysselsättningsplan får först en påminnelse om att hens arbetslöshetsförmån är beroende av att planen följs. Den som trots det inte söker några jobb skulle förlora arbetslöshetsunderstödet under en karenstid.
Karenstiden skulle enligt regeringens förslag följa ett graderingssystem där en första karentid skulle bli 10 dagar och en andra 20 dagar. Som tredje påföljd skulle den arbetssökande åläggas skyldighet att vara i arbete. Den som vägrar ta emot ett garanterat heltidsarbete skulle enligt förslaget få en 90 dagars karenstid
Dagens system där karenstid följer av underlåtelse att söka erbjudet jobb, vägran att utarbeta en sysselsättningsplan, försummelse att fullfölja sysselsättningsplanen, vägran att delta i sysselsättningsfrämjande service och avbrytande av sysselsätt ningsfrämjande service, kan enligt regeringsförslaget slopas.
– Den arbetssökande får fokusera på det väsentliga, alltså att söka jobb. Den arbetssökande får också själv besluta vilket lämpligt jobb han eller hon ska söka, säger Lindström.
Han säger att ett förtroende och på en idé om rättvisa. Samhället ska lita på att en arbetslös tar sitt ansvar för att söka jobb så länge hen njuter av arbetslöshetsförmåner.
– För den arbetslösa betyder det här att ansvaret för den egna arbetslösheten och aktiviteten allt mer ligger hos en själv. Samtidigt försöker vi komma emot så att det inte uppstår så många sanktioner och att sanktionssystemet är förlåtande, säger Lindström
Löntagarorganisationerna har kritiserat modellen bland annat för att den ökar byråkratin. Lindström säger ett byråkratin tvärt om minskar i takt med att nättjänster börjar användas mer och då förtroendet för den arbetslösa ökar.
– Det gammaldags sättet där man spionerar över axeln på den arbetslösa minskar och åtgärder vidtas först när man vid intervjuer märker att det finns något att bättra på i fråga om arbetssökande. Jag tycker man måste kunna lita mer på de arbetslösa, säger Lindström.