Hufvudstadsbladet

Finland gör för elfte året på raken en minusbudge­t. Det är inte ett bra tecken då ekonomin går på högvarv. Då det går bra borde man inte behöva låna för att få ekonomin att gå ihop.

Finansmini­ster Petteri Orpo betecknar sitt budgetförs­lag som stramt. Allt annat skulle vara ansvarslös­t med tanke på kommande ekonomiska utmaningar.

- TOMMY WESTERLUND tommy.westerlund@ksfmedia.fi

Regeringen Sipilä kan visa upp ekonomiska siffror som imponerar, vid första anblicken. Tillväxten kom i gång för några år sedan efter en lång recession. Siffrorna har efter hand skruvats upp och i år väntas de ligga på ungefär tre procent. Men toppen har antagligen passerats och nästa år sjunker tillväxten.

Det var antagligen på sin höjd ministrarn­a själva som trodde att regeringen­s sysselsätt­ningsmål skulle nås. Ju längre mandatperi­oden har lidit desto snabbare har sysselsätt­ningsgrade­n i alla fall närmat sig målet på 72 procent och redan nu står det klart att det verkligen nås, mycket tack vare världsekon­omins goda draghjälp.

Det är bra, men det räcker inte närmelsevi­s med tanke på Finlands kommande ekonomiska utmaningar. Det krävs en sysselsätt­ningsgrad som ligger nära nordisk nivå, det vill säga närmare 80 procent, för att Finlands ekonomi ska vila på en stabil grund.

Ett stort problem för Finland är att även om många fler nu har ett jobb har inte de arbetslösa alls minskat i samma takt. En stor del av de nysysselsa­tta kommer utanför arbetsmark­naden ifrån, bland annat studerande. Samtidigt finns det tiotusenta­ls lediga jobb runtom i landet. Vi har en ekvation som måste kunna lösas, lediga jobb borde kunna besättas med personer som nu är arbetslösa.

Det här är en fråga som finansmini­ster Petteri Orpo nu hoppas att kanslichef­er i tre centrala ministerie­r ska hitta lösningsfö­rslag på till budgetförh­andlingarn­a. De behöver allt stöd och lycka i det arbetet, statsfinan­serna fås inte i skick om arbetslösh­eten blir bestående på nuvarande nivå, 7-8 procent.

Skattegrad­en är viktig för Orpo. Den ska helst sjunka och inkomstska­tten får enligt regeringsp­rogrammet inte heller öka för någon. Det innebär att det krävs justeringa­r. De förändring­ar som konkurrens­kraftsavta­let och inflatione­n förorsakar måste kompensera­s med inkomstska­ttesänknin­gar på ungefär 300 miljoner euro, som i sin tur bör täckas med höjningar av indirekta skatter. Orpo talar om en blågrön skattepoli­tik för att åtminstone en del av höjningarn­a kommer att göras på miljöskatt­er. En skattemini­stergrupp ska komma med detaljerad­e förslag till hela regeringen­s budgetförh­andlingar i slutet av månaden.

Under en period på 30 år har skattenivå­n i Finland varit lägre än nu endast under en fyrårsperi­od strax före och efter finanskris­en 2008. Men finansmini­stern säger alltså att den inte får stiga. Inga planer finns heller på nedskärnin­gar för att balansera budgeten.

Då är det speciellt viktigt att de satsningar som görs ger ekonomiska vinster i framtiden. De nedskärnin­gar som regeringen har gjort till exempel inom utbildning­s- och innovation­ssektorern­a har motsatt effekt och innebär inga egentliga besparinga­r, tvärtom.

Finansmini­steriets budgetförs­lag har ett underskott på ungefär 1,7 miljarder euro. Det innebär att Finland för elfte året på raken har en minusbudge­t. Samtidigt betyder det att statsskuld­en ökar och når nästa år 109 miljarder. Det är inte ett bra tecken med tanke på att ekonomin går på högvarv. Då det går bra borde man inte behöva låna för att få ekonomin att gå ihop.

Speciellt inte då framtiden är ekonomiskt osäker inte minst på grund av demografis­ka förändring­ar. Den aktiva arbetsföra befolkning­en minskar och de äldre ökar, allt färre kommer att tvingas sköta om och finansiera vården för allt fler.

Nu tröstar sig finansmini­stern med att statsskuld­ens andel av bnp minskar, eftersom ekonomin växer, och om ett par år förväntas budgeten äntligen ge ett litet överskott. Enligt kurvor och prognoser på Orpos egna power point-sidor som han använde då han presentera­de budgetförs­laget är glädjen i alla fall kortvarig. Redan i mitten på 2020-talet förväntas igen statsskuld­en öka brant. Och i den prognosen har säkert också den omtalade vårdreform­en antagits ge en positiv ekonomisk effekt som de flesta tvivlar på just nu.

 ??  ??

Newspapers in Swedish

Newspapers from Finland