Finland gör för elfte året på raken en minusbudget. Det är inte ett bra tecken då ekonomin går på högvarv. Då det går bra borde man inte behöva låna för att få ekonomin att gå ihop.
Finansminister Petteri Orpo betecknar sitt budgetförslag som stramt. Allt annat skulle vara ansvarslöst med tanke på kommande ekonomiska utmaningar.
Regeringen Sipilä kan visa upp ekonomiska siffror som imponerar, vid första anblicken. Tillväxten kom i gång för några år sedan efter en lång recession. Siffrorna har efter hand skruvats upp och i år väntas de ligga på ungefär tre procent. Men toppen har antagligen passerats och nästa år sjunker tillväxten.
Det var antagligen på sin höjd ministrarna själva som trodde att regeringens sysselsättningsmål skulle nås. Ju längre mandatperioden har lidit desto snabbare har sysselsättningsgraden i alla fall närmat sig målet på 72 procent och redan nu står det klart att det verkligen nås, mycket tack vare världsekonomins goda draghjälp.
Det är bra, men det räcker inte närmelsevis med tanke på Finlands kommande ekonomiska utmaningar. Det krävs en sysselsättningsgrad som ligger nära nordisk nivå, det vill säga närmare 80 procent, för att Finlands ekonomi ska vila på en stabil grund.
Ett stort problem för Finland är att även om många fler nu har ett jobb har inte de arbetslösa alls minskat i samma takt. En stor del av de nysysselsatta kommer utanför arbetsmarknaden ifrån, bland annat studerande. Samtidigt finns det tiotusentals lediga jobb runtom i landet. Vi har en ekvation som måste kunna lösas, lediga jobb borde kunna besättas med personer som nu är arbetslösa.
Det här är en fråga som finansminister Petteri Orpo nu hoppas att kanslichefer i tre centrala ministerier ska hitta lösningsförslag på till budgetförhandlingarna. De behöver allt stöd och lycka i det arbetet, statsfinanserna fås inte i skick om arbetslösheten blir bestående på nuvarande nivå, 7-8 procent.
Skattegraden är viktig för Orpo. Den ska helst sjunka och inkomstskatten får enligt regeringsprogrammet inte heller öka för någon. Det innebär att det krävs justeringar. De förändringar som konkurrenskraftsavtalet och inflationen förorsakar måste kompenseras med inkomstskattesänkningar på ungefär 300 miljoner euro, som i sin tur bör täckas med höjningar av indirekta skatter. Orpo talar om en blågrön skattepolitik för att åtminstone en del av höjningarna kommer att göras på miljöskatter. En skatteministergrupp ska komma med detaljerade förslag till hela regeringens budgetförhandlingar i slutet av månaden.
Under en period på 30 år har skattenivån i Finland varit lägre än nu endast under en fyrårsperiod strax före och efter finanskrisen 2008. Men finansministern säger alltså att den inte får stiga. Inga planer finns heller på nedskärningar för att balansera budgeten.
Då är det speciellt viktigt att de satsningar som görs ger ekonomiska vinster i framtiden. De nedskärningar som regeringen har gjort till exempel inom utbildnings- och innovationssektorerna har motsatt effekt och innebär inga egentliga besparingar, tvärtom.
Finansministeriets budgetförslag har ett underskott på ungefär 1,7 miljarder euro. Det innebär att Finland för elfte året på raken har en minusbudget. Samtidigt betyder det att statsskulden ökar och når nästa år 109 miljarder. Det är inte ett bra tecken med tanke på att ekonomin går på högvarv. Då det går bra borde man inte behöva låna för att få ekonomin att gå ihop.
Speciellt inte då framtiden är ekonomiskt osäker inte minst på grund av demografiska förändringar. Den aktiva arbetsföra befolkningen minskar och de äldre ökar, allt färre kommer att tvingas sköta om och finansiera vården för allt fler.
Nu tröstar sig finansministern med att statsskuldens andel av bnp minskar, eftersom ekonomin växer, och om ett par år förväntas budgeten äntligen ge ett litet överskott. Enligt kurvor och prognoser på Orpos egna power point-sidor som han använde då han presenterade budgetförslaget är glädjen i alla fall kortvarig. Redan i mitten på 2020-talet förväntas igen statsskulden öka brant. Och i den prognosen har säkert också den omtalade vårdreformen antagits ge en positiv ekonomisk effekt som de flesta tvivlar på just nu.