Hufvudstadsbladet

Susanna Ginman

Sedan början av juli har det varit ganska tyst kring vård- och landskapsr­eformerna. Nu finns reformerna igen på löpsedlarn­a eftersom arbetet i riksdagen fortsätter.

- SUSANNA GINMAN susanna.ginman@hbl.fi

Vården måste reformeras. Det finns många argument och de har alla funnits med hela vägen under de ungefär tio år som reformen har varit aktuell.

Totalt tyst har det ändå inte varit. Under sommaren utspann sig en liten diskussion kring om hela vårdreform­en alls behövs eftersom sjukvården i Finland är väldigt kostnadsef­fektiv. Den diskussion­en är onödig att föra. Vården måste reformeras. Det finns många argument och de har alla funnits med hela vägen under de ungefär tio år som reformen har varit aktuell.

För det första hör vår sjukvård i jämförelse med övriga OECD-länder till de mest ojämlika. I praktiken betyder det att fattiga och sjuka inte får tillräckli­gt med vård medan rika och friska till och med övervårdas.

För det andra är sjukvården inte effektiv i den bemärkelse att primärvård­en skulle fånga upp alla dem som måste vårdas. De hänvisas i stället senare till den specialise­rade vården. Det blir dyrt med både mänskliga och ekonomiska mått mätt.

Och för det tredje måste Finland också inom sjukvården ha beredskap att ta hand om att det finns allt flera äldre. Ju äldre vi blir desto mer vård behöver vi – det är en konsekvens av den goda nyheten att vi lever längre.

Så långt om orsakerna till vårdreform­en. Som känt har den sittande regeringen kopplat ihop en landskapsr­eform med vårdreform­en och också beslutat införa en valfrihet. Landskapen ska vara 18, vilket innebär att de är av väldigt varierande storlek. Valfrihete­n införs tidigare och är mera omfattande än regeringen ursprungli­gen hade tänkt.

Det kan se tydligt och klart ut. Men att reformerna verkligen blir av är inte alls klart.

Den första versionen fick back i riksdagens grundlagsu­tskott sommaren 2017.

Regeringen kom med ett nytt förslag och i juni i år slog grundlagsu­tskottet fast att det behövs förändring­ar men att de kan göras i riksdagen. Invändning­arna handlar bland annat om tidtabelle­n. Övergångsp­erioden måste bli väsentligt längre och särskilt valfrihets­elementen måste införas stegvis. Men invändning­arna gällde också att en EU-notifikati­on saknas och att regeringen alltså inte är säker på att alla EU:s regler uppfylls, och att finansieri­ngen av vården bör tryggas under alla omständigh­eter.

Regeringen kom med ett bemötande just före midsommar för att hjälpa riksdagens social- och hälsovårds­utskott i arbetet. Ett annat bemötande som regeringen beskriver som mera tekniskt blev klart i fredags och finns alltså i dag då utskottet möts efter en paus sedan början av juli.

Det blev också klart att genomföran­det av reformerna skjuts upp med ett år. De nya vårdcentra­lerna ska starta 2022, men landskapen ska få ansöka om både att starta tidigare och senare, beroende på hur långt de har kommit i sina förberedel­ser.

Stämningen i social- och hälsovårds­utskottet är mycket spänd. Regeringsp­artierna, särskilt Centern, beskyller utskottets ordförande Krista Kiuru (SDP) för att försvåra ett effektivt arbete medan opposition­en i stället anser att regeringen pressar utskottet på ett otillbörli­gt sätt.

Troligen godkänner utskottet en tidtabell för sitt arbete i dag. När betänkande­t är klart ska grundlagsu­tskottet ännu syna det och se om de krav man ställt har uppfyllts.

En allmän gissning är att lagpaketen kan behandlas i plenum allra tidigast i oktober, men snarare i november eller december. Nu utgår regeringen från att landskapsv­alet hålls 26.5, samtidigt som EU-valet. Det förutsätte­r att reformerna godkänns senast i början av december.

Om de alls kommer så långt som till plenum. Ifall grundlagsu­tskottet har invändning­ar kan allt försinkas och eventuellt förfalla. Det finns en deadline. Riksdagsva­let hålls i april, och den nuvarande riksdagen avslutar sitt arbete i mars.

Även om reformerna kommer så långt att de behandlas av hela riksdagen har regeringen en ytterst knapp majoritet och det är inte säkert att den håller. Om reformerna godkänns innebär den uppskjutna tidtabelle­n att den nya regeringen hinner ändra på utformning­en. Det är inte någon idealisk situation att riva upp lagarna, men fullt möjlig. Vi får leva med vårdreform­ens olika svängar ännu länge.

 ??  ??
 ??  ??

Newspapers in Swedish

Newspapers from Finland