Johaugs svar efter kritiken: ”Måste få tjäna pengar”

Den norska skidstjärnan Astrid Uhrhold Jacobsen har avsagt sig alla personliga sponsorer. – Skidsporten har blivit förfärligt kommersiell, säger hon.

De mest framgångsrika skidstjärnorna i Finland får en bra slant – men i Norge är nationalhjältarnas inkomster på en helt annan serienivå. Therese Johaugs förmögenhet uppgick i fjol till 4,9 miljoner euro.

De folkkära skidstjärnorna har blivit eftertraktade reklampelare och populära mannekänger. Förra året prickade konsumentombudsmannen i Norge Johaug, Heidi Weng, Aksel Lund Svindal och andra idrottsstjärnor för vilseledande Instagraminlägg med kommersiellt innehåll.

Utvecklingen får kritik av färska OS-guldmedaljören Astrid Uhrenholdt Jacobsen. Hon anser att skidsporten blivit alltför kommersiell i Norge.

– Det ödelägger värderingarna inom idrotten. Idrottsglädjen borde vara det viktigaste. Förut blev längdåkare kända för att de var duktiga på skidor. Nu handlar det mer om att kändisar är intressenta. Vi ska inte glömma vad det egentligen handlar om. Vi åker inte skidor för att bli kända, säger Jacobsen enligt VG.

– Skidsporten har blivit förfärligt kommersiell. Det har sina fördelar och sina nackdelar.

Själv har Jacobsen avslutat sina personliga sponsoravtal då hon koncentrerar sig på sina läkarstudier i kombination med toppidrott. Hon har inte ens en sponsorbil längre.

Hon är dock relativt ensam om sina åsikter i norsk toppidrott. Johaugs manager Jørn Ernst tar Johaug i försvar.

– Man måste få tjäna pengar. Så är det. Toppidrotten kräver 100 procent och skidåkarna är proffs, säger han till VG.

– Therese och Marit (Bjørgen) har satsat allt. De slutade skolan och har ingen utbildning. De största skidåkarna tjänar stora summor, men det är inte det som driver dem och det var inte därför de började åka skidor.

Petter Northugs manager Are Sørum Langås anser det är en balansgång, men att det är möjligt att bevara de idrottsliga värderingarna samtidigt som skidsporten blir mer kommersiell. Northugs kontrakt med Coop var värt cirka 1 miljon om året då han stod utanför landslaget.

– Kommersialiseringen har gjort det möjligt för många att satsa för fullt. Många av samarbetsparterna bidrar till att det satsas både på bredden och eliten, säger han till VG.