Valbudgeten blev plåsterbudget
130 miljoner i skattelättnader ska riktas till låginkomsttagare och pensionärer
Regeringen Sipilä har format sitt sista budgetförslag, och det var uppenbarligen det lättaste hittills att sätta ihop. Förslaget blev klart redan tidigt under gårdagen och innehöll inte stora överraskningar.
Regeringens största nedskärningar gjordes i början av valperioden, och nu plåstras det om. Forskning och innovation, ett område som sargats i nedskärningarna, får nu totalt 100 miljoner till över de kommande åren. Summan fördelas mellan Business Finland och Finlands akademi, och kan delas ut till utveckling inom högskolor och företag. Mindre summor fördelas också på andra stadiet skolor, gymnasierna och yrkesskolorna.
Några stora summor har inte delats ut för att det är riksdagsval i vår, men regeringspartierna riktade med många småsummor uppmärksamheten till respektive önskelistor. Bland annat grundas en olympiafond för toppidrott, och placeringskonton för småinvesterare. En ny Lex Lindström är också på väg.
Sammanlagt läggs 130 miljoner på större skatteavdrag – där 60 miljoner är för att höja det grundavdrag man får i kommunskatten, 30 miljoner går till pensionsinkomstavdraget och 40 miljoner till arbetsinkomstavdraget.
Skatterna sjunker alltså inte så mycket som finansminister Petteri Orpo (Saml) beredde sig för tidigare. Orsaken är att de arbetstagaravgifter som tidigare beräknades stiga inte gör det. Arbetsmarknadsparterna beslöt sig för att sänka premien för arbetslöshetsförsäkringen med 0,8 procentenheter, en besparing som löntagarna och arbetsgivarna delar på.
– Tanken var att reservera pengar för att ingens skatter skulle skärpas. Nu kom arbetslöshetsförsäkringsfonden emot, och då fick vi utrymme för att fokusera på dem med lägsta inkomster. Det är vettigt av sporrande skäl, säger Orpo.
Löntagarfacken FFC och STTK har ändå varit missnöjda med att de blev nedröstade då premien fastställdes. Facken ansåg att avgiften kunde ha hållits på en högre nivå än den blev, för att samla resurser för följande lågkonjunktur då ekonomin är bättre.
– Löntagarnas skatter och avgifter kommer i slutändan att ligga på ungefär samma nivå, men vi har fokuserat på lättare skatt för låginkomsttagarna och pensionärerna, säger Orpo.
Indexfrysningen av folkpensionen och olika bidrag står ändå kvar. Pensionärernas centralförbund anser att regeringen lämnat dem utanför, som har så små inkomster att de inte just betalar skatt.
I gengäld höjs punktskatter och miljöskatter: alkoholskatten, skatten på läskedrycker, energiskatter.
Under hela regeringsperioden beräknas nu den totala skattenivån, med alla skatteformer inräknade, ha sjunkit med två procentenheter.
87 miljoner för lantbruket
Det torra sommarvädret slog hårt mot många odlare, och omkring 90 miljoner euro läggs på ett krispaket till jordbruk och djurhållning – i praktiken fördelas en tredjedel på en tilläggsbudget för det här året.
Regeringen utreder också hur lönsamheten i lantbruket kan fås upp, och det arbetet pågår ännu. Men åtminstone viks nu drygt 4 miljoner för att främja livsmedelsexporten.
En annan miljöfråga är Östersjön och sommarens omtalade alggröt.
Nu läggs 15 miljoner på snabba åtgärder för gips och strukturkalkning av åkrar för att binda fosfor, och för forskningsfartyget Arandas verksamhet, men dessutom vill regeringen framö- ver skapa en cirkulär ekonomi för återvinning av näringen i jorden.
Lapptäcke i utbildningen
Efter de stora nedskärningarna i utbildningen i början av regeringsperioden har vissa mindre summor lagts till eller flyttats från ficka till ficka.
I slutändan är ändå summan för utbildning och forskning nästa år är mindre än i år, då tillfälliga satsningar på regeringens spjutspetsprojekt tar slut.
– Så är det nettomässigt, det
försöker jag inte bestrida. Den största orsaken till det är att spetsprojekt tar slut. Därför är det viktigt att vi nu lappar med mer långvariga anslag för forskningen. Men visst, hela summan är tiotals miljoner mindre, säger Petteri Orpo.
De mer långvariga anslag han avser är anslag på 70 miljoner för utdelning från Business Finland under de följande fyra åren, och 25 miljoner för Finlands akademi.
Sysselsättningen är på väg att nå målet på 72 procent. Statsminister Juha Sipilä (C) säger att åtgärderna för att nå den strukturella arbetslösheten ändå måste fortsätta.
Det ska bland annat göras med mer lönesubventioneringar, bland annat till tredje sektorn, och med kartläggningar av arbetsförmågan.
För att fortsätta göra intervjuer med arbetssökande viks 10 miljoner. Tjänstemannafacket STTK anser att det är alldeles för lite som satsas på tjänster för arbetssökande. Tjänsterna har ofta jämförts med Danmark, som också har sanktioner i stödsystemet men mer personal på arbetskraftsbyråerna.
– Sysselsättningstjänsterna, utbildningen och åtgärderna för att underlätta att man flyttar efter jobb får knappt alls sådana resurser som behövs för att den strukturella arbetslösheten skulle åtgärdas, skriver STTK:s ekonom Seppo Nevalainen i en kommentar.
Blå framtid har drivit en ny runda pensioneringserbjudanden för dem som fyllt sextio och varit arbetslösa över fem år.
– Vi får nu resurser för en uppföljare till ”Lex Lindström”, säger Sampo Terho (Blå).
En ny sak regeringen beslutat införa är ett så kallat placeringskonto för småinvesterare. Placeringskontot är ett förvar för placeringar, där man kan spara utdelningen. Vinsten kan alltså placeras på nytt för att samla ett kapital, och skatt på vinsten betalar man först då man lyfter pengar från placeringskontot. Den övre gränsen för placeringskontot är 50 000 euro.