”Andra världskriget fascinerar mer och mer”
– Folk blir bara mer och mer fascinerade av andra världskriget, och det som fascinerar mest är de svåra moraliska val som människorna tvingades till under krigsåren. Det säger militärhistorikern Antony Beevor, aktuell med en ny bok, denna gång om det blodiga slaget vid Arnhem i september 1944.
Slaget, som utkämpades 17–26 september 1944, blev Tysklands sista seger under kriget. Det började med den hittills största flygburna operationen i historien. Totalt släppte de allierade 35 000 soldater över södra Nederländerna, som då fortfarande hölls av tyskarna.
De flygburna styrkorna skulle ta nio stora broar och på så vis säkra övergångarna av de stora holländska floderna vid Eindhoven, Nijmegen och Arnhem.
Tanken var att under några få dagar säkra en lång, smal korridor genom Nederländerna som den brittiska 30:e armékåren skulle kunna rycka fram genom med sina pansarstyrkor. I ett enda slag skulle västmakterna ta sig förbi de sista tyska hindren och ta sig in i Tyskland bakvägen. Kriget skulle vinnas redan 1944.
Fast allting sprack redan första dagen. Planen, Operation Market Garden, hade arbetats fram av den brittiske fältmarskalken Bernard Montgomery. Den byggde på att allting skulle fungera som ett urverk. Ingen liten detalj fick gå fel – men så fungerar det sällan i krig.
Utplånades
– Det hela var ett misstag redan från första början. Planen hade ingen möjlighet att lyckas. Man antog att Tyskland i praktiken redan var besegrat, men tyskarna reagerade omedelbart med ursinnig kraft, säger Antony Beevor.
Trots allt lyckades de allierade ta broarna vid Eindhoven och Nijmegen, men man misslyckades vid Arnhem, som förblev i tyska händer.
Som ett resultat utplånades den brittiska 1:a flygburna divisionen. Av totalt cirka 10 000 soldater dödades eller tillfångatogs cirka 8 000. Endast drygt 2 000 man lyckades ta sig ut från området runt Arnhem.
Problemet, enligt Beevor, var att Montgomery ville spela huvudrollen. Han ville leda offensiven in i Tyskland. Detta ledde till ständiga konflikter med de amerikanska generalerna Bradley och Patton.
– Det hade varit bättre att ge de nödvändiga resurserna till Patton för en offensiv mot Saar som är den lättaste vägen in i Tyskland, säger Beevor.
– Montgomery var enormt självisk. Han tänkte alltid på sitt eftermäle.
Hatet lever än
Boken är, precis som Beevors tidigare böcker, full av enskilda människoöden, såväl soldater som civila. Krigets alla ingredienser – död, lemlästning, brutalitet, heroism, sorg – är skildrat in i minsta detalj.
– Vår generation skulle aldrig kunna gå igenom vad krigsgenerationen fick utstå, säger han.
De som råkade värst ut i samband med Operation Market Garden var den nederländska civilbefolkningen. Folkets glädje över den allierade framryckningen var uppenbar och som hämnd raserade tyskarna Arnhem. Tyskarna var också ansvariga för svältkatastrofen som drabbade delar av landet under hungervintern 1944–45.
– Hatet mot tyskarna finns fortfarande kvar vid Arnhem, trots att det är 74 år sedan slaget utkämpades, säger Beevor.
Ondskan fascinerar
Beevors böcker – varav åtta om andra världskriget – har nu sålts i sju och en halv miljon exemplar, en exempellös framgång. Suget efter böcker om ”den stora världsbranden” bara ökar.
– Nästan allting under kriget handlade om moraliska val, och moraliska val är själva essensen i alla stora dramer. Men suget beror givetvis också på vår fascination för ondska. Finns det ren ondska, eller inte? Andra världskriget ställer allt sådant på sin spets, säger han.
Han tror inte att en liknande konflikt är trolig i dag i Europa, även om Ryssland ibland spelar ett farligt spel. Men hans bild av framtiden är ändå mörk.
– Problemen med migrationen från Afrika kommer bara att växa, i takt med befolkningsexplosionen. Frågan är hur den ska balanseras, utan att fascister tar makten i Europa. Kanske de militära styrkorna i de europeiska länderna i framtiden kommer att sättas in, inte för att utkämpa krig, utan för att stoppa migrationen, säger han.