”Ingen panik” – så här fel hade experterna
Effekterna av Lehman Brothers konkurs blir små i Finland. Det trodde många experter dagarna efter den 15 september 2008. I själva verket blev Finland ett av de EU-länder som drabbades värst. HBL har grävt i arkivet.
När man sitter med facit på hand är det förstås lite billigt att göra sig lustig över alla som hade fel om finanskrisen 2007–2008. Att gå till arkivet ger dock en bra bild av hur förvirrat läget var och hur motstridiga signalerna var.
När den amerikanska investeringsbanken Lehman Brothers kollapsade den 15 september 2008 hade finanskrisen pågått i över ett år redan, som följd av krisen på bolånemarknaden i USA. Sommaren 2008 hade börsen fallit flera månader i sträck och tecknen på en global avmattning var tydliga.
Den ekonomiska omgivningen var helt annan än i dag: oljepriset låg över 140 dollar per fat (i dag cirka 70 dollar), Euribor-räntorna
rejält över 5 procent (negativa i dag) och inflationen i Finland klart över 4 procent (1,4 procent i juli 2018). Till den höga inflationen bidrog oljepriset och att många branscher fått stora lönepåslag året innan.
”Det värsta är över”
I nyhetsrapporteringen var signalerna motstridiga. Redan i juli 2008 förutspådde många experter att börsen snart hade nått botten och att en vändning var på väg. ”Det skulle inte förvåna om vi inte står inför åtminstone en temporär ljusning inom kort”, skrev HBL:s börskolumnist. Ungefär samtidigt sade IMFchefen Dominique Strauss-Kahn att krisens värsta fas är över.
I augusti sade OP:s chefdirektör Timo Ritakallio, som då var vice vd på Ilmarinen, att botten på börsnedgången sannolikt är nära.
– Jag tror att vi inom det närmaste halvåret ser en positiv utveckling på aktiemarknaden, sade han enligt FNB.
Också chefen för ett placeringsföretag sade i HBL att läget snart börjar vara lämpligt för den som har tänkt börja placera i aktier och fonder.
Samtidigt fortsatte negativa signaler att strömma in. I slutet av augusti varnade Finansministeriet för minskad tillväxt, och förutspådde en bnp-ökning på ”bara” 1,8 procent för Finland 2009. (Det verkliga utfallet blev som bekant ett ras på över 8 procent.) Från företagen kom fler och fler resultatvarningar och meddelanden om uppsägningar.
”Finland klarar sig”
Några dagar före Lehman Brothers konkurs höll EU-ländernas finansministrar och centralbankschefer möte på franska Rivieran. I samband med mötet sade dåvarande finansminister Jyrki Katainen (Saml) att Finland kommer att klara turbulensen bättre än många andra EU-länder, tack vare vår kapacitet att genomföra olika stimulansåtgärder.
Dagen efter Lehman Brotherskraschen sade Katainen att en tvärnit i den ryska ekonomin kan få större återverkningar på Finland än den pågående finanskrisen i USA. Enligt Katainen fanns det ingen anledning till panik i Finland, eftersom bankerna här av allt att döma handlat mera ansvarsfullt än utländska aktörer, samtidigt som statens ekonomi vilar på en stabil grund.
– Världsekonomin prövar länderna på olika sätt. Agnarna skiljs från vetet, sade Katainen enligt HBL:s rapportering.
De första dagarna efter Lehman Brothers-kraschen var den allmänna bedömningen i Finland att konsekvenserna skulle bli små här, eftersom de finländska bankerna inte hade några betydande risker i Lehman Brothers.
Att köpa eller inte köpa
Redan veckan efter kraschen publicerade HBL en artikel med rubriken Snart läge för aktieklipp. Den intervjuade experten rekommenderade köp av aktier eftersom kurserna redan gått ner så mycket. (Den som hade velat tajma marknaden perfekt borde ha väntat ännu sex månader – i mitten på mars 2009 vände börsen uppåt igen.)
Men IMF-chefen, som i juli sagt att krisens värsta fas är över, varnade nu för att det värsta ännu ligger framför och att flera stora finansiella institutioner kan stå inför svårigheter de kommande månaderna.
Med facit på hand vet vi att Finland hörde till de EU-länder som drabbades värst av finanskrisen. Krisen på finansmarknaden spred sig till realekonomin och 2009 dök Finlands bruttonationalprodukt med över 8 procent.
Inte förrän i början av detta år var den finländska tillväxten tillbaka på samma nivå som före finanskrisen.