Alternativ shopping
”Vad är det för fel på oss? Varför går vi med på det här? Varför fyller vi alla stormarknader som en hjärntvättad massa varje fredagseftermiddag?”
Jag avskyr det här! Jag tar sats och plöjer för n:te gången igenom stormarknadens oändligt långa korridorer, hyllmeter efter hyllmeter av varor rusar förbi i min jakt. Jag söker något så trivialt som vaniljsåspulver – nej, det duger inte med flytande vispbar sådan, det ska vara pulver. Varför har de inte en karta över hyllorna nånstans, undrar jag smått desperat och ångrar djupt att jag i fredagsbrådskan stannade till vid en för mig okänd stormarknad. I den digitala tid vi lever kunde väl stormarknaderna åtminstone producera en app över hur de lagt sina varor, en sökbar hyllapp …
Det slutar med att jag i stor frustration tränger mig förbi den långa kassakön av människor, unga och gamla med till brädden fyllda varuvagnar. Ursäkta, ursäkta.
Äntligen ute, utan vaniljsåspulver, hämtar jag andan. Stormarknadens sorl, stress, musik och spotlighter försvinner sakta. Jag kan andas igen.
Vad är det för fel på oss? Varför går vi med på det här? Varför fyller vi alla dessa stormarknader som en hjärntvättad massa varje fredagseftermiddag?
En vän bekänner på Facebook att hen tycker det är tråkigt att gå i klädbutiker och utmanar oss att i miljöns namn bojkotta klädindustrin. Jag inser att jag tagit några steg på den vägen då jag hittat till de nya varuhusen.
Det jag avser är loppisar och återanvändningscentraler som de senaste åren har höjt sin profil och lockar en allt större kundkrets. I dag är många av dem välsorterade varuhus där du kan hitta det mesta. Behöver du en pajform, en köksstol, ett strykbräde, något läsbart, gardiner, ett soffbord, ett vitrinskåp, ett par jeans? Då har du kommit rätt, i återanvändningscentralen kan du hitta allt detta och mer därtill. Det bästa med de nya varuhusen är frånvaron av stress. Här är det lugnt, inga skrikande barn som drar i väg till godishyllorna alltmedan föräldrarna desperat fyller varukorgarna med nödvändig näring för helgen. Inget öronbedövade skrammel, ingen skvalmusik som ljuder på alldeles för hög nivå, inga irriterande spotlighter som stör och ibland också utlöser migränattacker. I de nya varuhusen finns vanligen dessutom hjälpsam personal som inte tränger sig på med bländande leenden men finns när du behöver fråga om något.
Prisnivån i de nya varuhusen är också överkomlig för de flesta.
En blick på kunderna visar att här också finns en mänskligt viktig dimension. Många av kunderna är äldre och här kan de köpa sådant som en minimal pension annars inte skulle tillåta. Till kunderna hör också nykomlingarna i vårt samhälle, de som försöker skapa sig ett nytt liv här. I återanvändningscentralen kan du inreda ett nytt hem till en bråkdel av priset i möbelvärldens märkesvärld.
Det är vänligt, billigt och miljövänligt. Dessutom sysselsätter många av de nya varuhusen arbetslösa och skapar ett socialt sammanhang för många människor.
Här får jag också känna, granska och se det jag köper till skillnad från näthandeln som är doftlös och känslolös. I varuhuset sätter jag mig ofta ned i en fåtölj och kollar in böcker – många följer med hem och efter en tid för jag dem tillbaka, till glädje för någon annan lässugen kund.
Bland kunderna finns också jägarna. De känns snabbt igen, rör sig målmedvetet från bord till bord, skannar med kunnig blick, vänder på fat, koppar, skålar och vaser. De nya varuhusen är guldgruvor i jakten på fynd. Jag har också sällat mig till dem efter att ha förälskat mig i en viss typ av Arabiakoppar som en gång i tiden fanns på de flesta mormödrars kaffebord. Vi jägare småler alltid igenkännande mot varandra, tänker lycka till i jakten.
Vaniljsåsen då, undrar nån kanske. Nej, den finns inte i återanvändningscentralen, däremot på en hylla i den lilla matbutiken på landet. En anställd visade på vilken hylla, den värdefulla servicen som de flesta stormarknaderna saknar.
”I återanvändningscentralen kan du inreda ett nytt hem till en bråkdel av priset i möbelvärldens märkesvärld. Det är vänligt, billigt och miljövänligt.” MARITA GRANROTH Nyhetschef