Urinvånare drar Trump inför rätta
Ett naturskönt område i södra Utah är scenen för ett nationellt politiskt drama. I huvudrollerna: Donald Trump och fem urinvånarfolk. Vi åkte till Bears Ears i Utah, nationalmonumentet som Donald Trump krympt med 85 procent.
Det här kommer att bli ett prejudikat, säger Mark Maryboy som är navajo och driver sitt folks kamp om nationalmonumentet Bears Ears i Utah, USA. President Trumps beslut att krympa nationalmonumentet till en bråkdel av det ursprungliga området ska nu prövas i Högsta domstolen.
Solen steker ned på Mary Benallys tomt. Hon kliver fram över den rödtonade sanden, stannar och tittar in i kameran. Blixten smäller av. På vägen där borta kör en pick-up förbi, en ensam rörelse i ett annars stilla landskap.
– Under alla år jag har bott här så har jag lärt mig att uppskatta skönheten i detaljerna. I stenarna, sanden, växterna, klipporna, utsikterna. Från det stora till det lilla. Det vackra sitter i allting och varenda morgon när jag vaknar upp så är jag exalterad, förväntansfull. Vad är jag så uppspelt över? frågar jag mig själv. Allting omkring, att få leva, att få se, livet är så bra tänker jag. Eller… jag brukade tänka så, säger Mary.
Hon stannar till vid en låg, snårig buske. En bit ifrån ser den ut som
ett grönt fluffigt moln, nu nära syns de små grenarna, taggarna, ett litet, vasst och kaotiskt virrvarr.
– Sedan beslutet kom har jag bara känt en slags tomhet. Som om jag försöker kravla mig upp igen, tillbaka, säger Mary Benally.
Fullt med fornlämningar
Den 4 december 2017 offentliggjorde president Donald Trump sitt beslut att krympa ner nationalmonumentet Bears Ears med 85 procent. Den största minskningen av ett nationalmonument som någonsin gjorts i landets historia.
Beslutet kom mindre än ett år efter att Barack Obama grundat det. Under lagen ”the Antiquities Act of 1906” kan USA:s president utropa nationalmonument för att skydda markområden av speciell historisk vikt. Bears Ears är späckat med fornlämningar – bland annat häpnadsväckande stenbyggnader uppförda i grottor i de branta bergsluttningarna – av de urinvånarfolk som bott här sedan så långt tillbaka som 11 000 år före vår tideräknings början.
Men frågan är om presidenten har rätt att krympa ett nationalmonument? Samma dag som Trump skar ned Bears Ears blev han stämd. De fem olika urinvånarstammar som först vänt sig till Obama med förslaget hade sina advokater redo.
– Det står inte i lagen att han kan krympa området. Presidenter har gjort det innan men det har aldrig utmanats i Högsta domstolen. Därför kommer den här domen att bli väldigt viktig och prejudicerande, säger Mark Maryboy, grundaren av föreningen Utah Diké Bikéyah, den navajo-organisation som började driva frågan om nationalmonumentet.
Federalt mot statligt
Så varför togs beslutet att krympa området? Konflikten kring Bears
Ears handlar om flera saker och i dess kärna finns ideologiska skillnader, synen på ägande och historia, staten och lokalt självbestämmande, natur och marknadskrafternas potential. The New York Times har i sin granskning av dokument och korrespondens visat att företrädare för olje- och gasindustrin tryckt på Trumps administration att minska monumentet.
Andra tror att det handlar om en större, mer långtgående plan. I Utah ägs 75 procent av all mark av den federala regeringen, en rejäl nagel i ögat på den republikanska delstatsregeringen som är fientligt inställd till allt vad en stark stat heter.
– Det finns en grupp människor som vill äga markerna privat. Om de kan få delstaten att ta dem tillbaka från federalt ägande så kan de sen visa att delstaten inte kommer att ha råd att äga de här enorma landarealerna, för det har inte delstaten.
– Skatterna kommer att stiga och det pressar delstaten att sälja marken och då kommer de åt att köpa den. Jag anser att det är hela sanningen bakom det här malörtsupproret mot federalt ägande, säger Maryboy, som hör till områdets navajobefolkning.
Handlar om rasism
Mark Maryboy menar att det handlar om rasism och en nästan instinktiv vilja hos Utahs vita, republikanska politiker, ”lokalbor” som han kallar dem, att motarbeta allt som kommer från urinvånare.
– Jag har varit politiskt aktiv i flera år och jag har sett det här gång på gång. I San Juan har det alltid rått en konflikt mellan urinvånare och vita lokalbor. Alltsedan 1879 när mormonerna först kom hit. I grunden rör det sig om rasism och diskriminering, säger Vaughn Hadenfeldt, grundaren av organisationen Friends of Cedar Mesa och mannen som står som huvudavsändare på stämningen mot Donald Trump.
Två motpoler
I Bears Ears utkant ligger två små samhällen, Bluff och Blanding, varandras motpoler. Bluff är något så ovanligt i Utah som en liten liberal ort. Här bor en mängd inflyttade friluftsmänniskor och naturvänner som röstar demokratiskt och skyr Donald Trump. Orten är högkvarter för nationalmonumentets förespråkare.
En halvtimme därifrån ligger det lilla samhället Blanding, en republikansk högborg. Det är till majoriteten bebott av vita mormoner och omgivet av farmer.
Blanding är ett epicenter för det monumentmotstånd som finns i trakterna. På gatorna syns bilar med anti-bears-ears-klistermärken och vid stadens norra infart står en stor reklamskylt med en amerikansk flagga och texten ”upphäv bears ears” upprepat tre gånger.
Intill sin vita pickup står Shawna och Kendell Shumway med sonen Kash. De jobbar på ett staket som behöver repareras på sin farm några minuters körning utanför Blanding.
– Jag har växt upp på de här markerna. Bott här hela mitt liv. Liksom min far och hans far före honom. Området har aldrig varit skyddat. Varför ska det vara det nu? Det lockar bara hit mer folk, säger Kendell.
Blanding är en liten ort med ett enda rödljus i korsningen vid bensinmacken.
– Vi behöver inte ha hit en miljon besökare. Det om något kommer förstöra det som finns här.
”Han rev vår kropp i stycken”
När Trump deklarerade sitt beslut
Det verkar som om det finns en vilja att ha ihjäl alla förslag och idéer som vi navajos jobbar fram.
Mark Maryboy
att krympa ned monumentet sade han i sitt tal i Salt Lake City:
”Ni invånare i Utah kan ert land bäst och ni vet bäst hur ni ska ta hand om det. Era tidlösa band till naturen ska inte styras av infall från en handfull byråkrater tusentals kilometer härifrån.”
Den republikanska publiken jublar. Trump fortsätter:
”Jag har kommit till Utah för att ta tillbaka ett federalt övergrepp.”
– Vad jag tänkte då… jag vet inte om jag ska uttrycka det faktiskt. Han rev vår kropp i stycken och spred ut delarna. Det var traumatiserande, säger Mary Benally.
Hon blickar norrut, mot horisonten där två bergsplatåer sticker upp. De ser ut som två björnöron, de som gett nationalmonumentet dess namn.
– Jag är säker på att så har det känts för många. Det var ett gigantiskt steg för urinvånare när monumentet skapades. Nu känns det bara som att vi inte spelar någon roll igen. Som att ingen, återigen, lyssnar.