Klokt att ta paus med Move
Inga brottsmisstankar, alla regler följdes. Men dödsfallet i skolan i Esbo måste utredas grundligt.
Det tragiska dödsfallet i en skola i Esbo, där en elev i årskurs 8 fick ett sjukdomsanfall under ett konditionstest och senare avled, leder inte till polisutredningar. Esbo stad har i sin utredning kommit fram till att skolan följde alla regler för testet, och polisen är av samma åsikt. Det finns ingen anledning att misstänka något brott.
Den så kallade Move-mätningen mäter olika delar av elevens fysiska förmåga. Meningen är att hjälpa eleven och familjen att förstå hur den fysiska prestationsförmågan inverkar på hälsan, det dagliga välbefinnandet och skolgången.
Moveprogrammet har under ett par år använts i årskurs fem, från hösten tillämpas det också för hela årskurs åtta. Programmet gagnar inte bara dem som deltar, eftersom testerna görs på hela årskurser visar det också allmänt var de finländska elevernas fysiska kondition ligger.
Redan de första resultaten visar att konditionen har försämrats. Det är inte överraskande, i hela västvärlden rör ungdomarna på sig alldeles för lite.
Elementet som utlöste sjukdomsanfallet är en skyttellöpning där man springer 20 meter i allt snabbare takt, tills man inte längre förmår öka farten. Deltagarna når alltså gränsen för sin förmåga.
Efter dödsfallet har många skolor beslutat att upphöra med Movetesterna tills omständigheterna i Esboskolan har klarlagts.
Det är en klok strategi. Oron som dödsfallet har gett upphov till gör att det inte är ändamålsenligt att fortsätta med programmet innan alla omständigheter har klarlagts.
Experterna som har utvecklat programmet säger att momenten är likadana som de som ingår i vanlig skolgymnastik. Skyttellöpningen sker helt på deltagarens villkor, man får avbryta när som helst, och elever som inte är fullt friska ska inte delta.
Men det är väl en självklarhet som inte ens behöver påpekas.
Det betonas att Moveprogrammet inte är tävlingsinriktat och att det inte används för betygssättning.
Men när hela klassen gör testerna samtidigt är det ofrånkomligt att det uppstår ett tävlingsmoment. Övningar där man direkt ser resultatet gör det mycket lätt att dela in deltagarna i ”bättre” och ”sämre”.
I den riktningen pekar också universitetslektorn Timo Jaakkolas utredning (Helsingin Sanomat 18.9) där han har följt upp hur deltagarna upplever testet. Jaakkola påpekar att det alltid finns ett element av social jämförelse när man mäter skolprestationer. En del elever är förväntansfulla inför Move, andra kan bli ångestfyllda.
Mobbning är fortfarande ett allvarligt problem i den finländska skolvärlden. Jaakkola säger att skyttellöpningen också skapar positiva känslor, de som har avbrutit hejar på dem som fortsätter.
Tyvärr kan man också tänka sig ett rakt motsatt beteende – som kanske inte kommer till uttryck under lärarens vakande öga. När Move utvärderas är programmets eventuella inverkan på det sociala klimatet i skolan en viktig aspekt att beakta.
I det här skedet vet man inte om det finns något direkt orsakssamband mellan löptestet och dödsfallet. Testet har enligt Statens idrottsråd aldrig tidigare orsakat hälsoproblem bland eleverna.
Men ett dödsfall som inträffar i samband med en fysiskt krävande övning under en gymnastiklektion måste utredas grundligt. Den första reaktionen, att slå fast att allt har skötts enligt direktiven, är långt ifrån tillräcklig.
Moveprogrammet gagnar eleven, men det ger också värdefullt material för folkhälsoarbetet på nationell nivå.
Borde ett så här krävande test, som berör hela årsklasser, också övervakas av hälsovårdspersonal? Risken för att övningar som ligger på gränsen för prestationsförmågan utlöser latenta sjukdomstillstånd kan inte uteslutas, och risken är ännu större när det gäller ungdomar i det snabbaste skedet av sin fysiska utveckling.