Ta sömn och hälsa på allvar i valet av tid

TIDSZONER Jag är glad över att Finland tog initiativ till att sluta ändra klockan mellan vinter- och sommartid, och att EU i sin tur tog det på allvar. Men varför ska det ordnas folkomröstning i en folkhälsofråga som borde bedömas ur flera perspektiv och där det finns vetenskapligt underlag för vad som gagnar befolkningen mest?

Frågan väcker känslor i sociala medier. Debatten färgas av ett subjektivt ”vad gillar jag mest?”-perspektiv. Konsekvenser för våra vanor och för olika målgrupper tas också upp. Konsekvenserna kan vara många och behöver bedömas helhetsmässigt utifrån tillgänglig forskning. Frågan är komplex och har större betydelse än vi tror.

De flesta är överens om att det är bra att slopa tidsbytet, då det till exempel påvisats leda till sömnrubbningar, ökat antal olyckor och sjukdomsattacker. Vilken tid som ska väljas delar däremot åsikterna. Utifrån sömnforskningen är vintertid det klart bättre alternativet för hälsan.

Vintertid ger ljusare morgnar och mörkare kvällar. Den stabiliserar vår inbyggda dygnsrytm, oavsett om vår så kallade kronotyp (när sömn- och vakenperiod förläggs enligt den genetiskt betingade biologiska rytmen) är morgonpigg eller kvällstrött. Dygnsrytmen som regleras av ljus och mörker styr bland annat kroppstemperatur och melatonincykel samt avgör när vi är pigga eller trötta. Ljusa morgnar och mörka kvällar minskar skillnader mellan kvällströtta och morgonpigga, medan det motsatta ökar på skillnaderna.

Människan vet sällan hur hen påverkas av sömnbrist, trots att varje del i kroppen lider då vi sover för lite. Ljusa kvällar kan kännas bra då man kan vara aktiv utomhus senare på kvällen, likaså kan mörka morgnar kännas sköna för att det är lättare att sova vidare. Ändå har fler sömnproblem sommartid då vi badar i ljus. Aktiva kvällar är bra ur synvinkeln fysisk aktivitet, men kan leda till att kvällspigga somnar senare och har svårare att vakna på morgonen

❞ Människan vet sällan hur hen påverkas av sömnbrist, trots att varje del i kroppen lider då vi sover för lite.

då samhället avser att vi ska vakna. Då uteblir även viktiga sömnfaser.

De flesta vuxna behöver 7–8 timmars sömn per natt och läggdags i god tid före midnatt. I början av natten sover vi djupare och då sker viktig rensning av såkallade slaggprodukter (viktigt i fö- rebyggandet av demens, cancer, hjärtproblem och andra sjukdomar), hormonreglering (till exempel viktreglering) och minneslagring. På efternatten sover vi ytligare och då regleras bland annat vårt känsloliv, våra färdigheter förkovras och vår förmåga att vara kreativa ökar. Allt det här har oanade effekter på hälsa, inlärning, säkerhet och arbetsförmåga.

Om Finland väljer vintertid och om samhället småningom anpassas utifrån att det finns olika kronotyper ökar förutsättningarna för att flera sover och mår bättre på sikt.