Facket och oppositionen manifesterar ett totalt ointresse för företagen

SAMHÄLLE Finland har i dag cirka 270 000 företag som har färre än 20 anställda. Ju mindre företaget är desto mer beroende är det av kunnig personal och desto mer krävande är anställningsförfarandet då verksamheten utvidgas och den tidigare personalstyrkan (1–19) inte längre förslår.

Landets regering har insett de mindre företagens betydelse för vårt välstånd. Utan den skattebas friskt växande företag bistår med naggas välståndet i kanterna. Regeringen har också låtit sig informeras om svårigheterna i samband med nyanställningar till de minsta företagen. Om ett företag (till exempel 1–5 anställda) anser sig stå inför anställningen av en ny arbetstagare ökar personalkostnaderna med allt mellan 25 och 100 procent. Företaget bör då kunna öka sin intjäning med minst liknande storheter. I samband med anställningen är det därför av avgörande betydelse att den nya arbetstagaren helhjärtat kan bidra till verksamhetens utveckling.

I många mindre företag sker nyrekryteringen först då behovet är ytterst trängande. I vissa fall så trängande att rekryteringsprocessen inte kan genomföras med all den minutiösa genomgång och bedömning av den tilltänktas förväntade bidrag som kunde krävas.

Med tre års erfarenhet av att driva den företagarklinik som den mycket företagarvänliga kommunen Ingå kostnadsfritt har ställt till företagarnas förfogande och cirka 50 klinikkunder har jag upplevt problemen på mycket nära håll. ”Jag behöver absolut mer hjälp, men vad göra om personvalet av någon anledning går snett”, är en ofta återkommande fråga. Självklart är att ingen företagare som anställer en medhjälpare primärt tänker på hur man bäst ska kunna bli av med personen om samverkan inte stämmer. En företagare är minst lika ansvarskännande som en politiker.

Fackförbunden i Finland har sin vana trogen än en gång flagrant blandat sig i någonting som är långt ifrån deras legitima roll. Facket, naturligtvis understött av den politiska oppositionen kan endast se en situation då en anställning gått så snett att den nyanställdas anställningsförhållande måste upphävas. Har facket och oppositionen ingen förståelse för hur en misslyckad rekrytering kan påverka företagarens fortsatta verksamhet. Vill facket och oppositionen med sin kritik manifestera ett totalt ointresse för vad som sker och kunde ske inom 270 000 företagarmiljöer?

Finns det inget parti i oppositionen som kunde ställa sig på företagarnas sida i stället för att ställa in sig hos Socialdemokraterna för att möjligen kunna accepteras som regeringspartner om rådande

Fackförbunden i Finland har sin vana trogen än en gång flagrant blandat sig i någonting som är långt ifrån deras legitima roll.

gallupsiffror leder till nya politiska konstellationer efter valet 2019?

Intressant att konstatera att om samtliga företag med färre än 20 anställda skulle anställa en medarbetare till kunde arbetslösheten i landet helt utraderas. Självklart är detta dock en from förhoppning eftersom lediga arbetstillfällen och lämpliga personer inte möts i tillnärmelsevis den utsträckningen. Detta bevisar endast de mindre företagens roll i landet.

Företagarna kommer i fortsättningen att ytterligare fördjupa rekryteringsprocessen. Det räcker inte längre med att den nyanställda lämpar sig för en klart definierad uppgift. Den anställda i ett litet företag måste kunna bidra med det mesta som befordrar företagets verksamhet. Företagets identitet, värden och synlighet måste vara en oskiljaktig del av samtliga anställdas helhetsroller. Haltar helheten måste slutsatserna dras. I kritiska ögonblick kan avslutandet av ett anställningsförhållande vara bäst för alla parter. Detta är vad regeringen försökt åtgärda.

De kritiker som tar fasta på förslaget om att underlätta friställandet i företag med upp till 19 anställda och frågar sig vad som händer med dem om de anställer en medarbetare till fokuserar på en försvinnande liten del av de berörda företagen och understryker endast oviljan att se de större dimensionerna.