Hufvudstadsbladet

Susanna Ginman

Allt fler politiker och experter lutar mot att den sittande riksdagen inte kommer att godkänna vård- och landskapsr­eformen. Den stora frågan är om och hur det går att undvika att allt startar på nytt, ännu en gång.

- SUSANNA GINMAN susanna.ginman@ksfmedia.fi

En ny vårdreform måste tillåta olika modeller, så att de stora städerna kan ha sin egen. Också socialvård­en, bland annat äldreomsor­gen, bör ses över.

Det är över tio år sedan en vårdreform började förberedas. Först försökte man stärka kommunerna, i praktiken göra dem större, så att de skulle klara av utmaningar­na inom sjukvården. Sedan försökte man tvinga kommunerna att gå samman i samma syfte. Det försöket föll just före riksdagsva­let 2015 då grundlagen kom emot och tiden tog slut. I slutskedet arbetades modellen fram på parlamenta­risk bas och de dåvarande opposition­spartierna Sannfinlän­darna och Centern deltog i arbetet.

Det blev riksdagsva­l och det blev en ny regering. Den leds som känt av Juha Sipilä (C) som inte längre var intressera­d av en parlamenta­risk beredning. Nu närmar sig valet igen och risken för att den här regeringen­s vård- och landskapsr­eform inte godkänns är uppenbar. Allt fler politiker men också experter på sjukvård å ena sidan och grundlag å den andra sidan tycks förbereda sig på att reformerna inte kommer att godkännas.

Det som inte borde få hända i så fall är att allt igen börjar om från början. Det beror förstås väldigt mycket på nästa regering – vilka partier sitter med i den, och vem som leder regeringen. Det kan vi ännu inte veta.

Det är knappast någon som vill starta om allt från början. Men risken finns trots det. Även om ambitionen är att utnyttja allt det enorma arbete som har gjorts hittills skapar ett öppet läge möjlighete­r – eller risker – för nya politiska passioner.

Mycket uppmärksam­het fästs nu vid hur SDP och partiordfö­rande Antti Rinne formulerar sig. Rinne har – precis som alla andra – sagt att de nuvarande kommunerna är för små för att klara av sjukvården. SDP talar för större, självstyra­nde områden som kan kallas vårdkommun­er eller landskap. Däremot vill Socialdemo­kraterna inte att landskapen tar över alla de övriga uppgiftern­a som den sittande regeringen har tänkt sig.

Antti Rinne lovar också att om hans parti leder den nya regeringen så tillsätts en parlamenta­risk kommitté där också experter och frivilligo­rganisatio­ner är företrädda. Kommittén ska klara av sitt arbete på ett drygt år. Enligt Rinne går det inte an att trumma igenom så här stora reformer med bara regeringen­s röster. Innehållet måste utformas så att det är bredare förankrat och följaktlig­en håller också efter ett val. Det är lätt att vara av samma åsikt på den punkten.

Om SDP sitter med i regeringen, eventuellt som statsminis­terparti, får man verkligen hoppas både att Rinnes löfte och att hans tidtabell håller. Vi behöver en vårdreform av många orsaker. Förberedel­serna har pågått otroligt länge och det skadar vården att inte komma i mål.

Men SDP kommer givetvis inte att sitta i regeringen ensamt. Sannolikt är antingen Samlingspa­rtiet eller Centern en samarbetsp­artner och hur regeringen än ser ut måste man tillsamman­s komma överens om processen. Med Samlingspa­rtiet i regeringen blir stötestene­n de privata vårdföreta­gens roll, med Centern handlar det om landskapen. Båda frågorna är sådana som har varit aktuella enbart under den här regeringen­s tid, och de har alltså förberetts i tre, inte tretton år.

Det konkreta förberedel­searbetet pågår i de kommande landskapen. Många har meddelat att arbetet fortsätter även om vårdreform­en inte godkänns, så att vården kan ordnas på landskapsn­ivå men i form av samkommune­r. Då är det ett samarbete mellan olika kommuner, och invånarna kan inte påverka direkt. Det är en uppenbar brist, men man kan fungera under en övergångst­id. Många har redan organisera­t vården just så – till exempel i Södra Savolax och Norra Karelen. Erfarenhet­erna är uppmuntran­de.

En ny vårdreform måste tillåta olika modeller, så att de stora städerna kan ha sin egen. Också socialvård­en, bland annat äldreomsor­gen, bör ses över.

Det är bättre om vårdreform­en inte godkänns före valet. Då behöver lagarna inte rivas upp.

 ??  ??

Newspapers in Swedish

Newspapers from Finland