Susanna Ginman
Allt fler politiker och experter lutar mot att den sittande riksdagen inte kommer att godkänna vård- och landskapsreformen. Den stora frågan är om och hur det går att undvika att allt startar på nytt, ännu en gång.
En ny vårdreform måste tillåta olika modeller, så att de stora städerna kan ha sin egen. Också socialvården, bland annat äldreomsorgen, bör ses över.
Det är över tio år sedan en vårdreform började förberedas. Först försökte man stärka kommunerna, i praktiken göra dem större, så att de skulle klara av utmaningarna inom sjukvården. Sedan försökte man tvinga kommunerna att gå samman i samma syfte. Det försöket föll just före riksdagsvalet 2015 då grundlagen kom emot och tiden tog slut. I slutskedet arbetades modellen fram på parlamentarisk bas och de dåvarande oppositionspartierna Sannfinländarna och Centern deltog i arbetet.
Det blev riksdagsval och det blev en ny regering. Den leds som känt av Juha Sipilä (C) som inte längre var intresserad av en parlamentarisk beredning. Nu närmar sig valet igen och risken för att den här regeringens vård- och landskapsreform inte godkänns är uppenbar. Allt fler politiker men också experter på sjukvård å ena sidan och grundlag å den andra sidan tycks förbereda sig på att reformerna inte kommer att godkännas.
Det som inte borde få hända i så fall är att allt igen börjar om från början. Det beror förstås väldigt mycket på nästa regering – vilka partier sitter med i den, och vem som leder regeringen. Det kan vi ännu inte veta.
Det är knappast någon som vill starta om allt från början. Men risken finns trots det. Även om ambitionen är att utnyttja allt det enorma arbete som har gjorts hittills skapar ett öppet läge möjligheter – eller risker – för nya politiska passioner.
Mycket uppmärksamhet fästs nu vid hur SDP och partiordförande Antti Rinne formulerar sig. Rinne har – precis som alla andra – sagt att de nuvarande kommunerna är för små för att klara av sjukvården. SDP talar för större, självstyrande områden som kan kallas vårdkommuner eller landskap. Däremot vill Socialdemokraterna inte att landskapen tar över alla de övriga uppgifterna som den sittande regeringen har tänkt sig.
Antti Rinne lovar också att om hans parti leder den nya regeringen så tillsätts en parlamentarisk kommitté där också experter och frivilligorganisationer är företrädda. Kommittén ska klara av sitt arbete på ett drygt år. Enligt Rinne går det inte an att trumma igenom så här stora reformer med bara regeringens röster. Innehållet måste utformas så att det är bredare förankrat och följaktligen håller också efter ett val. Det är lätt att vara av samma åsikt på den punkten.
Om SDP sitter med i regeringen, eventuellt som statsministerparti, får man verkligen hoppas både att Rinnes löfte och att hans tidtabell håller. Vi behöver en vårdreform av många orsaker. Förberedelserna har pågått otroligt länge och det skadar vården att inte komma i mål.
Men SDP kommer givetvis inte att sitta i regeringen ensamt. Sannolikt är antingen Samlingspartiet eller Centern en samarbetspartner och hur regeringen än ser ut måste man tillsammans komma överens om processen. Med Samlingspartiet i regeringen blir stötestenen de privata vårdföretagens roll, med Centern handlar det om landskapen. Båda frågorna är sådana som har varit aktuella enbart under den här regeringens tid, och de har alltså förberetts i tre, inte tretton år.
Det konkreta förberedelsearbetet pågår i de kommande landskapen. Många har meddelat att arbetet fortsätter även om vårdreformen inte godkänns, så att vården kan ordnas på landskapsnivå men i form av samkommuner. Då är det ett samarbete mellan olika kommuner, och invånarna kan inte påverka direkt. Det är en uppenbar brist, men man kan fungera under en övergångstid. Många har redan organiserat vården just så – till exempel i Södra Savolax och Norra Karelen. Erfarenheterna är uppmuntrande.
En ny vårdreform måste tillåta olika modeller, så att de stora städerna kan ha sin egen. Också socialvården, bland annat äldreomsorgen, bör ses över.
Det är bättre om vårdreformen inte godkänns före valet. Då behöver lagarna inte rivas upp.