Myggorna trivs med klimatförändringen
Sedan 1990 har myggans förmåga att sprida dengue- och zikafeber ökat med upp till sex procent. Ökningen sker främst i Europa och kan kopplas direkt till klimatförändringen. Varmare och längre somrar, mildare vintrar och ökad nederbörd gör att insekterna t
Värmeböljor, orkaner och en möjlig kollaps av det globala samhällssystemet – klimatförändringen gör det svårt att planera en positiv och trygg framtid. Vår hälsa kommer också att påverkas av klimatförändringen. Nedan listar vi några konsekvenser av jordklotets allt högre temperaturer.
Luftrörssjukdomar
Under 1930-talet drabbades den nordamerikanska mellanvästern av ihållande sandstormar orsakade av en långvarig torka i kombination med överodling. Stormarna ledde till att tusentals människor fick sätta livet till efter att ha andats in skadliga dammpartiklar.
Dessvärre verkar historien upprepa sig. Eftersom klimatförändringen innebär fler och värre extremväder beräknar amerikanska forskare att antalet dödsfall orsakade av dammpartiklar kommer att öka med 130 procent bara i den amerikanska mellanvästern. Andra studier har liknande resultat för andra delar av världen.
Som om inte damm i lungorna vore nog har forskare även kommit fram till att varmare temperaturer ökar antalet dagar med marknära ozon.
– Exponering för dessa luftförore- ningar kan leda till luftvägsbesvär, astma och förvärra symtom hos redan sjuka men det kan också vara relaterat till hjärt- och kärlsjukdomar, säger Maria Nilsson, docent på Institutionen för folkhälsa och klinisk medicin vid Umeå universitet.
Enligt det svenska meteorologiska institutet kommer klimatförändringen även att öka risken för bränder vilket leder till högre partikelhalter i luften.
– Höga partikelhalter har en negativ effekt på människors hälsa lokalt där det brinner, men också regionalt och över landgränser då röken och partiklarna kan transporteras över stora avstånd via luften. En ökad luftvägssjuklighet har kunnat ses efter exponering för brandrök i samband med skogsbränder, fortsätter Maria Nilsson.
Globalt sett har människors expo- nering för skadliga partiklar i luften ökat med 11,2 procent sedan 1990.
Myggburna sjukdomar
Sedan 1990 har det enligt rapporten Lancet Countdown on health and climate change som publicerades förra året, skett en ökning på tre respektive sex procent i två olika myggors förmåga att sprida dengue- och zikafeber. Ökningen sker främst i Europa och kan kopplas till klimatförändringarna som bland annat orsakat varmare och längre somrar, varmare vintrar och/eller ökad nederbörd.
Förutsatt att den globala temperaturökningen håller sig till under två grader kommer ”endast” de södra delarna av Portugal, Spanien,Italien och Grekland att drabbas. Blir det varmare än så riskerar hela södra Europa och delar av Centraleuropa att drabbas. Detta enligt en studie vid Umeå universitet från tidigare i år.
Jan C. Semenza, chef för bedömningsavdelningen vid Europeiska smittskyddsinstitutet, ECDC, menar dock att den förväntade ökade utbredningen inte enbart hänger ihop med högre temperaturer.
– Klimatförändringen är definitivt en faktor som påverkar smittospridningen. Det är dock viktigt att betona att införandet av exotiska sjukdomar främst beror på globaliseringen, i synnerhet handel och resor, säger han.
Allergier
Högre temperaturer innebär att pollen kommer tidigare och går senare – om det ens försvinner över huvud taget. Enligt det svenska Naturvårdsverket kan ökad koldioxidhalt samt ökad temperatur också leda till att vissa växter producerar mera pollen, vilket sannolikt leder till en ökning av pollenallergier. Ökad koldioxidhalt kan också öka produktionen och utsläppen av mögelsporer från svampar, vilket i sin tur kan ge upphov till allergiska reaktioner.
Enligt amerikanska forskare ökade känsligheten för allergener med i snitt sex procent mellan 2005 och 2008. Störst var ökningen av allergi mot mögel, 12 procent, och allergi mot ambrosia, 15 procent. Resultatet är i linje med an annan amerikansk studie som menar att mängden pollen kan komma att dubbleras till år 2040. Detta är inte dåliga nyheter bara för allergiker. Enligt forskarna ökar exponeringen för pollen även sannolikheten att du blir allergisk.
Den globala uppvärmningen kan också introducera nya pollenproducerande arter.
– Ett varmare klimat kan också etablera nya arter som kan ge allergier, såsom malörtsambrosia som sprids via importerade fågelfrön. Malörtsambrosian blommar tidigare och producerar mer pollen i varma stadsmiljöer med höga koncentrationer av koldioxid. Enligt Svenska lantbruksuniversitetet, som satsar mycket på forskning kring miljöanalys, har bestånd hittats i Europa som passar nordliga breddgrader, säger Maria Nilsson.
Sist, men inte minst, kan utomhustemperaturer och nederbörd, som förutsägs öka med klimatförändringen, också påverka inomhusmiljöers temperatur och luftkvalitet och därmed till exempel förekomsten av fuktrelaterat mögel.
Hälsorisker som har rapporterats är bland annat allergi, astma och rinit.
Vattensjukdomar
Det är inte bara människor som trivs i ett behagligt uppvärmt badvatten. Enligt en studie vid ECDC ökar antalet fall av badsårsfeber, orsakad av bakterien Vibrio cholera, med 14 procent för varje grad ytvattentemperaturen i hav och sjöar stiger över 16 grader. Bakterierna trivs särskilt bra i bräckt vatten, vilket det är i Östersjön. I somras varnade Institutet för hälsa och välfärd, THL, för badsårsfeber på grund av den ovanligt varma sommaren som gjorde att halterna av vibriobakterier ökade i hela Östersjön.
Det är när bakterien kommer in i sår som det kan gå illa. Badsårsfeber kan ge infektion i hörselgången eller mellanörat, tarminfektion med diarré och i värsta fall blodförgiftning som kan leda till allvarliga sjukdomar.
Det farliga med badsårsfebern är att insjuknandet kan gå snabbt och att standardantibiotika inte biter.
Som om inte blodförgiftning och klåda vore nog blir algblomningen allt mer omfattande och i år drabbade den både hav och insjöar. Algerna kan orsaka allt från illamående, kräkningar och huvudvärk till att påverka levern och det centrala nervsystemet.
Njursten
En studie från 2014 visar att högre temperaturer också kan leda till att fler drabbas av njursten. Orsaken antas vara att ökade temperaturer leder till uttorkning, vilket gör att mineraler koncentreras och kristalliseras i kroppen. Forskarna fann att antalet människor som sökte hjälp för njurstensbesvär ökade med 40 procent vid temperaturer över 30 grader jämfört med temperaturer under 10 grader.
– Vad gäller njursten finns exempel på forskning som rapporterat samband mellan höga temperaturer och antalet patienter som söker vård för njurstensproblem. Och utifrån det så skulle problemet kunna bli större med en värld där temperaturerna ökar som en del av klimatförändringen, säger Maria Nilsson.
En amerikansk studie kom 2008 fram till att 70 procent av amerikanerna kommer att bo i högriskzoner för njursten år 2095 jämfört med 40 procent år 2000. År 2050 förväntas antalet klimatrelaterade njurstenar i USA att ha ökat från 1,1 miljoner till 2,2 miljoner.
Som om inte blodförgiftning och klåda vore nog blir algblomningen allt mer omfattande och i år drabbade den både hav och insjöar