Bikuporna tar plats i staden
Intresset för småskalig biodling växer bland stadsborna och därför har Helsingfors stad i sommar publicerat instruktioner som underlättar för den som vill pröva sig fram som urban biodlare. Folktomma tak i Helsingfors lämpar sig utmärkt för biodling och används allt oftare för ändamålet. Nu finns det bikupor på barnsjukhusets tak i Mejlans.
Surrande bikupor som placeras på hustak, i parker och bland grönskande kolonilotter i Helsingfors blir allt vanligare. Helsingfors stad har noterat det växande intresset för biodling och har i sommar publicerat anvisningar som hjälper vem som helst att bli småskalig biodlare.
I fyra år har Aapo Reuter varit urban biodlare i Helsingfors och innan dess i Jyväskylä. Han och David Lampert har bikupor på taket till start-up campuset Maria 01, ovanför restaurang Madonna i Berghäll och i Gräsviken på taket till byggnaden där företaget Accenture huserar. HBL besökte två bikupor som de för några veckor sedan placerade på Nya barnsjukhusets tak i Mejlans.
– Tak är ofta outnyttjat utrymme i städer och lämpar sig väl för bikupor. Här får bina flyga fritt utan att störa människor, säger Reuter.
Tillsammans med andra biodlare har Reuter och Lampert startat ett projekt vid namn HumbleBee Housing Project, vars syfte är att öka kunskapen om bin och pollinerare genom att slå samman urban biodling med andra projekt som tangerar bland annat utbildning och hållbarhet. Lampert är magister i pedagogik och Reuter är nyligen utexaminerad ekonomiemagister.
– Vår verksamhet håller på ett positivt sätt på att spåra ur, säger Reuter och skrattar.
De har nyligen inlett ett samarbete med Nya barnsjukhuset och programmeringsskolan Hive Helsinki. Bikuporna på barnsjukhusets tak ska figurera i ett virtuellt undervisningsprojekt riktat till sjukhusets patienter. Enligt Reuter och Lampert är
honungsbin i städer ett slags ambassadörer för vilda bin och pollinerare. Genom att föra bin närmare människor vill de på ett praktiskt sätt öka och sprida kunskapen om binas och pollinerarnas livsviktiga roll i ekosystemen och förespråka mer hållbara levnadssätt. Honungen ser de främst som en smaskig biprodukt.
– Exakt hur projektet med sjukhuset ska förverkligas är ännu oklart, men det finns otaliga möjligheter och idéer, säger Reuter.
Med oss på taket för att bekanta sig med det nyinflyttade bisamhället är också Pekka Lahdenne, som är barnläkare och chef för innovationer och digitala tjänster på Nya barnsjukhuset.
– För Nya barnsjukhuset är det viktigt att kontinuerligt fundera på hur vi på ett kreativt sätt kan inkludera miljö och hållbarhet i vår verksamhet, säger Lahdenne.
Pollineringen är binas viktigaste uppgift
Dyster statistik har under de senaste åren bekräftat att världens pollinerare försvinner i alarmerande takt när livsmiljöer krymper och den biologiska mångfalden urlakas. Miljöskadliga jordbruksmetoder, besprutning av bekämpningsmedel på grödor och varmare temperaturer bidrar till att bestånden av pollinerare minskar.
Också i Finland minskar vilda pollinerare som fjärilar, vilda bin och humlor. Samtidigt sysslar allt fler personer med biodling vilket ökar mängden pollinerare lokalt.
– Pollineringen är binas viktigaste uppgift, också i Helsingfors. När det finns rikligt med insekter som pollinerar blir det goda skördar och mat för både människor och djur, säger Merja-Riitta Laurila, som är en av grundarna till Stadin Tarhaajat, en förening som har främjat biodling i Helsingfors sedan 2011.
Många grödor som odlas i kommersiellt syfte skulle inte klara sig utan pollinering. Bin och andra pollinerare är nyckelaktörer i en fungerande matproduktion.
Urban biodling allt vanligare
Pollinerare har på sista tiden uppmärksammats i medierna genom olika kampanjer. Folk har uppmuntrats till att bygga insekthotell och Helsingfors stad har i sommar publicerat anvisningar som ska göra det lättare för stadsbor att börja syssla med urban biodling. Laurila deltog i arbetsgruppen som utarbetade stadens nypublicerade anvisningar.
– En verklig triumf för bina och biodlare. Tidigare var det ganska komplicerat att komma i gång som småskalig biodlare i Helsingfors eftersom staden gav varierande och ibland felaktiga instruktioner beroende på vem man frågade, säger Laurila om de nya anvisningarna om stadsbiodling.
I princip kan vem som helst starta en småskalig biodling och bikuporna får placeras på allmänna platser i staden. Innan man placerar ut sina bikupor i exempelvis parker, måste man ändå ansöka om lov från staden och bekanta sig med de nya anvisningarna.
– Deltagarantalet på biodlarkurserna och medlemmarna i Stadin Tarhaajat ökar, vilket tyder på ett ökat intresse för biodling i Helsingfors, säger Laurila.
Just nu uppskattar hon att mellan 50–70 småskaliga biodlare är verksamma i Helsingfors. En odling innebär ungefär 5 kupor per ställe.
Stadsodling är ingen nytt
Det finns gott om urbana biodlingar i världens stora städer. Europas kanske kändaste stadsbikupor finns på gamla operahusets tak i Paris.
Misstankar kan väckas kring hur pass ren den honung som produceras bland avgaser i stadsmiljö verkligen är. Inga bevis finns ändå på att honung som skördats i stadsmiljöer skulle vara av sämre kvalitet än honung som producerats på landsbygden.
– Tvärtom visar tester på att stadshonung är av god kvalitet eftersom bekämpningsmedel inte sprutas på växter i städer. Stadshonung är en riktig delikatess och Helsingfors erbjuder utmärkta livsmiljöer för honungsbin. Här finns rikligt med grönområden där det växer olika prydnadsväxter, träd och buskar som behöver pollinerare, säger Merja-Riitta Laurila.
Snart är sommarens höjdpunkt för biodlare i Helsingfors här. I slutet av juli blommar nämligen linden som ger en utsökt honung med nyanser av mint.
❞ Stadshonung är en riktig delikatess och Helsingfors erbjuder utmärkta livsmiljöer för honungsbin. Merja-Riitta Laurila Föreningen Stadin Tarhaajat