Hufvudstadsbladet

Biku­por­na tar plats i sta­den

- AN­NA KORKMAN an­na.korkman@ksf­me­dia.fi

Intresset för små­ska­lig bi­od­ling väx­er bland stads­bor­na och där­för har Helsing­fors stad i som­mar pub­li­ce­rat in­struk­tio­ner som un­der­lät­tar för den som vill prö­va sig fram som ur­ban biod­la­re. Folk­tom­ma tak i Helsing­fors läm­par sig ut­märkt för bi­od­ling och an­vänds allt of­ta­re för än­da­må­let. Nu finns det biku­por på barn­sjuk­hu­sets tak i Mej­lans.

Sur­ran­de biku­por som pla­ce­ras på hus­tak, i par­ker och bland gröns­kan­de ko­lo­ni­lot­ter i Helsing­fors blir allt van­li­ga­re. Helsing­fors stad har no­te­rat det väx­an­de intresset för bi­od­ling och har i som­mar pub­li­ce­rat an­vis­ning­ar som hjäl­per vem som helst att bli små­ska­lig biod­la­re.

I fy­ra år har Aa­po Reu­ter va­rit ur­ban biod­la­re i Helsing­fors och in­nan dess i Jy­vä­skylä. Han och Da­vid Lam­pert har biku­por på ta­ket till start-up cam­pu­set Ma­ria 01, ovan­för re­stau­rang Ma­don­na i Berg­häll och i Gräsvi­ken på ta­ket till bygg­na­den där fö­re­ta­get Ac­cen­tu­re hu­se­rar. HBL be­sök­te två biku­por som de för någ­ra vec­kor se­dan pla­ce­ra­de på Nya barn­sjuk­hu­sets tak i Mej­lans.

– Tak är of­ta out­nytt­jat ut­rym­me i stä­der och läm­par sig väl för biku­por. Här får bi­na fly­ga fritt ut­an att stö­ra män­ni­skor, sä­ger Reu­ter.

Till­sam­mans med and­ra biod­la­re har Reu­ter och Lam­pert star­tat ett pro­jekt vid namn Hum­bleBee Housing Pro­ject, vars syf­te är att öka kun­ska­pen om bin och pol­li­ne­ra­re ge­nom att slå sam­man ur­ban bi­od­ling med and­ra pro­jekt som tan­ge­rar bland an­nat ut­bild­ning och håll­bar­het. Lam­pert är ma­gis­ter i pe­da­go­gik och Reu­ter är ny­li­gen utex­a­mi­ne­rad eko­no­mi­e­ma­gis­ter.

– Vår verk­sam­het hål­ler på ett po­si­tivt sätt på att spå­ra ur, sä­ger Reu­ter och skrat­tar.

De har ny­li­gen in­lett ett sam­ar­be­te med Nya barn­sjuk­hu­set och pro­gram­me­rings­sko­lan Hi­ve Helsin­ki. Biku­por­na på barn­sjuk­hu­sets tak ska fi­gu­re­ra i ett vir­tu­ellt un­der­vis­nings­pro­jekt rik­tat till sjuk­hu­sets pa­ti­en­ter. En­ligt Reu­ter och Lam­pert är

ho­nungs­bin i stä­der ett slags am­bas­sa­dö­rer för vil­da bin och pol­li­ne­ra­re. Ge­nom att fö­ra bin när­ma­re män­ni­skor vill de på ett prak­tiskt sätt öka och spri­da kun­ska­pen om bi­nas och pol­li­ne­rar­nas livsvik­ti­ga roll i eko­sy­ste­men och fö­re­språ­ka mer håll­ba­ra lev­nads­sätt. Honung­en ser de främst som en smas­kig bi­pro­dukt.

– Ex­akt hur pro­jek­tet med sjuk­hu­set ska för­verk­li­gas är än­nu oklart, men det finns ota­li­ga möjlighete­r och idéer, sä­ger Reu­ter.

Med oss på ta­ket för att be­kan­ta sig med det ny­in­flyt­ta­de bi­sam­häl­let är ock­så Pek­ka Lah­den­ne, som är barn­lä­ka­re och chef för in­no­va­tio­ner och di­gi­ta­la tjäns­ter på Nya barn­sjuk­hu­set.

– För Nya barn­sjuk­hu­set är det vik­tigt att kon­ti­nu­er­ligt fun­de­ra på hur vi på ett kre­a­tivt sätt kan in­klu­de­ra miljö och håll­bar­het i vår verk­sam­het, sä­ger Lah­den­ne.

Pol­li­ne­ring­en är bi­nas vik­ti­gas­te upp­gift

Dys­ter sta­tistik har un­der de se­nas­te åren be­kräf­tat att värl­dens pol­li­ne­ra­re för­svin­ner i alar­me­ran­de takt när livsmil­jö­er krym­per och den bi­o­lo­gis­ka mång­fal­den ur­la­kas. Mil­jös­kad­li­ga jord­bruks­me­to­der, be­sprut­ning av be­kämp­nings­me­del på grö­dor och var­ma­re tem­pe­ra­tu­rer bi­drar till att be­stån­den av pol­li­ne­ra­re mins­kar.

Ock­så i Fin­land mins­kar vil­da pol­li­ne­ra­re som fjä­ri­lar, vil­da bin och hum­lor. Sam­ti­digt syss­lar allt fler per­so­ner med bi­od­ling vil­ket ökar mäng­den pol­li­ne­ra­re lo­kalt.

– Pol­li­ne­ring­en är bi­nas vik­ti­gas­te upp­gift, ock­så i Helsing­fors. När det finns rik­ligt med in­sek­ter som pol­li­ne­rar blir det go­da skör­dar och mat för bå­de män­ni­skor och djur, sä­ger Mer­ja-Ri­it­ta Lau­ri­la, som är en av grun­dar­na till Sta­din Tar­haa­jat, en för­e­ning som har främ­jat bi­od­ling i Helsing­fors se­dan 2011.

Många grö­dor som od­las i kom­mer­si­ellt syf­te skul­le in­te kla­ra sig ut­an pol­li­ne­ring. Bin och and­ra pol­li­ne­ra­re är nyc­kel­ak­tö­rer i en fun­ge­ran­de mat­pro­duk­tion.

Ur­ban bi­od­ling allt van­li­ga­re

Pol­li­ne­ra­re har på sista ti­den upp­märk­sam­mats i me­di­er­na ge­nom oli­ka kam­pan­jer. Folk har upp­muntrats till att byg­ga in­sekt­ho­tell och Helsing­fors stad har i som­mar pub­li­ce­rat an­vis­ning­ar som ska gö­ra det lät­ta­re för stads­bor att bör­ja syss­la med ur­ban bi­od­ling. Lau­ri­la del­tog i ar­bets­grup­pen som ut­ar­be­ta­de sta­dens ny­pub­li­ce­ra­de an­vis­ning­ar.

– En verk­lig tri­umf för bi­na och biod­la­re. Ti­di­ga­re var det gans­ka kom­pli­ce­rat att kom­ma i gång som små­ska­lig biod­la­re i Helsing­fors ef­tersom sta­den gav va­ri­e­ran­de och ibland fel­ak­ti­ga in­struk­tio­ner be­ro­en­de på vem man frå­ga­de, sä­ger Lau­ri­la om de nya an­vis­ning­ar­na om stads­bi­od­ling.

I prin­cip kan vem som helst star­ta en små­ska­lig bi­od­ling och biku­por­na får pla­ce­ras på all­män­na plat­ser i sta­den. In­nan man pla­ce­rar ut si­na biku­por i ex­em­pel­vis par­ker, mås­te man än­då an­sö­ka om lov från sta­den och be­kan­ta sig med de nya an­vis­ning­ar­na.

– Del­ta­garan­ta­let på biod­lar­kur­ser­na och med­lem­mar­na i Sta­din Tar­haa­jat ökar, vil­ket ty­der på ett ökat in­tres­se för bi­od­ling i Helsing­fors, sä­ger Lau­ri­la.

Just nu upp­skat­tar hon att mel­lan 50–70 små­ska­li­ga biod­la­re är verk­sam­ma i Helsing­fors. En od­ling in­ne­bär ung­e­fär 5 ku­por per stäl­le.

Stads­od­ling är ing­en nytt

Det finns gott om ur­ba­na bi­od­ling­ar i värl­dens sto­ra stä­der. Eu­ro­pas kanske kän­das­te stads­biku­por finns på gam­la ope­ra­hu­sets tak i Pa­ris.

Mis­stan­kar kan väc­kas kring hur pass ren den ho­nung som pro­du­ce­ras bland av­ga­ser i stads­mil­jö verk­li­gen är. Inga be­vis finns än­då på att ho­nung som skör­dats i stads­mil­jö­er skul­le va­ra av säm­re kva­li­tet än ho­nung som pro­du­ce­rats på lands­byg­den.

– Tvärtom vi­sar tes­ter på att stads­ho­nung är av god kva­li­tet ef­tersom be­kämp­nings­me­del in­te spru­tas på väx­ter i stä­der. Stads­ho­nung är en rik­tig de­li­ka­tess och Helsing­fors er­bju­der ut­märk­ta livsmil­jö­er för ho­nungs­bin. Här finns rik­ligt med grön­om­rå­den där det väx­er oli­ka pryd­nads­väx­ter, träd och bus­kar som be­hö­ver pol­li­ne­ra­re, sä­ger Mer­ja-Ri­it­ta Lau­ri­la.

Snart är som­ma­rens höjd­punkt för biod­la­re i Helsing­fors här. I slu­tet av ju­li blom­mar näm­li­gen lin­den som ger en ut­sökt ho­nung med ny­an­ser av mint.

❞ Stads­ho­nung är en rik­tig de­li­ka­tess och Helsing­fors er­bju­der ut­märk­ta livsmil­jö­er för ho­nungs­bin. Mer­ja-Ri­it­ta Lau­ri­la För­e­ning­en Sta­din Tar­haa­jat

 ?? FOTO: SIMONE ÅBACKA ??
FOTO: SIMONE ÅBACKA
 ??  ?? ■ På Nya barn­sjuk­hu­sets tak i Mej­lans har bi­sam­häl­let otro­lig ut­sikt över Helsing­fors. FOTO: SIMONE
■ På Nya barn­sjuk­hu­sets tak i Mej­lans har bi­sam­häl­let otro­lig ut­sikt över Helsing­fors. FOTO: SIMONE
 ??  ??
 ?? FOTO: SIMONE ÅBACKA ?? Aa­po Reu­ter och Da­vid Lam­pert är ur­ba­na biod­la­re i Helsing­fors. De har biku­por på fle­ra tak i sta­den. Tak är of­tast folk­tom­ma och läm­par sig där­för väl för bi­od­ling.
FOTO: SIMONE ÅBACKA Aa­po Reu­ter och Da­vid Lam­pert är ur­ba­na biod­la­re i Helsing­fors. De har biku­por på fle­ra tak i sta­den. Tak är of­tast folk­tom­ma och läm­par sig där­för väl för bi­od­ling.
 ?? FOTO: SIMONE ÅBACKA ?? I ett bi­sam­häl­le finns tu­sen­tals ar­bets­bin som bland an­nat stä­dar, ma­tar lar­ver­na och i slu­tet av li­vet sam­lar nek­tar från blom­mor.
FOTO: SIMONE ÅBACKA I ett bi­sam­häl­le finns tu­sen­tals ar­bets­bin som bland an­nat stä­dar, ma­tar lar­ver­na och i slu­tet av li­vet sam­lar nek­tar från blom­mor.

Newspapers in Swedish

Newspapers from Finland