Svensk­fin­lands sto­ra tapp: 1 800 små­barn

Sto­ra fa­mil­jer allt ovan­li­ga­re – en­barns­fa­mil­jer­na allt fler

Hufvudstadsbladet - - News - TIM JO­HANS­SON tim.jo­hans­son@ksf­me­dia.fi

De svensk­språ­ki­ga små­bar­nen i Fin­land mins­ka­de klart un­der 2010-ta­let, vi­sar HBL:s gransk­ning.

An­ta­let svensk­språ­ki­ga 0–4-åring­ar föll med 1 800 un­der för­ra de­cen­ni­et. Det är en minsk­ning med kring 10 pro­cent.

I vis­sa kom­mu­ner är små­bar­nen över 20 pro­cent fär­re än för drygt tio år se­dan. Helsing­fors är ett av un­dan­ta­gen. I hu­vud­sta­den är de svensk­språ­ki­ga bar­nen fler än ti­di­ga­re.

Ut­veck­ling­en med de allt fär­re bar­nen för­kla­ras av kraf­tigt sjun­kan­de frukt­sam­hets­tal. De sto­ra fa­mil­jer­na är ovan­li­ga­re än förr och en­barns­fa­mil­jer­na ökar.

– Det är mar­kant. Bar­nen i barn­fa­mil­jer­na har bli­vit fär­re. Man har ta­lat om att nor­men är två barn. Det är tvek­samt om vi har den kvar, sä­ger Jan Saa­re­la, pro­fes­sor i de­mo­gra­fi med sta­tistik vid Åbo Aka­de­mi.

Helsing­fors drar ifrån som det svens­ka Fin­lands små­barns­ri­kas­te stad. Det vi­sar HBL:s ut­red­ning över an­ta­let svensk­språ­ki­ga barn i ål­dern 0–4 år i svensk- och två­språ­ki­ga kom­mu­ner i Fin­land.

Helsing­fors för­språng ökar för att de svensk­språ­ki­ga bar­nen blir fler i hu­vud­sta­den. Ga­pet till de övri­ga vid­gas än­då mer av att bar­nen blir fär­re i övri­ga kom­mu­ner.

I Es­bo har de svensk­språ­ki­ga små­bar­nens an­tal mins­kat med näs­tan 350 el­ler 21 pro­cent un­der de senaste tio åren. Kyrkslätt och Sib­bo står för li­ka sto­ra el­ler än­nu stör­re pro­cen­tu­el­la fall.

I he­la lan­det är tap­pet kring tio pro­cent el­ler cir­ka 1800 barn se­dan 2010.

Fle­ra or­sa­ker

Den nedåt­gå­en­de ut­veck­ling­en i många av kom­mu­ner­na är en följd av bland an­nat mind­re för­äld­ra­årskul­lar, mind­re fa­mil­jer, för­änd­rad eko­no­mi, livsstils­för­änd­ring­ar och ut­flytt­ning.

Klart är att bar­nen blir fär­re. Men att de­tal­je­rat för­kla­ra vil­ka fak­to­rer som star­kast på­ver­kar ut­veck­ling­en är svå­ra­re.

– Det är nå­got som al­la de­mo­gra­fer för­sö­ker re­da ut. Men att sä­ga ex­akt vad ut­veck­ling­en be­ror på, där är vi långt ifrån, sä­ger Jan Saa­re­la, pro­fes­sor i de­mo­gra­fi med sta­tistik vid Åbo Aka­de­mi.

Saa­re­la be­skri­ver de bakom­lig­gan­de or­sa­ker­na som kom­mu­ni­ce­ran­de kärl där fak­to­rer som ex­em­pel­vis eko­no­mi och jobb, ur­ba­ni­se­ring och vär­de­ring­ar på­ver­kar varand­ra och i för­läng­ning­en an­ta­let barn. Då blir det svårt att sät­ta fing­ret ex­akt på de av­gö­ran­de punk­ter­na.

Det man vet är att frukt­sam­hets­ta­let, hur många barn en kvin­na fö­der i ge­nom­snitt, sjönk klart i Fin­land un­der 2010-ta­let, från 1,87 till 1,35. I stäl­let för 1,9 barn räk­nar man nu att kvin­nor fö­der i snitt 1,3–1,4 barn.

Se­dan ti­di­ga­re vet man att Fin­land har haft en hög an­del kvin­nor som är barn­lö­sa. Det som är nytt de senaste åren är att de som har barn har fär­re barn än ti­di­ga­re.

– Det är mar­kant. Bar­nen i barn­fa­mil­jer­na har bli­vit fär­re. Man har ta­lat om att nor­men är två barn. Det är tvek­samt om vi har den kvar, sä­ger Jan Saa­re­la.

Stor­fa­mil­jer­na med tre el­ler fler barn blir ock­så fär­re.

”En ovän­tad trend är att an­de­len stor­fa­mil­jer, i syn­ner­het möd­rar med tre el­ler fle­ra barn, ver­kar mins­ka och sär­skilt i Svensk­fin­land”, skri­ver fors­kar­na Anna Rot­kirch och Ven­la Berg i den rap­port, Svensk­språ­ki­gas frukt­sam­het i Fin­land, som de gjor­de för tan­kes­med­jan Agen­da 2018.

Bland svensk­språ­ki­ga sjönk frukt­sam­hets­ta­let nå­got mind­re än bland de finsk­språ­ki­ga un­der för­ra de­cen­ni­et, vi­sar sam­ma rap­port.

Men ock­så bland de svensk­språ­ki­ga da­la­de frukt­sam­hets­ta­let klart, från cir­ka 1,95 till 1,57 barn mel­lan åren 2010 och 2018. Bar­nen blir fär­re ock­så i det svensk­språ­ki­ga Fin­land. Frukt­sam­he­ten för den finsk­språ­ki­ga be­folk­ning­en på­ver­kar ock­så an­ta­let svensk­språ­ki­ga barn. Många barn som re­gi­stre­ras som svensk­språ­ki­ga föds i två­språ­ki­ga fa­mil­jer där mam­man är finsk­språ­kig.

An­ta­let barn med svens­ka som re­gi­stre­rat mo­ders­mål på­ver­kas ock­så av hur två­språ­ki­ga fa­mil­jer väljer mo­ders­mål för sitt barn. Un­der de senaste de­cen­ni­er­na har svens­kan va­rit det klart po­pu­lä­ra­re va­let.

Jan Saa­re­la tror in­te att ut­veck­ling­en med de fär­re svensk­språ­ki­ga bar­nen kan för­kla­ras av för­äld­rar­nas språkval för sitt barn, där svens­kan skul­le ha bli­vit mind­re po­pu­lär.

– Re­gi­stre­ring­en av barn på svens­ka har in­te bli­vit mind­re po­pu­lärt, sna­ra­re tvärtom.

Fär­re för­äld­rar

En or­sak till att bar­nen blir fär­re är att de ål­ders­grup­per som van­ligt­vis får barn har krympt på många håll un­der 2010-ta­let. De po­ten­ti­el­la föräldrarn­a har bli­vit fär­re.

Många läm­nar sin upp­växtort för stu­di­er och al­la väljer in­te att åter­vän­da till den gam­la hem­or­ten ef­ter stu­di­er­na.

Vin­nar­na på ut­veck­ling­en är fram­för allt de störs­ta stä­der­na och någ­ra kom­mu­ner i när­he­ten av hu­vud­or­ter­na, som S:t Karins, Kors­holm och Jo­ma­la.

Flytt­rö­rel­sen är en del av den ked­ja av hän­del­ser vars slut­re­sul­tat har va­rit fär­re barn det senaste de­cen­ni­et.

– Många flyttar ef­ter job­ben till stör­re stä­der. Man vill gär­na bo be­kvämt och centralt. Bo­stä­der­na är dyra och om fa­mil­jen väx­er mås­te man flyt­ta till nå­got stör­re. Då kom­mer man kans­ke fram till att ett barn räc­ker, ex­emp­li­fi­e­rar Jan Saa­re­la.

Or­saks­sam­man­hang­en är in­te all­tid så enk­la. An­ta­let barn har mins­kat ock­så på or­ter med sta­bi­la bo­en­de­kost­na­der som in­te drab­bats av ut­flytt­ning. I de fal­len kan det va­ra att ur­ba­ni­se­ring­en och vär­de­ring­ar som för­knip­pas med den vin­ner mark över­lag. Flytt­rö­rel­sen går mot stor­stä­der­na men vär­de­ring­ar­na flyttar ock­så ut­åt, mot krans­kom­mu­ner och gles­byg­den. Det här är en trend som kan för­kla­ra ut­veck­ling­en i stä­der som Es­bo, Kyrkslätt, Van­da och Sib­bo.

I de här kom­mu­ner­na har ned­gång­en i frukt­sam­he­ten va­rit kraf­tig un­der det för­ra de­cen­ni­et. De har ”helsing­for­si­fi­e­rats” i snabb takt med mind­re fa­mil­jer som följd. I Helsing­fors har fa­mil­jer­na va­rit mind­re re­dan ti­di­ga­re.

En för­kla­ring till att bar­nen blir fär­re i kom­mu­ner som ti­di­ga­re för­knip­pats med många barn och sto­ra fa­mil­jer är att för­äl­dra­ge­ne­ra­tio­nen helt enkelt bytts ut.

– Den nya ge­ne­ra­tio­nen är upp­vux­en i en an­nan era med andra at­ti­ty­der och pre­mis­ser, sä­ger Jan Saa­re­la.

At­ti­ty­der­na och pre­mis­ser­na kan sam­man­fat­tas i det som kal­las för ”sam­hälls­kli­mat”. Men ock­så ”mikrokli­ma­tet”, närmil­jön är vik­tig.

– Den när­mas­te om­giv­ning­en är en väl­digt dri­van­de me­ka­nism, att man skaf­far barn om kom­pi­sen skaf­far barn. El­ler att man in­te skaf­far, om in­te kom­pi­sen gör det, sä­ger Jan Saa­re­la.

Jan Saa­re­la ser än­nu in­te de fär­re bar­nen som ett alar­me­ran­de fe­no­men, sär­skilt in­te i kom­mu­ner i till­växt­cent­rum som of­ta gyn­nas av in­flytt­ning­en. Sista or­det är in­te hel­ler sagt om ned­gång­en är tem­po­rär el­ler in­te.

– Men om ut­veck­ling­en hål­ler i sig är det oro­väc­kan­de.

Newspapers in Swedish

Newspapers from Finland

© PressReader. All rights reserved.