Urbant boende i Vanda.
Kivistö är ett av de områden som växer mest i Vanda, men har under de senaste åren fått utstå mycket kritik: än har det byggts för mycket ettor, än finns det inga parkeringsplatser. Köpcentret som skulle byggas blev heller aldrig av, men om ett år ska Miikka och Fanny Lindén (bilden) och 16 000 andra Kivistöbor få sin första större matbutik, då planerna på ett urbant servicecentrum avancerar.
Då man jämnar skogen med marken är det bäst att bygga tätt, då bevaras en större del av naturen, säger Kivistös områdesarkitekt Anna-Riitta Kujala. Än så länge känns bilen ändå som en nödvändighet i Vandas första stadsdel som trotsar den gamla bilkulturen.
En förort mitt bland skog, åkrar och motorvägar – det är det första intrycket man får. Vanda är en stad med flera jämstora områdescentra som i praktiken är förstäder till Helsingfors.
Det som byggs upp bredvid Tavastehusleden, bara en sex minuters tågresa från flygplatsen, ska dock bli allt annat än en sovstad. Kivistö ska bli ett av Vandas största stadscentrum. Och det ska kännas urbant.
Kivistö blev känt för den stora allmänheten för fem år sedan då bostadsmässan invigde byggandet av det nya Kivistö. Ringbanan – tågbanan som förbinder Vandas största tätorter med varandra och Helsingfors – hade just blivit klar. Den förarlösa bussen körde passagerare från den nyöppnade tågstationen till mässområdet, som marknadsfördes som ”en riktig ekostad”.
Än är det långt kvar tills området är färdigbyggt. Endast en del av området är i dag planlagt och staden har precis utarbetat en övergripande plan för hur resten av området ska börja se ut. Färdigt ska det bli omkring år 2050.
Bara en liten matbutik
Kvarteren närmast Kivistö tågstation är de mest urbana med sjuvåningshöghus och många öppna bottenvåningslokaler. Många av dem fungerar som cykelförråd, men även flera restauranger och frisörsalonger har öppnat i hörnlokalerna. Ett stenkast ifrån öppnar sig åkrar och skogar, men känslan är ändå att man är inne i en stad – om man bortser från att det kanske inte är så många människor som kommer emot.
På Safirplatsen ovanför tågstationen sitter Miikka Lindén och dottern Fanny och avnjuter var sin glass i den heta högsommarvärmen. Lindéns flyttade till Kivistö för fem år sedan, efter att ha hittat ett lämpligt hus på bostadsmässan. Tidigare bodde de i Magnuskärr i Helsingfors.
– Det var en utmärkt plats att bo på alldeles intill Centralparken, här finns inte motsvarande natur lika nära hemmet. Men här finns lekparker och pulkabackar för barn och många jämnåriga att leka med – en bra atmosfär där alla känner alla, säger Miikka Lindén.
Även om Kivistö är tänkt som en stadsdel där man ska kunna röra sig till fots, på cykel och med kollektivtrafik, är familjen tvungen att ha två bilar.
”Bil behövs”
En som inte kör bil är Matthew Simpson. Han har bott i Käinbybacken på andra sidan motorvägen i tre år och jobbar på flygplatsen, dit han enkelt kommer med tåg.
– Då vi flyttade hit tyckte vi att det var en bra idé att leva utan bil, men nu tre år senare gillar jag det inte alls. Jag har börjat gå i bilskola som 35-åring, säger Simpson.
En bil är bra att ha till exempel då man ska handla mat.
– Det finns bara två närbutiker här och de är ju förstås rätt dyra, säger Miikka Lindén.
De allra flesta Kivistöbor gör sina matinköp i en annan stadsdel, bekräftar Juri Karvinen som är köpman i K-market Kivistö. Väldigt mycket konkurrens har han inte, eftersom dagligvaruhandeln i den nya stadsdelen för tillfället består av hans butik och en kiosk. På en kilometers avstånd, i det äldre villaområdet, finns en Alepa.
– Hos oss gör man främst småköp då man behöver fylla på det som behövs. De stora inköpen görs oftast någon annanstans, till exempel i Myrbacka. Försäljningens struktur är någorlunda samma, men medelinköpet är mindre, säger Karvinen.
Enligt hans uppfattning är det främst en större matbutik och ett apotek som invånarna önskar sig till Kivistö. Nu bor 16 000 människor i Kivistö storområde, av dem drygt 6 000 inom en kilometers radie från tågstationen.
– Här bor redan så många människor att det finns behov av mera service. Om man säljer bostäder med löftet att det kommer ett köpcentrum är det inte så bra att det ännu inte har kommit, säger Karvinen.
Köpcentrum låter vänta på sig
Enligt de ursprungliga planerna skulle Kivistö få ett 100 000 kvadratmeter stort köpcentrum. Det skulle ha varit större än köpcentret Jumbo. Senare visade köpcenterboomen i regionen att planerna var alltför överdimensionerade: kundunderlaget skulle inte räcka till.
Att Kivistöborna inte ens fått en större matbutik beror på de preliminära avtal staden gjorde med byggföretagen Skanska och NCC år 2015 om byggandet av köpcentret.
– De här avtalen var mycket ofördelaktiga för staden, men vi hade ingen väg ut ur dem, säger Kivistös områdesarkitekt Anna-Riitta Kujala.
Nu har avtalet löpt ut och staden söker en snabb lösning på behovet av service i området. Under sommaren ska intresserade entreprenörer anmäla sitt intresse för att bygga Kivistös centrumkvarter, som ska ersätta det tilltänkta köpcentret. Byggarbetena ska börja under nästa år. Det är alltså inte ett ”Jumbo II” som eftersträvas längre – i själva verket inte ens ett köpcenter. Såväl kommersiell som offentlig service ska finnas i bostadshusens bottenvåningar. Det är åtminstone tanken.
– Då planerna på ett stort köpcentrum drogs upp, var målsättningen att Kivistö centrum skulle ha endast 12 000–14 000 invånare och att köpcentret i första hand skulle betjäna ett geografiskt större område. Nu är målsättningen 50 000 invånare och vi tänker att vi i stället vill få till stånd ett hållbart, lokalt centrum, säger Kujala.
På tomten bredvid det tilltänkta serviceklustret planeras en evenemangsarena med plats för upp till 27 000 åskådare.
Enformigt bostadsbyggande
Utöver köpcentret som låtit vänta på sig har viss skepticism riktats mot bostadsbyggandet i Kivistö. En stor del av bostäderna som byggs är ettor och tvåor, och till och med biträdande stadsdirektör Hannu Penttilä konstaterade för Vantaan Sanomat att det byggts för mycket och för ensidigt i Kivistö.
Det säger även Anna-Riitta Kujala som ansvarar för områdets planläggning. År 2018 godkändes Vandas nya bostadspolitiska riktlinjer, och nu ställs högre krav på fördelningen av olika bostadstyper då staden överlåter mark för bostadsbyggande.
Det som hittills byggts i Kivistö har helt och hållet reglerats av marknadskrafterna.
– Då man låter marknaden bestämma vad som ska byggas, byggs ganska ensidigt det som har den största efterfrågan för stunden.
Kujala påpekar att det bara är en tiondel av det blivande Kivistö som redan byggts.
– Även om jag säger att det nu är ett problem att det finns så mycket ettor, kommer det inte att vara ett problem i framtiden.
Hur står det till på bostadsmarknaden i Kivistö just nu då?
Miikka Lindén är inte överentusiastisk.
– Det finns ett så stort utbud av bostäder, jag skulle nog inte köpa en placeringsbostad här nu. Då man ser till exempel på ettor som är till salu så finns det mycket fler lediga bostäder i Kivistö än andra motsvarande områden, säger Lindén.
Fastighetsförmedlare Niina Rauha på Kiinteistömaailma har en an
nan uppfattning om bostadsmarknaden i Kivistö. Hon vet att vissa entreprenörer visserligen har haft svårt att sälja sina nybyggda lägenheter, men den entreprenör som hon säljer för har lyckats sälja alla nya bostäder innan de blivit klara.
– Uthyrningsbarheten är mycket god i Kivistö. Här finns många små lägenheter och det är lätt att hyra ut dem. Det har hänt många gånger att jag sålt en bostad till en kund och direkt hyrt den vidare. Dessutom kan egnahemshus gå åt till och med innan första visningen, vilket inte är fallet i de flesta områden, säger Rauha.
”Vi jämnar skogen med marken”
Att bygga en ekologiskt hållbar stadsdel i stadsregionens utkanter är knappast en helt lätt uppgift. Områdesarkitekt Anna-Riitta Kujala påpekar att Kivistö de facto inte är i stadsregionens utkant, utan mitt i skogen.
– Vi jämnar på riktigt skogen med marken. Det är förstås helt fel utgångspunkt för stadsutvecklingen, men besluten har ju tagits för länge sedan. Vår tanke är att då vi bygger en ny urban stadskärna mitt i skogen, gör vi det så tätt som möjligt, så att vi behöver avverka så lite skog som möjligt, säger Kujala.
Avsikten är att bygga mycket tätt inom en kilometers radie från Kivistö och kommande Lappböle tåg
stationer. Det ska enligt Kujala resultera i en befolkningstäthet som i Finland endast påträffas i Helsingfors innerstad.
Då en liten del av området byggs tätt kan de omgivande områdena lämnas obebyggda, är tanken.
– Då kan vi spara områdets identitetslandskap: skogs-Kivistö, som fortsätter ända till Noux och Helsingfors centralpark, och Vandaådalens kulturlandskap, säger Kujala.
Var är alla parkeringsplatser?
Den som besöker Kivistö lägger snabbt märke till att gatubilden inte domineras av parkeringsplatser. Många bilar står parkerade på tillfälliga fält vid byggarbetsplatser.
Stadens målsättning är att göra Kivistö till en stad där man huvudsakligen rör sig till fots och på cykel. Parkeringsplatserna finns i några parkeringshus, men det största problemet är att många inte är redo att betala för parkering, säger Kujala.
– Parkeringskulturen i Vanda är en stor utmaning. Traditionen är att parkering är gemene bilists rättighet, att det är gratis och att det finns tillgängligt för alla. Kivistö är den första stadsdelen i Vanda där man systematiskt börjat bryta ner den tanken.