Ida fick leva i ovisshet
För Ida Sahlin, som studerade på Mattlidens IBlinje, blev våren en påfrestande upplevelse när hon inte kunde påverka sina slutliga poäng i IB-diplomets examen. Poängen sjönk från en prognos och höll på att kosta henne en plats för fortsatta studier.
Ida Sahlin från Esbo var abiturient vid Mattlidens IB-linje i år. Hon och hennes studiekompisar fick leva i ovisshet hela våren när studentskrivningarna ställdes in. Hennes betyg baserade sig på en algoritm och tidigare prestationer, vilket höll på att sluta illa med tanke på fortsatta studier.
För årets abiturient Ida Sahlin från Esbo blev våren spännande, men också kaotisk. Sahlin studerade på Mattlidens IB-linje när hon fick beskedet om att vårens skrivningar är inställda. IB-diplomets examen baseras på resultatet i skrivningarna och essäer, men när skrivningarna ställdes in rubbades också hela bedömningen, som blev något av en lottodragning. När skrivningarna uteblev skulle vitsord som studerande samlat i tre år och en kollektiv prognoshistorik för skolan utgöra bedömningen för varje enskild studerande.
I utvärderingen av enskilda studerande beaktades skolans egna prognos, och en personlig prognos för eleven, som inte under normala förhållanden beaktas. Dessutom beaktades också resultatet från en essä som skrevs i vår. Maxpoängen i examen är 45 poäng i totalt sex ämnen. Det är 7 poäng per ämne plus tre poäng från extra ämnen som filosofi där man skriver en essä, utför en presentation och skriver en till essä i ett valfritt ämne.
Sahlin beskriver våren som oviss när bedömningen var ett frågetecken.
– I prognosen fick jag 42 poäng, men mina slutliga poäng var 34. Det är inte onormalt att poängen sjönk i år, men någon förklaring till varför poängen sjönk har varken jag eller mina studiekamrater fått. Vi har hela tiden fått rådet av IB:s paraplyorganisation att vända oss till vår koordinator, men hon har gett oss all information hon har, säger Sahlin.
Både utomlands och i hemlandet
Många av de som studerar på IB-linjen söker till universitet både utomlands och i hemlandet. Ansökningen sker utifrån de vitsordsprognoserna som skolorna gör upp och de motsvarar ofta de slutliga vitsorden efter skrivningarna.
– Mitt första val var logopedilinjen vid Åbo Akademi och mitt andra val var logopedilinjen vid Helsingfors universitet. Till slut var jag 0,5 poäng över gränsen för att bli antagen till Åbo Akademi efter de slutliga poängen. Jag blev intagen nätt och jämt.
Sahlin hade tur, men hon har hört om vänner som inte blivit antagna till de universitet som de sökt – framför allt i Finland.
– Många IB-studerande söker till universitet utomlands och det verkar som många blivit antagna, trots att alla inte uppfyllt den gräns som krävs. Många universitet i andra länder har sänkt på sina gränser på grund av det onormala läget i vår. Men jag känner många som är besvikna.
Trots att poängen sjönk rejält för Sahlin har hon inte funderat på att överklaga. Den internationella IB-organisationen har inte gjort processen för att överklaga lätt.
– Det verkar som om de inte vill att man ska överklaga. Det är dyrt att överklaga. Det kostar 88 euro per ämne. Dessutom har jag betalat 500 euro för skrivningarna som aldrig ägde rum och jag antar att pengarna har gått till att rätta essäerna, men det har inte IB kommenterat. Det är riskfyllt att göra en överklagan eftersom det också finns en möjlighet att dina poäng sjunker. Processen är osäker. För en vecka sedan introducerades en ny process som går ut på en gemensam recension av alla dina ämnen. Men informationen om vad processen innebär är knapphändig.
Borde processen med bedömningen göras mer genomskinlig? – Absolut. Det är det som man varit mest sur över. Det skulle vara lättare att acceptera sänkta poäng om det finns en klar orsak till det. Att köra igenom poängen i en algoritm och sedan inte ge en förklaring vad algoritmen gjort med poängen känns orättvist. Det enda vi sett är poängen innan de for igenom algoritmen och sedan efteråt. Alla mina poäng sjönk utom i ett ämne.
Sahlin hoppas att man i framtiden skulle bygga ett system där det skulle vara lättare att kontakta IBorganisationen direkt.
– De borde inte kunna avfärda kontakter och bara hänvisa till skolans koordinator, säger hon.
Trots den osäkra våren ångrar Sahlin inte att hon studerade på IBlinjen i Mattliden.
– Det har varit stressigt, men det har fungerat bra för mig och jag har tyckt om lärarna. Uppbyggnaden av uppgifterna och läroplanen är bra. Det viktigaste är hur man lär sig. Det har varit givande och roligt. Jag har lärt mig mycket och min engelska har utvecklats. Jag har också träffat på studerande från andra länder. När jag nu säkrat en plats för fortsatta studier så känner jag mig lättad. Jag tror också att mina vyer har vidgats, säger Sahlin.
Förstår besvikelse
Anna Martikainen är koordinator på Mattlidens IB-linje. Hon förstår frustrationen när algoritmens sätt att bestämma vitsorden är så oklar.
– Vi vet att vårens kursarbeten fick en större betydelse än i normala förhållanden, men också vikten av arbetet varierar beroende på ämne och då är det svårt att få en exakt kalkyl. Det är också oklart hur långt tillbaka i tiden IB har beaktat lärarnas prognos. Jag förstår studerandes frustration efter att de först studerat intensivt och lärt sig studieteknik i två år och sedan inte i praktiken får ut något av det vad det lärt i form av ett examensprov, skriver Martikainen i ett e-postmeddelande.
Hon förstår att våren varit krävande för IB-organisationen och att det i normala fall är lätt att förstå hur poängen fördelas. Däremot har hon inget överseende för hemlighetsmakeriet.
– Det har varit svårt att ge en förklaring åt frustrerade elever och föräldrar om vad bedömningen baserat sig på. Jag efterlyser också större öppenhet. Att IB skyfflar ansvaret till oss koordinatorer när vi inte sitter på den information som behövs är underligt.
Trots vårens kaos och frustration har Martikainen inte tappat tron på IB-examens framtid.
– IB satsar på att vaska fram fördomsfria, kreativa och nyfikna studerande som lär sig för livet. Men hur eleverna ska få ett gott slut efter två års slit i den värld vi lever i nu måste funderas över. Vårens abiturienter fick aldrig en chans att visa vad de går för. Det får aldrig hända igen, skriver Martikainen.
I ett meddelande till HBL skriver IB-organisationen, med högkvarter i Geneve, att årets bedömning inte baserade sig på en algoritm som skulle ha körts igenom en dator utan på en modell som består av tre delar: vitsorden i studerandes arbeten under läsåret, en personlig prognos för varje elev och skolans historik av vitsord. IB hävdar att bedömningen testades av statistiker inom undervisning på förhand för att försäkra sig om att processen är fungerande. På frågan om varför IB inte kan nås direkt hänvisar organisationen till datasekretess.
IB satsar på att vaska fram fördomsfria, kreativa och nyfikna studerande som lär sig för livet. Men hur eleverna ska få ett gott slut efter två års slit i den värld vi lever i nu måste funderas över. Anna Martikainen Koordinator på Mattlidens IB-linje