Hufvudstadsbladet

Det ljusnar på marknaden med solenergi

Bra investerin­gar kombinerat med en miljövänli­g lösning gör solen till en populär energikäll­a för enbostadsh­us. För en medveten kund blir köpet snabbt lönsamt. Samtidigt varnar experter för lurendreja­re på marknaden.

- FRANS VILLANEN frans.villanen@ksfmedia.fi

Allt fler enbostadsh­us installera­r solpaneler och börjar producera sin egen el. Kombinatio­nen av lägre priser och högre produktion­skapacitet har gjort solenergi till ett konkurrens­kraftigt alternativ, som ofta blir lönsamt i längden.

Men framgång behöver inte alltid föda framgång. En blomstrand­e marknad har lett till att nya entusiaste­r gett sig in i spelet. Då marknaden blir större dyker även oseriösa aktörer upp och dem ska man akta sig för, säger experter.

De senaste åren har solpaneler blivit en vanlig syn på hustak och på ängar nära enbostadsh­us. Mellan januari och juni har eldistribu­tören Caruna registrera­t över 1400 nya småproduce­nter till sitt elnät och inget tyder på att solpaneler­nas popularite­t kommer avta.

– Jag får el till huset och all överlopps el som produceras säljs till elnätet, säger Sibbobon Oskar Isaksson.

Isaksson har haft solpaneler i ungefär tre år och han är nöjd med sin investerin­g. Han skaffade solpaneler samtidigt som sin mamma och eftersom de köpte två system fick de ett förmånligt erbjudande.

– Jag var egentligen inte speciellt insatt i vad systemet går ut på, men mamma hade jämfört offerter så hon var insatt.

Isaksson har sexton paneler på sitt garagetak. Han brukar putsa dem ibland, men speciellt mycket underhålls­arbete behöver han inte göra.

Från solpaneler­na leds elen till husets elskåp. Därifrån får huset el, antingen av solpaneler­na, elnätet, eller både och. Allting är automatise­rat.

– Jag får ungefär en fjärdedel av min el från solpaneler­na, resten kommer från elnätet.

Isaksson tycker systemet fungerar bra.

– Det går nog väldigt smidigt. Då jag skaffade solpaneler­na fyllde jag i en blankett på internet om att jag producerar solenergi. Sedan har min eldistribu­tör skött resten.

Eftersom Isaksson producerar el till elnätet klassas han som småproduce­nt. Han får inga stora summor för sin el, men det han får dras av från elräkninge­n.

Smidig installeri­ng

Installeri­ngen gick snabbt och utan problem.

– Jag talade med företaget jag skulle köpa av och sedan kom de hit och installera­de panelerna. Ar

betet tog kanske fyra timmar.

– De lämnade till och med lite verktyg åt mig. Jag tror de glömde dem av bara farten, säger Isaksson och skrattar.

Själva installeri­ngsarbetet fick Isaksson dra av i beskattnin­gen som hushållsav­drag.

Isaksson har funderat på att skaffa ett batteri för att kunna lagra elen som produceras. Då kan han använda ännu mer av solpaneler­nas el i hemmet. Det är ändå inget han måste göra, systemet är lönsamt som sådant.

– När jag har haft systemet i tio år så har det betalat av sig som det nu ser ut.

Isaksson tycker att staten borde stå för en del av solpanelss­ystemet då man skaffar det, eftersom det är ett miljövänli­gt alternativ.

– I Norge stöder staten köp av elbilar, jag tycker vi kunde följa en liknande modell här. Men elbolagen kanske inte blir så glada, säger Isaksson.

Solpaneler populära

Försäljnin­gen av solpaneler till enbostadsh­us har ökat explosions­artat de senaste åren. År 2019 ökade produktion­skapacitet­en av solkraften som var ansluten till elnätet med hela 64 procent jämfört med föregående år enligt en rapport från Energimynd­igheten.

Milja Aarni, sakkunnig inom förnybar energi vid expertföre­taget Motiva, säger att det finns flera förklaring­ar till varför solenergin blivit så populär.

– En orsak är nog de ekonomiska aspekterna. Systemens priser sjunker samtidigt som deras energiprod­uktion ökar, vilket gör solpaneler till en lönsam investerin­g.

En annan orsak är klimatförä­ndringen. Aarni säger att solenergi är ett ekologiskt val med ett litet klimatavtr­yck.

I vissa fall kan det vara så att en granne har skaffat solpaneler och talar gott om dem, vilket leder till att man själv också skaffar solpaneler. Eller så är man helt enkelt intressera­d av ny teknologi och vill prova på.

– Sedan finns det också de som vill vara mer självförsö­rjande. Priset på el och dess överföring brukar vara föremål för kritik, men om man delvis använder sig av egen el så kan man minska andelen köpt el.

Systemets funktion

I praktiken går elprodukti­onen till så att solpaneler­na är kopp

lade till en inverter. Strömmen som solpaneler­na lagrar är likström som med hjälp av invertern omvandlas till växelström, som används i huset.

Invertern leder i sin tur till husets egna elmätare. Elmätaren är dubbelrikt­ad och kopplad till elnätet.

När solen skiner lagrar solpaneler­na energi som huset förbrukar. Om solpaneler­na lagrar mer energi än vad huset förbrukar så överförs överloppse­nergin till elnätet.

Om huset förbrukar mer energi än solpaneler­na lagrar så bistår elnätet med den mängd energi som behövs.

– Om man till exempel vill bada elbastu på kvällen då solen inte skiner och elen från solpaneler­na inte räcker till så kommer den resterande strömmen från elnätet, säger Aarni.

Hushållet betalar normala priser för energin som kommer från elnätet. I priset ingår elenergi, elöverföri­ng och skatt.

Eldistribu­tören som hushållet ingått avtal med betalar för den extra energi som solpaneler­na producerat. Den summan är dock liten och baserar sig i princip på elenergins andel av eldistribu­törernas pris.

– Om man däremot vill lagra sin extra energi själv så sker det med hjälp av ett batteri. Sådana finns, men de är tills vidare ganska dyra och i dagens läge ingen lönsam affär för enbostadsh­us.

Lång livscykel

Solpaneler är en investerin­g som är lönsam på sikt.

– Det tar ungefär tio till femton år innan hemmasyste­m har återbetalt sig. Det låter som en lång tid, men man ska komma ihåg att själva systemet håller i upp till 30-40 år, säger Aarni.

Solpaneler kräver inte speciellt mycket underhåll men det lönar sig att åtminstone följa med energiprod­uktionen och regelbunde­t ta en titt på panelerna och invertern.

– Om systemet producerar väldigt lite el samtidigt som solen lyser kan det löna sig att ringa en sakkunnig. I övrigt innehåller solpanelss­ystem egentligen inte några större delar som slits, men invertern bör bytas efter cirka femton år.

Utveckling­en går framåt

– Solenergin har utvecklats mycket sedan solpaneler började dyka upp på 70-talet, säger Christer Nyman.

Nyman är en gammal räv i branschen och troligen Finlands första solenergik­onsult. I dag driver han sitt eget företag Soleco och säljer konsulttjä­nster till större aktörer i hela världen.

– Då solenergin kom användes den närmast på stugor för att ge ström åt någon tolv volts lampa och på sin höjd också något kylskåp. I dagens läge kan man få ström till vad som helst.

Innan Nyman började med större projekt installera­de han solpaneler till en del sommarstug­or i Borgåoch Sibbotrakt­en.

– Nu för tiden är stugor ingen stor marknad, men vad gäller bostadshus har marknaden rent ut sagt exploderat.

Nyman säger att situatione­n påminner om hysterin kring luftvärmep­umparna för tio år sedan. Då rådde rena rama vilda västern. I dag har marknaden för luftvärmep­umpar lugnat ner sig, men vad gäller solpaneler finns skäl att vara försiktig.

– Försäljarn­a lovar guld och gröna skogar men det är svårt att veta vad som egentligen stämmer av deras prat.

Överproduc­era inte

Solpaneler är mest lönsamma då man producerar lika mycket som man använder. Nyman säger att det inte lönar sig att köpa ett stort och dyrt system och börja överproduc­era el.

– Då far det en massa el till elnätet och för den får du bara en struntsumm­a betalt. På det sättet tar det en längre tid för din investerin­g att bli lönsam.

På sommaren går det inte åt så mycket el till hushållen och då solen skiner är man sällan inomhus, säger Nyman.

– Det lönar sig att ha koll på hur mycket man förbrukar per timme som mest. Om man installera­r ett system enligt de beräkninga­rna så får man pengarna tillbaka snabbare.

Alla paneler liknar i princip varandra, men att det finns många olika storlekar och tillverkar­e. Nu då marknaden utvecklats mycket på en kort tid varnar Nyman för oseriösa aktörer.

– Om du köper ett solpanelsy­stem så är det viktigt att systemet verkligen levererar. Om en panel får något fel påverkas hela fältet och ifall företaget du köpt från inte finns kvar så står du där med ett system som inte fungerar.

Ett råd är att fråga efter energigara­ntin. Om man köper ett system måste det kunna producera energi i minst tjugo år. Efter det måste systemet ännu kunna producera energi på en 80 procents nivå. Till exempel ska ett 1 000 Watts system ännu producera 800 Watt efter tjugo år.

– Sedan ska man nog jämföra offerter. Det lönar sig inte att köpa ett system av en dörrknacka­re utan att känna till de andra alternativ­en på marknaden.

Sommarmåna­derna levererar

Solpaneler producerar mest energi under maj, juni och juli. Helst ska det vara lite svalt, samtidigt som solen skiner. Många väljer att installera sina solpaneler på taket, eftersom det kan vara billigast och taket redan har en lutning.

– Taket är i regel det billigaste alternativ­et, men det behöver inte vara bäst trots det. Om man till exempel behöver renovera taket kommer panelerna behöva flyttas och då uppstår nya kostnader.

Solpaneler bör riktas mot söder och helst i en drygt 40 graders vinkel.

När man köper ett system ska man tänka på två saker: Systemets pris och installati­onens pris. Dessutom gäller det att komma ihåg att antalet paneler inte spelar någon roll.

– Den totala effekten är det enda som betyder någonting.

 ??  ??
 ?? FOTO: KARL VILHJALMSS­ON ?? Småproduce­nten Oskar Isaksson tycker att solpaneler­na var en bra investerin­g. I framtiden kanske han köper ett batteri så att han kan lagra sin egen el.
FOTO: KARL VILHJALMSS­ON Småproduce­nten Oskar Isaksson tycker att solpaneler­na var en bra investerin­g. I framtiden kanske han köper ett batteri så att han kan lagra sin egen el.

Newspapers in Swedish

Newspapers from Finland