Godisjätte testar att blanda havre i chokladen
Det finns ett sug efter växtbaserade mjölkchokladsubstitut, tror Fazer
Man behöver inte gå längre än till närmaste mataffär för att märka ett ökat urval av växtbaserade alternativ till produkter som traditionellt sett innehållit mjölk. Nu ger sig Fazer in i leken med en havrebaserad choklad, som lanserades i juni. Bolaget tror att produkten kan träffa rätt också bland folk som inte på grund av etiska eller hälsomässiga skäl undviker mjölk.
Chokladen är samtidigt ytterligare ett led i Fazers strategiska satsning på havre.
Fazer tror på havre. Med målsättningen att bli marknadsledande i Norden på växtbaserad mat har bolaget gjort stora investeringar i havreproduktionen, och samtidigt breddat sitt sortiment med havrebaserade drycker och mellanmål.
I sommar testar Fazer också på att utnyttja grödan i den produkt som bolaget kanske starkast förknippas med – choklad.
Havrechokladen lanserades på prov i juni och kommer tills vidare i två versioner, en standardvariant och en med hasselnötssmak.
Tills vidare kan chokladstängerna bara köpas i Fazers kaféer och i nätbutiken, men om responsen är god kan det här bli en produkt som Fazer försöker slå sig in på den globala marknaden med, säger Jussi Loponen, forskningsledare på Fazer.
– Det är svårt att slå igenom internationellt med traditionell choklad. Även om finländarna tycker att Fazers blåa är det enda rätta finns det ingen garanti för att den ska falla till exempel amerikanerna på läppen. Där har man sin egen motsvarighet, det varumärke som man tycker smakar som choklad ska smaka. På marknaden för växtbaserad choklad är spelfältet öppet, vilket betyder att potentialen är enorm.
Havren lyser igenom
Loponen leder Fazers innovationsenhet där ett team av chokladteknologer, som bolaget kalllar dem, har jobbat med att hitta en fungerande blandning av havre och choklad det senaste året.
– Havre är ett knepigt livsmedel att arbeta med, säger Loponen. Fel proportioner ger upphov till otrevliga bismaker, samtidigt som det finns en risk för att konsistensen blir mjölig.
– Det går inte bara att röra ihop havremjöl och kakao och tro att det ska bli bra. Många prover har åkt rakt i skräpkorgen.
Helt och hållet kan man inte undvika havresmaken, men det får märkas att havrechokladen är en egen produkt, tycker Loponen.
Högt pris
Enligt innehållsförteckningen innehåller chokladstången havre till 14 procent. Genom att tillsätta vatten kan det torra havret ersätta mjölken eller mjölkpulver.
Även om havrechokladen frånsett havren innehåller samma ingredienser som annan choklad är priset avsevärt högre. En stång kostar i dagsläget 40 euro per kilogram, medan Fazers blå bara kostar 8.
Det höga priset beror framför allt på att produktionen än så länge är småskalig, säger Loponen.
– Men med tanke på vad chokladen innehåller tror jag att priset kan pressas ner på sikt.
Loponen tror inte att havrechokladen bara är en produkt för laktosintoleranta och veganer. På sikt hoppas han att också de som äter mjölkbaserade produkter kan överväga att köpa en havrechokladplatta.
– Vi tror att allt fler kommer att gå över till en mer flexitariansk kost, vilket betyder att man i högre grad prioriterar växtbaserat.
Inte enda tillverkaren
Fazer är inte det enda finländska företaget som har testat att blanda havre med choklad. För två år sedan skrev HBL om företaget Goodio, som tillverkar hantverkschoklad både med och utan havre.
Företaget har sina rötter i Berghäll men tillverkar sin choklad i Vanda. Liksom Fazer har Goodio sett stor marknadspotential utomlands.
– I dagsläget säljs våra produkter i 15 länder. Den amerikanska marknaden har samtidigt blivit
den viktigaste för oss och det är också därifrån större delen av omsättningen kommer i nuläget, säger försäljningsdirektör Jussi Salonen.
Goodios utgångspunkt var att skapa en produkt som liknar mjölkchoklad så mycket som möjligt, för personer som inte kan äta laktoshaltiga eller animaliska produkter. Havren visade sig vara det bästa alternativet, säger Salonen.
– Dels har havren en mild smak, dels har den ett högt näringsvärde. Man kunde ha valt till exempel kokosmjölk eller mandel i stället, men vi ville prioritera råvaror som finns i Finland.
Goodio har medvetet valt att fokusera på exklusivitet: en stor del av chokladen säljs i små presentförpackningar, med smaker som lakrits och havtorn, och den kostar också bra mycket mer än vanlig brukschoklad.
Det höga priset hänger ihop med den småskaliga produktionen som bolaget fortsättningsvis håller fast vid, säger Salonen.
Hur ser ni på att godisjätten Fazer nu ger sig in i leken? – Det är bara positivt att alternativen blir fler. Just nu är det främst en produkt för personer med specialdiet, men en vacker dag kanske det blir något för den breda massan.
Fazer tar fasta på havrens hälsoeffekter i sin marknadsföring. Påståendet om att havren är en hälsosam gröda stöds av EU:s livsmedelssäkerhetsmyndighet, som har slagit fast att den sänker kolesterolet, är bra för magen och bidrar till en jämn blodsockerbalans.
Andra företag som tillverkar havrebaserade substitut för mjölkprodukter lyfter också gärna fram klimataspekten. Det mest omskrivna exemplet är förmodligen Oatly, som med sina aggressiva kampanjer väckt mjölkbönders förargelse och också tvingats ändra sin marknadsföring.
På den här punkten är Fazer mer svävande. Miljöaspekten nämns inte alls i marknadsföringen av havrechokladen, men bolaget använder ofta det vagare ordet hållbarhet för att beskriva sina havreinvesteringar.
För att få reda på om havrechokladen kan ses som en hållbar produkt med hänseende till klimatet vände sig HBL till specialforskaren Juha-Matti Katajajuuri på naturresursinstitutet Luke.
Han konstaterar att havrechokladens miljöpåverkan är en intressant fråga, som ändå är så gott som omöjlig att besvara utan noggrannare analys. En mängd okända företagsspecifika faktorer spelar in, såsom hur själva produkten och dess ingredienser är tillverkade samt hur leveranskedjorna ser ut.
Förpackningen har också en andel i klimatavtrycket.
– För att veta hur stort klimatavtrycket är borde man känna till hela processen, till exempel hur man förädlar havren så att dess egenskaper motsvarar mjölkpulvret eller mjölken samt hur den förändringen påverkar receptet. Om man jämför havrebaserade produkter med till exempel kött är det i allmänhet ganska lätt att sluta sig till att köttet är värre för miljön, men här är effekten knappast lika tydlig.
En studie av den brittiska chokladproduktionen från 2018 kom fram till att utsläppen kring 3-4 koldioxidekvivalenter per kilogram choklad. Det är aningen högre än kycklingproduktionens utsläpp och lite mindre än svinproduktionens, enligt svenska forskningsinstitutet Rise.
De mest betydande utsläppsfaktorerna var tillverkningen av mjölkpulver, kakao och socker.
Katajajuuri säger ändå att chokladproduktionens utsläpp överlag inte är särskilt väl undersökta och att mer forskning behövs.
– Huruvida avtrycket är högt eller inte beror också på vilken utgångspunkt man har. Choklad är inte livsnödvändigt, så man kan anse att alla utsläpp som produktionen orsakar är ur näringssynpunkt onödiga, men om man anser att produkten ger glädje så kan det vara motiverat. Det handlar om hur man jämför.