Pandemins effekt på det amerikanska valsystemet under presidentvalet kan leda till ännu större splittringar i USA.
Joe Bidens nuvarande försprång framför Donald Trump är överdrivet. Men landets förmåga att hantera röstningen i ett presidentval under en global pandemi kan bli USA:s största demokratiska prövning, säger professor Benita Heiskanen.
Benita Heiskanen
Professor vid Åbo universitet på John Morton-centret och expert på Nordamerika
Benita Heiskanen är professor vid Åbo universitet på John Morton-centret och är expert på Nordamerika. Pandemins effekt på det amerikanska valsystemet under presidentvalet kan leda till ännu större splittringar i USA, säger hon.
– Coronaläget kan givetvis lätta på tre månader, men det är mycket möjligt att poströstning blir aktuellt i november. Röstningsmetoden har aldrig använts i en så stor skala, säger Heiskanen.
Under pandemin har volontärarbetare varit rädda för att bli smittade och inte velat ställa upp på partievenemang. Ifall coronakrisen håller i sig kan man förvänta sig ett liknande bortfall av viktiga volontärarbetare också i november, säger Heiskanen. Hon anser att det kan bli en enorm börda för valsystemet.
– Delstater har olika regler kring röstning överlag, vilket betyder att det också finns olika krav på när och hur man får använda sig av poströstning. Det skapar nationella problem. Man måste dessutom tänka på att det tar mycket längre tid att räkna poströster, det handlar säkert om ett par veckor, säger Heiskanen.
Ifall man i USA måste vänta på valresultaten i ett par veckor kan det leda till att bägge kandidaterna utlyser sin egen valseger mitt i det halvfärdiga valkaoset, säger Heiskanen.
Hon anser att utmaningarna som pandemin kan förorsaka också kan bidra till en grundlagskris.
– Man har inte skapat elektorskollegiet eller det amerikanska valsystemet med en pandemi i tankarna, grundlagen kan därmed bli otillräcklig i det avseendet, säger Heiskanen.
– I slutändan av ett sådant här scenario är det möjligt att landets högsta domstol skulle vara tvungen att besluta i härvan. Då kan man vara säker på att den förlorande parten och dess anhängare aldrig skulle känna sig nöjda med resultatet. Risken är stor att det leder till ytterligare splittringar i landet, säger Heiskanen.
Utmaningar väntar både Biden och Trump
Heiskanen tycker Joe Bidens väljarstöd i de viktiga vågmästarstaterna är så pass litet att situationen ännu kan ändras. Dessutom tycker hon att den demokratiska presidentkandidaten Bidens möjliga försprång framom den republikanska, sittande presidenten Donald Trumps överdrivs.
– Biden har hållit låg profil, varit smart och låtit Trump få all negativ uppmärksamhet, men i september måste han ändå stå vid ett podium och svara på frågor. Biden är känd för sina klumpiga uttalanden och då kan han inte heller använda sig av förberedda tal, säger Heiskanen.
Donald Trump har själv förargat många med sina uttalanden kring pandemin, protesterna och människorättsrörelsen Black Lives Matter. Enligt Heiskanen är Biden inte heller så omtyckt bland etniska minoriteter.
– Biden fick fler afroamerikanska röster än Bernie Sanders i South Carolinas demokratiska primärval, men man måste komma ihåg att segern mest berodde på att det handlade om en moderat väljarkår, säger Heiskanen.
Biden ska ännu välja sin vicepresidentskandidat. Personen i fråga kommer enligt Biden att vara en kvinna. Demokraterna vill dessutom locka till sig fler röster från etniska minoriteter än vad man fick i det föregående presidentvalet. Det är därför som Bidens vicepresidentkandidat antagligen kommer att tillhöra en etnisk minoritet.
Enligt Heiskanen kan denna strategi fungera till en viss grad, men dess betydelse kan vara mindre än man tror. Hon tror att många redan vet vem de tänker rösta på och det krävs mycket för att få väljare att ändra åsikt.
– Det hjälper inte heller Bidens sak att han bland annat hävdat att afroamerikaner inte är svarta om de inte röstar på honom, säger Heiskanen.
Heiskanen vill inte spekulera kring vem Biden väljer som sin vicepresidentskandidat. Hon nämner två förhandsfavoriter på grund av den uppmärksamhet de fått i medierna – Kamala Harris och Susan Rice. Harris ställde upp i demokraternas primärval 2019, men drog sig ur i december. Rice var nationell säkerhetsrådgivare från 2013 till 2017 och har jobbat med både Barack Obama och Joe Biden.
Historiskt sett har valet av vicepresidentskandidaten inte spelat så stor roll, men enligt Heiskanen kommer Bidens kandidat att ha ett särskilt syfte, med tanke på hans hälsa.
– Demokraterna ämnar ge en bild av att Joe Bidens vicepresident vid behov kan ta över. Många är kritiska till Bidens höga ålder. En yngre vicepresident är tänkt att ge väljarna större trygghet då hon ska kunna ta över rodret om han inte kla
rar av sina åtaganden, säger Benita Heiskanen.
Trumps rutinmässiga stadionevenemang har blivit färre på grund av coronan. Heiskanen säger att det ofta bildas en extasliknande stämning bland Trumps anhängare på evenemangen. Enligt henne kan bortfallet av den här atmosfären vara negativ för Trump.
– Det är ändå viktigt att uppmärksamma det faktum att de som allra ivrigast stöder Donald Trump är honom väldigt hängivna. De som stöder Biden gör det inte lika helhjärtat, säger Heiskanen.
Enligt Heiskanen har Biden närmat sig både affärsinriktade demokrater och republikaner, något som kan kännas frånstötande för de mest progressiva väljarna, säger hon. Den före detta republikanska presidentkandidaten John Kasich ska tala för Biden på demokraternas nationella konvent i augusti. Heiskanen tror att överenskommelsen mellan Biden och Kasich ytterligare kan reta upp de progressiva.
Presidentvalet 2020 anses sakna motstycke, men det tyckte man också 2016. Händelseförloppen under presidentvalet i USA 2016 beskrevs som oberäkneliga och unika. Det verkar som om det är fallet än en gång.
Pandemin kan ännu lätta eller ett vaccin nå marknaden. Det kan göra inställningen till Trump positivare, men hans utmaningar är ändå många. Heiskanen säger att det liksom i det senaste presidentvalet också kan ske en ’”October surprise” som totalt ändrar på prognoserna. I den förra omgången handlade överraskningen om skandalen kring Hillary Clintons e-post.