Is­ra­els grän­ser bör re­spek­te­ras

Hufvudstadsbladet - - Opinion & Debatt - ULF EMELEUS pas­tor Borgå TORSTEN FAGERHOLM le­dar­skri­bent, HBL

IS­RA­EL I sitt svar på min in­sän­da­re (HBL 23.7) und­rar Torsten Fagerholm ”vad Ålands de­mi­li­ta­ri­se­ring och själv­sty­re kan tän­kas ha att gö­ra med Ne­ta­ny­a­hus re­ge­rings il­le­ga­la an­nek­te­rings­po­li­tik”. Sam­ma und­ran ger Ro­ger Fagerholm ut­tryck för (HBL 25.7). Hi­sto­ris­ka fak­ta och ju­ri­dis­ka av­gö­ran­den är sva­ret i bå­da fal­len. Na­tio­ner­nas för­bund var den in­stans som rätts­ligt av­gjor­de bå­de Ålands själv­stän­dig­het och till­hö­rig­het till Fin­land, trots att ålän­ning­ar­na vil­le hö­ra till Sve­ri­ge, lik­som lag­lig­he­ten av Pa­les­ti­na­man­da­tet som ett ju­diskt hem­land för ju­dar över­allt i värl­den. Ara­ber­na fick ett mång­dub­belt stör­re om­rå­de i Mel­la­nöstern ge­nom Irak och Jor­da­ni­en, en­ligt av­ta­let mel­lan emi­ren Fei­sal, stam­far till Jor­da­ni­ens kung­a­hus, och si­o­nis­ten Weiz­mann 1919.

Det har va­rit po­li­tiskt kor­rekt un­der många år – ock­så i Fin­lands ut­ri­kes­po­li­tik – att an­kla­ga Is­ra­els när­va­ro på Väst­ban­ken, en del av det ju­dis­ka hem­lan­det, som olag­lig en­ligt in­ter­na­tio­nell lag. På­stå­en­det är grund­löst. En vik­tig ju­ri­disk grund­prin­cip in­om in­ter­na­tio­nell rätts­prax­is kal­lad uti pos­si­de­tis ju­ris (för att ni må ha la­gens rätt) är föl­jan­de: Bå­de fö­re det­ta ko­lo­ni­er och man­dat skall få be­hål­la si­na grän­ser oför­änd­ra­de ef­ter upp­nådd själv­stän­dig­het. Det­ta är en gam­mal prin­cip fast­ställd av In­ter­na­tio­nel­la dom­sto­len 1962 (gäl­lan­de man­da­ten) som be­kräf­ta­des se­nast av en kon­fe­rens om in­ter­na­tio­nell lag­stift­ning i Haag 2017. En­ligt den­na rätts­prin­cip är Is­ra­els grän­ser de­sam­ma som Pa­les­ti­na­man­da­tets grän­ser, obe­ro­en­de av att Is­ra­el 1948 in­te för­fo­ga­de över he­la man­da­tets om­rå­de på grund av Jor­da­ni­ens oc­ku­pa­tion.

Torsten Fagerholm fö­re­språ­kar ”enk­la lös­ning­ar en­ligt hopp­full hu­ma­nism och kre­a­tiv, mo­dig kon­flikt­lös­ning – vil­ka ly­ser med sin från­va­ro i Emeleus tan­ke­värld”.

Det jag in­te kan fin­na i en så­dan ”kre­a­tiv” lös­ning är er­kän­nan­det av hi­sto­ris­ka bin­dan­de över­ens­kom­mel­ser och Is­ra­els rätt till sitt om­rå­de en­ligt in­ter­na­tio­nell lag, nå­got som gäl­ler för al­la and­ra län­der.

SVAR Emeleus för­ra in­sän­da­re hän­vi­sa­de till San Re­mo­kon­fe­ren­sen 1920, som i sin hel­het anam­ma­de Bal­four­de­kla­ra­tio­nen 1917. Där­med gavs ju­dar­na rätt att upp­rät­ta ett hem­land i Pa­les­ti­na, men en­bart ”un­der den ot­ve­ty­di­ga för­ut­sätt­ning­en att in­tet må gö­ras som kan in­ver­ka men­ligt på de mänsk­li­ga el­ler re­li­giö­sa rät­tig­he­ter­na hos be­fint­li­ga ic­ke-ju­dis­ka sam­häl­len i Pa­les­ti­na”. In­ter­na­tio­nel­la dom­sto­len i Haag be­kräf­tar att prin­ci­per­na i Genè­vekon­ven­tio­ner­na ut­gör in­ter­na­tio­nell sed­va­ne­rätt. Ic­ke-ju­dars ci­vi­la och re­li­giö­sa rät­tig­he­ter är prak­tiskt och mo­ra­liskt okränk­ba­ra. Re­ge­ring­en Ne­ta­ny­a­hus bo­sätt­nings­po­li­tik stri­der mot prin­ci­pen jus co­gens, tving­an­de rätt. Ifall sta­ter gör se­lek­ti­va av­steg från des­sa reg­ler ur­hol­kas grund­för­ut­sätt­ning­en för den in­ter­na­tio­nel­la rätts­ord­ning­en. Ock­så då Emeleus åbe­ro­par uti pos­si­de­tis ju­ris un­der­grä­ver han sin egen ar­gu­men­ta­tion. Arablän­der sak­na­de en gång i ti­den en tra­di­tion av väs­ter­länds­ka prin­ci­per om ter­ri­to­ri­el­la na­tio­nal­sta­ter, re­gel­sy­ste­met som in­rät­ta­des vid fre­den i West­fa­len 1648. Allt­så är vi till­ba­ka vid sam­ma gam­la åter­vänds­gränd: de god­tyck­li­ga kar­tor­na från Sy­kes-Pi­cot-av­ta­let 1916, själ­va ro­ten till da­gens in­fek­te­ra­de si­tu­a­tion i Mel­la­nöstern. Dokt­ri­nen uti pos­si­de­tis ju­ris har tilläm­pats vid av­ko­lo­ni­se­ring i Sy­da­me­ri­ka och Afri­ka, med syf­te att för­hind­ra ut­ländskt in­gri­pan­de, god­tyck­ligt om­ri­tan­de av kar­tor el­ler till­gri­pan­de av ter­ri­to­ri­er via våld. Att be­grep­pet tilläm­pa­des me­ka­niskt i Ju­go­sla­vi­en fick ka­ta­stro­fa­la följ­der.

Newspapers in Swedish

Newspapers from Finland

© PressReader. All rights reserved.