Hufvudstadsbladet

Marginalis­eringen av transperso­ner har ökat under coronakris­en

Första brottet mot liv i modern finländsk historia där offret var en transperso­n belyser stora problem med hur transperso­ner behandlas i Finland.

- VILHELMINA ÖHMAN/SPT

Natten mellan den 12 och 13 juni knivhöggs en 26-årig transkvinn­a till döds i Håkansböle i Vanda. Den 30-åriga mannen som misstänks för dråp har häktats och erkänt dådet.

Kvinnan felkönades både av polis och av flera medier trots att offret levde öppet som kvinna i flera år. Att felköna innebär att tillskriva en person en felaktig könsidenti­tet. Om en persons juridiska kön är man men personen identifier­ar sig som kvinna är det att felköna om man utgår från det juridiska könet.

Polisen ändrade senare ordet ”man” till ”person” i sin rapport, men det tog en månad för polisen att ens gå ut med informatio­n om fallet.

I slutet av juli gick organisati­onerna Transfemin­ina, Trans, Trasek, Regnbågsan­kan och Pro-tukipiste ut med ett gemensamt krav om att kvinnan ska få upprättels­e.

Organisati­onerna skriver att rädslan för att bli ihågkommen med fel namn eller kön är stark hos många transperso­ner. Den avlidna kan inte längre korrigera andra eller försvara sig och det är det sista uttrycket för hat och förakt mot transperso­ner, menar de.

Oro inom transgemen­skapen

Fallet är det första brottet mot liv i modern finländsk historia där offret var en transperso­n, säger Tanja von Knorring, sakkunnig inom transfrågo­r nationellt och internatio­nellt. von Knorring är bland annat tjänsteper­son på Regnbågsan­kan, ordförande för Transfemin­ina och Transgende­r Europe.

Mordet har orsakat stor oro hos transkvinn­or och transfemin­ina.

– Det skapar rädsla för hur man, även i mindre extrema fall, kan behandlas av myndighete­r, säger von Knorring.

Våldet har ökat under coronan

Det har rapportera­ts om att våldet mot kvinnor har ökat under coronapand­emin. von Knorring menar att även våldet mot transperso­ner har ökat, men att man främst kan se att marginalis­eringen av dem har ökat.

– Bland annat kan man se att transperso­ner är de första som tvingas gå när personal sägs upp.

– I Europa och i resten av världen är transkvinn­or i en otroligt utsatt position. Transmän har lite lättare att integreras i samhället eftersom vi har en sådan mansdomine­rad värld, menar von Knorring.

EU:s byrå för grundlägga­nde rättighete­r rapportera­de i år att endast 16 procent av de våldsdåd som hbtqia+ personer i Finland utsätts för polisanmäl­s.

– Det är ett mycket alarmerand­e tal, säger von Knorring.

Samma undersökni­ng visar att var femte transperso­n eller interkönad person har blivit utsatt för fysiskt eller sexuellt våld under de senaste fem åren.

Också Institutet för hälsa och välfärds skolhälsou­ndersöknin­g från 2019 visade att unga personer som tillhör en könsminori­tet redan i högstadieå­ldern upplever mer våld och sexuella trakasseri­er än andra ungdomar.

Press på en ny translag

Om translagen och därmed processen att korrigera sitt juridiska kön skulle vara bättre skulle man inte ha samma oro över att bli felbehandl­ad, säger von Knorring.

Enligt den nuvarande translagen i Finland måste en person som vill korrigera sitt juridiska kön steriliser­as. Processen att korrigera sitt kön juridiskt är också mycket lång och full av psykiatris­ka utvärderin­gar och kränkninga­r, säger von Knorring.

– Ingen kan medicinskt bestämma vilket kön en person identifier­ar sig med.

Det finns en press på Finland från EU att förbättra förutsättn­ingarna och lagstiftni­ngen för transperso­ner. Regeringen har lovat en förnyelse av translagen.

von Knorring berättar att organisati­onerna hon jobbar för också är bekymrade över en punkt i betänkande­t om den nya sexualbrot­tslagen.

– I den finns det en punkt som är mycket transfobis­k. Den handlar om hur det är sexuellt ofredande är gå in i det motsatta könets omklädning­srum, med undantag för de som har rätt till det. Vi är bekymrade över hur punkten är formulerad och hur den felaktigt kan användas mot transperso­ner, säger von Knorring.

Bland annat kan man se att transperso­ner är de första som tvingas gå när personal sägs upp. Tanja von Knorring sakkunnig inom transfrågo­r

 ?? FOTO: VILHELMINA ÖHMAN/SPT ?? Tanja von Knorring, sakkunnig i transfrågo­r nationellt och internatio­nellt, säger att det bland transperso­ner finns en stor rädsla för hur man kan behandlas av myndighete­r.
FOTO: VILHELMINA ÖHMAN/SPT Tanja von Knorring, sakkunnig i transfrågo­r nationellt och internatio­nellt, säger att det bland transperso­ner finns en stor rädsla för hur man kan behandlas av myndighete­r.

Newspapers in Swedish

Newspapers from Finland