Finländarna mentalt mellan kris och normalitet
Pauli Rautiainen, biträdande professor i offentlig rätt vid Tammerfors universitet, anser att finländarna mentalt ännu befinner sig i krisberedskapsläge. Också den politiska diskussionen släpar efter. – Juridiskt har vi flera öppna frågor om maktbefogenheter och hur lagen om smittsamma sjukdomar ska tolkas.
Både Social- och hälsovårdsministeriet och Institutet för hälsa och välfärd har bekräftat att man snart kommer ut med en rekommendation om att använda ansiktsskydd. Men skulle det vara möjligt att göra ansiktsskydd obligatoriska som i exempelvis Katalonien eller Frankrike?
Pauli Rautianen, biträdande professor i offentlig rätt vid Tammerfors universitet, svarar nej.
– Varken Institutet för hälsa och välfärd eller statsrådet har i nuläget de befogenheterna. Ett riksomfattande påbud skulle kräva ny lagstiftning. Däremot ger lagen om smittsamma sjukdomar kommunerna och regionförvaltningsverken befogenheter att bestämma om avgränsade områden som skolor och andra läroinrättningar eller allmänna tillställningar.
Oklart om ansiktsskydd i skolan
Rautianen påminner om att vi redan har lagar och direktiv som gör ansiktsskydd obligatoriska på vissa arbetsplatser.
Därtill såg vi under våren hur lagen om smittsamma sjukdomar gav kommunerna och regionförvaltningsverken befogenheter att exempelvis ändra undervisningen till vissa delar.
– Det är oklart om lagen tillåter att man gör ansiktsskydd obligatoriska i skolan. Rättslärda är av olika åsikter. Jag anser att paragraf 58 tolkats för fritt: den definierar platser som kan stängas men har kopplats till direktiv om hur man ska bete sig om man går in på dessa platser.
– I fråga om önskemål om medborgarnas beteende är det enklare om vi håller oss till rekommendationer. Övergår vi till påbud blir frågan snabbt komplicerad.
Rautiainen lyfter bland annat fram den ekonomiska aspekten och jämför ett eventuellt påbud med det nationella vaccinationsprogrammet.
– Om staten gör ansiktsskydd obligatoriska borde staten stå för kostnaderna och se till att de är tillgängliga för alla.
Finländarna i mentalt mellanläge
Enligt Rautiainen befinner sig Finland i ett mellanläge: beredskapslagen är inte längre i kraft men i väntan på en andra coronavåg har vi inte heller återgått till det normala. Det här skapar en gråzon i fråga om vem som ska fatta vilka beslut.
– Ju längre vi lever så här, desto mer ökar behovet av en tydlig lagstiftning. Logiken bakom våra lagar bygger på att decentralisera makten. I normala fall vill finländarna att besluten fattas nära dem. Under våren togs beredskapslagen i bruk, makten centraliserades och finländare och kommuner vände sig till landets ledning för direktiv.
– Lagmässigt har vi återgått till det normala men mentalt befinner sig finländarna i ett läge mellan kris och normalitet. Man litar inte på den lokala makten som också har befogenheter och kompetens att fatta sunda beslut. På mellannivå verkar man också invänta anvisningar från högre ort i stället för att använda den makt man redan har.
Rautiainen önskar att man fört en bredare politisk diskussion redan när lagen som smittsamma sjukdomar förbereddes. Nästa chans är i september när riksdagen samlas på nytt.
Lagstiftningen som krävs för att göra ansiktsskydd obligatoriska i Finland kräver en politisk diskussion, en diskussion som enligt Pauli Rautiainen tystnade när coronaviruset gjorde entré.
– Frågan är konstitutionell: Vilka instanser ska ha vilka befogenheter att fatta beslut, exempelvis om obligatoriska ansiktsskydd, i ett dylikt läge? Vårt största problem under coronakrisen är att vi inte velat tänka på begränsningarna. Jag anser att den normala juridiska logiken kunde användas för att undvika att vårens epidemiläge återuppstår.
Det är oklart om lagen tillåter att man gör ansiktsskydd obligatoriska i skolan. Rättslärda är av olika åsikter.
Pauli Rautianen
biträdande professor i offentlig rätt vid Tammerfors universitet