Osä­ker­het ska­par en nedåt­gå­en­de spi­ral

Hufvudstadsbladet - - Debatt -

Osä­ker­he­ten spe­lar en stor roll för de be­slut som tas på al­la ni­vå­er i sam­häl­let. För till­fäl­let är oviss­he­ten ex­cep­tio­nellt stor ef­tersom vi en­dast har brist­fäl­lig in­for­ma­tion om vi­rus­sprid­ning­en och hur si­tu­a­tio­nen kom­mer att se ut un­der hös­ten och vin­tern. Det gör det svårt att be­dö­ma vil­ka kon­se­kven­ser de be­slut som fat­tas in­om po­li­ti­ken och nä­rings­li­vet kom­mer att få. Sam­ma osä­ker­het på­ver­kar oss även som kon­su­men­ter.

De fles­ta män­ni­skor vill und­vi­ka osä­ker­het och är ock­så be­red­da att be­ta­la för det, bland an­nat i form av för­säk­ring­ar. Många väl­jer ock­så att öka sitt spa­ran­de, om möj­ligt, då kon­junk­tu­ren och si­tu­a­tio­nen på ar­bets­mark­na­den är säm­re. När den här sor­tens spa­ran­de äger rum i stör­re ska­la kan det le­da till en nedåt­gå­en­de spi­ral. Mins­kad kon­sum­tion le­der till mind­re för­sälj­ning och fär­re jobb.

Osä­ker­he­ten le­der ock­så till att det blir än­nu svå­ra­re för till ex­em­pel lång­tids­ar­bets­lö­sa att hit­ta ett jobb. Det be­ror dels på att ut­bu­det av jobb mins­kar, dels på att fär­re väl­jer att by­ta jobb då de all­män­na eko­no­mis­ka ut­sik­ter­na är säm­re. I det se­na­re fal­let hand­lar det om att und­vi­ka ris­ker. Det­sam­ma gäl­ler för bank­sek­torn som kan mins­ka sin ut­lå­ning då ris­kni­vån bland hus­hål­len och fö­re­ta­gen sti­ger. En för­säm­rad till­gång till fi­nan­sie­ring le­der i sin tur till fär­re in­ve­ste­ring­ar och en yt­ter­li­ga­re ned­kyl­ning av eko­no­min.

Kon­su­men­ter­nas för­tro­en­de­in­di­ka­tor ra­sa­de i Fin­land på grund av pan­de­min un­der vå­ren, men åter­häm­ta­de sig un­der bör­jan av som­ma­ren. Det som nu ska­par oro är de många frå­ge­teck­nen kring hur Fin­lands eko­no­mi ska ut­veck­las.

Det är värt att no­te­ra att osä­ker­he­ten var stor på ett glo­balt plan re­dan fö­re pan­de­min, bland an­nat på grund av brex­it, spän­ning­ar­na mel­lan USA och Ki­na samt Do­nald Trumps age­ran­de som pre­si­dent i USA. Co­ro­nakri­sen lyf­te än­då osä­ker­he­ten till nya ni­vå­er. EPU-in­dex­et, som mä­ter osä­ker­he­ten in­om den glo­ba­la eko­no­mis­ka po­li­ti­ken, var i maj fy­ra gång­er hög­re än ge­nom­snit­tet för pe­ri­o­den 1997–2015.

Fin­land är som be­kant be­ro­en­de av ex­por­ten och den co­ro­na­re­la­te­ra­de oviss­het som rå­der på många ex­port­mark­na­der drab­bar där­för det fin­länds­ka nä­rings­li­vet hårt. Där­för är det vik­tigt att gö­ra re­for­mer som ökar flex­i­bi­li­te­ten på ar­bets­mark­na­den och för­bätt­rar fö­re­ta­gens möj­lig­he­ter att sys­sel­sät­ta och kon­kur­re­ra på de in­ter­na­tio­nel­la mark­na­der­na.

I kris­si­tu­a­tio­ner ökar ar­bets­lös­he­ten van­ligt­vis snabbt och mins­kar ef­ter det i lång­sam takt. Ef­ter fi­nan­s­kri­sen för drygt tio år se­dan fort­sat­te låg­kon­junk­tu­ren i Fin­land un­der en myc­ket läng­re pe­ri­od än i de fles­ta öv­ri­ga eu­ro­pe­is­ka län­der. Där­för är till ex­em­pel Fin­lands stats­skuld be­tyd­ligt stör­re än de nor­dis­ka gran­nar­nas. Om den rå­dan­de osä­ker­he­ten le­der till hand­lings­för­lam­ning finns det en risk för att vi åte­ri­gen ham­nar på ef­ter­käl­ken när till­väx­ten tar fart i Nor­den och öv­ri­ga Eu­ro­pa.

”Det är vik­tigt att gö­ra re­for­mer som ökar flex­i­bi­li­te­ten på ar­bets­mark­na­den och för­bätt­rar fö­re­ta­gens möj­lig­he­ter att sys­sel­sät­ta och kon­kur­re­ra på de in­ter­na­tio­nel­la mark­na­der­na.” JUHO ROMAKKANIE­MI är vd för Central­han­dels­kam­ma­ren.

Newspapers in Swedish

Newspapers from Finland

© PressReader. All rights reserved.