Budgethösten inleds – ”Får inte ge motstridiga besked”
Vanhanen: Att gå åt arbetslöshetspengen är ”politiskt svårt”
Nästa vecka inleds budgetarbetet, då ministerierna möts på Ständerhuset. Regeringens huvudförhandling är i september.
Tidigare har Vanhanen efterlyst någon form av vägkarta för att balansera budgeten på sikt, men nu betonar han att det inte är bra att ge motstridiga signaler samtidigt. – Nu är vi i stimulansskedet. Sysselsättningen blir en central fråga.
Vanhanen tror dock inte att en diskussion om den inkomstrelaterade arbetslöshetspengen ligger först i raden av åtgärder, under rådande läge då många är arbetslösa och permitterade.
1 Fler jobb, nya jobb: ”Att sänka arbetslöshetspengen är inte första åtgärden”
Nästa vecka inleder Finansministeriet förhandlingar med alla andra ministerier, för att på onsdag presentera Finansministeriets budgetförslag. Det utgör i sin tur grunden för regeringens förhandlingar i september.
Den här hösten ska regeringen fatta beslut om hur sysselsättningen ska öka – och hur mycket. I regeringsprogrammet var det skrivet att det i höst krävs mätbara åtgärder för 30 000 fler jobb - i längden 60 000 för hela regeringsperioden – men finansministern säger att den siffran måste höjas.
– Vi fattar beslut i budgetförhandlingen, och samtidigt bedömer vi den nya målsättningen: den ska höjas, säger finansminister Matti Vanhanen (C).
Han bedömer att till exempel näringsminister Mika Lintiläs (C) utsago om att regeringen bör sträva efter en sysselsättning på 77–78 procent är en bra siffra på sikt, men att det i nuläget handlar om att först bevara jobb och ta sig igenom krisen. Åtgärderna ska vara långsiktiga, säger han.
Han kommenterar ändå ett av de förslag som förekommit i debatten: Att förkorta eller trappa ner den inkomstrelaterade arbetslöshetspengen.
– Under rådande omständigheter där så många är permitterade och arbetslösa är det förståeligt att det inte hör till de första åtgärderna att gå åt arbetslöshetsskyddet för att öka utbudet på arbetskraft.
– Visst finns det kvar som möjligt verktyg, men det är politiskt svårt under dessa omständigheter. Människor oro är på helt annat håll, och just nu skulle det inte ens ha den effekt man eftersöker.
Vanhanen säger att man i stället behöver se på hur man kan utöka utbudet på arbetskraft på andra sätt, som att unga blir utexaminerade och får jobb, hur den verkliga pensionsåldern kan stiga, och Vanhanens tidigare förslag om att pensionärers arbetsinkomster skulle beskattas lättare.
De politiska utspel som förekommit kring pensionsåldern har handlat om att slopa det så kallade pensionsröret - en förlängning av arbetslöshetspengen för att nå pensionsåldern - och att motverka mängden tidiga pensioneringar på grund av arbetsoförmögenhet.
– Också arbetskraftsinvandring ingår i utbudet på arbetskraft, säger Vanhanen.
2 Mycket oklara utsikter: ”Lovar inte nya stödpaket”
Budgetprocessen innebär en återgång till budgetramen, som visserligen svällt på grund av coronakrisen. Matti Vanhanen påpekar att det för Finlands trovärdighet på marknaden är viktigt att visa att vi har en flerårig ram. Alla länder har blivit mer skuldsatta, och politisk beslutförhet är då en trumf, menar han.
– Men vi rör oss i en dimma, säger han om prognoserna, och oroar sig för hur coronakrisen påverkar i USA och resten av världen, vilket påverkar Finlands export.
Kommer det fler chocker får man reagera på det vid den tidpunkten. Vanhanen är särskilt orolig över inverkan på exporten, men inleder trots det inte hösten med att lova fler stödpaket. Han hänvisar till att man nyligen på EU-nivå beslutat om ett stort återhämtningspaket, och till vårens tilläggsbudget i rekordklass.
Inför budgetförhandlingarna har bland annat teknologiindustrin höjt rösten om behovet av stöd.
– Jag utlovar inte nya stödpaket nu. EU har nyligen kommit överens om ett återhämtningspaket som ska behandlas i medlemsländerna, säger Vanhanen och hänvisar också till tillläggsbudgeten på över fem miljarder från i våras.
EU-paketet har fått kritik bland annat för att Finland betalar mer än landet får, trots att Finlands återhämtning just nu verkar höra till de långsammaste i Europa. Vanhanen säger att summorna ännu kan ändras.
– Om andra länder återhämtar sig snabbare än Finland, så kan våra nettosiffror ändras. En tredjedel av EU-paketet beräknas på basis av ekonomin den här hösten och nästa år. Jag hoppas ju att vi inte återhämtar oss långsamt, men om det blir så, kan vår nettoandel bli större. Det var en av överenskommelserna under toppmötet.
3 Krav på klimatåtgärder
Regeringspartiet De gröna har i förväg satt press på att det görs fler beslut i höst om klimatåtgärder och minskade utsläpp.
De grönas ordförande Maria Ohisalo sade i en intervju för Iltalehti i somras att partiet kan överväga att lämna regeringen om läget står och stampar.
Om andra länder återhämtar sig snabbare än Finland, så kan våra nettosiffror ändras. En tredjedel av EUpaketet beräknas på basis av ekonomin den här hösten och nästa år. Jag hoppas ju att vi inte återhämtar oss långsamt, men om det blir så, kan vår nettoandel bli större.
Flera regeringskolleger svarade på det med att det inte blir bättre av att ställa ultimatum. Men De gröna har vid flera tillfällen tagit upp förnyelsen av energibeskattningen och inte minst beskattningen på torvbränningen som partiet vill fasa ut. I höst utlovas också en rapport om hur utsläppen ska minska i trafiken.
Finansministern har reagerat på det med att efterlysa ”perspektiv”, och svarar med att det här inte är den första regeringen som står inför klimatbeslut och inte heller den sista.
– Vi kommer att höja skatten på uppvärmningsbränslen som vi tidigare kommit överens, beredningen är i gång, säger Vanhanen.
4 När ska det sparas?
Finansminister Matti Vanhanen (C) sade då han tillträdde att han vill att man redan i höst diskuterar en vägkarta för hur ekonomin ska balanseras.
Men det innebär inte att nedskärningar sker nu. Det råder en samstämmighet om att följa den rapport som regeringen beställde av flera toppekonomer i våras – först stimulera, sedan balansera.
På fredagen sade Vanhanen att man inte kommer att diskutera nedskärningar under budgetförhandlingen i höst.
– Efter stimulans följer en åtstramning av kostnaderna, men rent psykologiskt lönar det sig inte att samtidigt gå ut med motstridiga signaler, säger Vanhanen.
Han har tidigare framhållit att åtstramning kan börja tidigast 2022, men att behovet beror på sysselsättningen och hur andra reformer påverkar den offentliga ekonomin, exempelvis vårdreformen. År 2022 skulle innebära att den här regeringen bör ta ställning till frågan. Följande år är ett valår, vilket i sig kan försvåra debatten om svåra nedskärningsbeslut.
5 Hur blir det med framtidsinvesteringarna?
I regeringsprogrammet fanns så kallade framtidsinvesteringar för tre miljarder, som skulle finansieras med försäljning av statens aktieinnehav. Det handlar om bland annat bostadspolitik, trafikinvesteringar, utveckling av undervisningen och klimatåtgärder.
Hittills har regeringen hunnit fatta beslut om 1,3 miljarder, medan de övriga 1,7 miljarderna ska ses över i höst.
Men packen har blandats om sedan regeringsprogrammet skrevs.
Finansminister Vanhanen påpekar att beslutet hänger ihop med kravet på att hitta sysselsättningsåtgärder. Dessutom påverkas helheten av de stora stimulanspaket som både Finlands regering och EU fattat beslut om och som i praktiken finansieras med lån, säger han.
– I stimulanspaketet i den fjärde tilläggsbudgeten har vi redan vikt medel till liknande teman som finns bland framtidsinvesteringarna. Ännu mer kommer EU:s återhämtningspaket att inverka. Jag anser att de här tre sakerna måste samköras, säger Vanhanen och menar att den summa som behövs från försäljning av statens egendom kommer att krympa.
– Då EU-fonden beräknas ge 3,2 miljarder, och 1,7 miljarder finns kvar på bordet av framtidsinvesteringarna, så ska de här summorna inte adderas. Överlappningar gör att den krymper, och detsamma gäller effekten av det stimulanspaket vi gjorde i våras. Det minskar behovet av försäljningsvinster, men jag går inte in på att bedöma summor.
Helsingfors stads eget byggtjänstbolag Stara och bolaget Infrakit Group inleder ett samarbete för att effektivera digitaliseringen av infrastrukturen i Helsingfors.
Stara och Infrakit Group har undertecknat ett samarbetsavtal som ska påskynda projekthanteringen kring olika infrastrukturella projekt.
Bolagen vill bland annat effektivera tidtabellerna, se över logistiken och förbättra hanteringen av data i samband med byggprojekt.
Infrakit Group är specialiserad på digital planering och kommunikation i infrastrukturella projekt.
Bolaget hjälper också sina kunder att optimera resursanvändningen, vilket minskar på klimatutsläppen i byggprojekt. Byggtjänstbolaget Stara ansvarar för underhållet av Helsingfors stads gator, parker, stränder, skogsområden och fastigheter.