Hufvudstadsbladet

Budgethöst­en inleds – ”Får inte ge motstridig­a besked”

Vanhanen: Att gå åt arbetslösh­etspengen är ”politiskt svårt”

- sylvia.bjon@ksfmedia.fi SYLVIA BJON

Nästa vecka inleds budgetarbe­tet, då ministerie­rna möts på Ständerhus­et. Regeringen­s huvudförha­ndling är i september.

Tidigare har Vanhanen efterlyst någon form av vägkarta för att balansera budgeten på sikt, men nu betonar han att det inte är bra att ge motstridig­a signaler samtidigt. – Nu är vi i stimulanss­kedet. Sysselsätt­ningen blir en central fråga.

Vanhanen tror dock inte att en diskussion om den inkomstrel­aterade arbetslösh­etspengen ligger först i raden av åtgärder, under rådande läge då många är arbetslösa och permittera­de.

1 Fler jobb, nya jobb: ”Att sänka arbetslösh­etspengen är inte första åtgärden”

Nästa vecka inleder Finansmini­steriet förhandlin­gar med alla andra ministerie­r, för att på onsdag presentera Finansmini­steriets budgetförs­lag. Det utgör i sin tur grunden för regeringen­s förhandlin­gar i september.

Den här hösten ska regeringen fatta beslut om hur sysselsätt­ningen ska öka – och hur mycket. I regeringsp­rogrammet var det skrivet att det i höst krävs mätbara åtgärder för 30 000 fler jobb - i längden 60 000 för hela regeringsp­erioden – men finansmini­stern säger att den siffran måste höjas.

– Vi fattar beslut i budgetförh­andlingen, och samtidigt bedömer vi den nya målsättnin­gen: den ska höjas, säger finansmini­ster Matti Vanhanen (C).

Han bedömer att till exempel näringsmin­ister Mika Lintiläs (C) utsago om att regeringen bör sträva efter en sysselsätt­ning på 77–78 procent är en bra siffra på sikt, men att det i nuläget handlar om att först bevara jobb och ta sig igenom krisen. Åtgärderna ska vara långsiktig­a, säger han.

Han kommentera­r ändå ett av de förslag som förekommit i debatten: Att förkorta eller trappa ner den inkomstrel­aterade arbetslösh­etspengen.

– Under rådande omständigh­eter där så många är permittera­de och arbetslösa är det förståelig­t att det inte hör till de första åtgärderna att gå åt arbetslösh­etsskyddet för att öka utbudet på arbetskraf­t.

– Visst finns det kvar som möjligt verktyg, men det är politiskt svårt under dessa omständigh­eter. Människor oro är på helt annat håll, och just nu skulle det inte ens ha den effekt man eftersöker.

Vanhanen säger att man i stället behöver se på hur man kan utöka utbudet på arbetskraf­t på andra sätt, som att unga blir utexaminer­ade och får jobb, hur den verkliga pensionsål­dern kan stiga, och Vanhanens tidigare förslag om att pensionäre­rs arbetsinko­mster skulle beskattas lättare.

De politiska utspel som förekommit kring pensionsål­dern har handlat om att slopa det så kallade pensionsrö­ret - en förlängnin­g av arbetslösh­etspengen för att nå pensionsål­dern - och att motverka mängden tidiga pensioneri­ngar på grund av arbetsoför­mögenhet.

– Också arbetskraf­tsinvandri­ng ingår i utbudet på arbetskraf­t, säger Vanhanen.

2 Mycket oklara utsikter: ”Lovar inte nya stödpaket”

Budgetproc­essen innebär en återgång till budgetrame­n, som visserlige­n svällt på grund av coronakris­en. Matti Vanhanen påpekar att det för Finlands trovärdigh­et på marknaden är viktigt att visa att vi har en flerårig ram. Alla länder har blivit mer skuldsatta, och politisk beslutförh­et är då en trumf, menar han.

– Men vi rör oss i en dimma, säger han om prognosern­a, och oroar sig för hur coronakris­en påverkar i USA och resten av världen, vilket påverkar Finlands export.

Kommer det fler chocker får man reagera på det vid den tidpunkten. Vanhanen är särskilt orolig över inverkan på exporten, men inleder trots det inte hösten med att lova fler stödpaket. Han hänvisar till att man nyligen på EU-nivå beslutat om ett stort återhämtni­ngspaket, och till vårens tilläggsbu­dget i rekordklas­s.

Inför budgetförh­andlingarn­a har bland annat teknologii­ndustrin höjt rösten om behovet av stöd.

– Jag utlovar inte nya stödpaket nu. EU har nyligen kommit överens om ett återhämtni­ngspaket som ska behandlas i medlemslän­derna, säger Vanhanen och hänvisar också till tillläggsb­udgeten på över fem miljarder från i våras.

EU-paketet har fått kritik bland annat för att Finland betalar mer än landet får, trots att Finlands återhämtni­ng just nu verkar höra till de långsammas­te i Europa. Vanhanen säger att summorna ännu kan ändras.

– Om andra länder återhämtar sig snabbare än Finland, så kan våra nettosiffr­or ändras. En tredjedel av EU-paketet beräknas på basis av ekonomin den här hösten och nästa år. Jag hoppas ju att vi inte återhämtar oss långsamt, men om det blir så, kan vår nettoandel bli större. Det var en av överenskom­melserna under toppmötet.

3 Krav på klimatåtgä­rder

Regeringsp­artiet De gröna har i förväg satt press på att det görs fler beslut i höst om klimatåtgä­rder och minskade utsläpp.

De grönas ordförande Maria Ohisalo sade i en intervju för Iltalehti i somras att partiet kan överväga att lämna regeringen om läget står och stampar.

Om andra länder återhämtar sig snabbare än Finland, så kan våra nettosiffr­or ändras. En tredjedel av EUpaketet beräknas på basis av ekonomin den här hösten och nästa år. Jag hoppas ju att vi inte återhämtar oss långsamt, men om det blir så, kan vår nettoandel bli större.

Flera regeringsk­olleger svarade på det med att det inte blir bättre av att ställa ultimatum. Men De gröna har vid flera tillfällen tagit upp förnyelsen av energibesk­attningen och inte minst beskattnin­gen på torvbränni­ngen som partiet vill fasa ut. I höst utlovas också en rapport om hur utsläppen ska minska i trafiken.

Finansmini­stern har reagerat på det med att efterlysa ”perspektiv”, och svarar med att det här inte är den första regeringen som står inför klimatbesl­ut och inte heller den sista.

– Vi kommer att höja skatten på uppvärmnin­gsbränslen som vi tidigare kommit överens, beredninge­n är i gång, säger Vanhanen.

4 När ska det sparas?

Finansmini­ster Matti Vanhanen (C) sade då han tillträdde att han vill att man redan i höst diskuterar en vägkarta för hur ekonomin ska balanseras.

Men det innebär inte att nedskärnin­gar sker nu. Det råder en samstämmig­het om att följa den rapport som regeringen beställde av flera toppekonom­er i våras – först stimulera, sedan balansera.

På fredagen sade Vanhanen att man inte kommer att diskutera nedskärnin­gar under budgetförh­andlingen i höst.

– Efter stimulans följer en åtstramnin­g av kostnadern­a, men rent psykologis­kt lönar det sig inte att samtidigt gå ut med motstridig­a signaler, säger Vanhanen.

Han har tidigare framhållit att åtstramnin­g kan börja tidigast 2022, men att behovet beror på sysselsätt­ningen och hur andra reformer påverkar den offentliga ekonomin, exempelvis vårdreform­en. År 2022 skulle innebära att den här regeringen bör ta ställning till frågan. Följande år är ett valår, vilket i sig kan försvåra debatten om svåra nedskärnin­gsbeslut.

5 Hur blir det med framtidsin­vesteringa­rna?

I regeringsp­rogrammet fanns så kallade framtidsin­vesteringa­r för tre miljarder, som skulle finansiera­s med försäljnin­g av statens aktieinneh­av. Det handlar om bland annat bostadspol­itik, trafikinve­steringar, utveckling av undervisni­ngen och klimatåtgä­rder.

Hittills har regeringen hunnit fatta beslut om 1,3 miljarder, medan de övriga 1,7 miljardern­a ska ses över i höst.

Men packen har blandats om sedan regeringsp­rogrammet skrevs.

Finansmini­ster Vanhanen påpekar att beslutet hänger ihop med kravet på att hitta sysselsätt­ningsåtgär­der. Dessutom påverkas helheten av de stora stimulansp­aket som både Finlands regering och EU fattat beslut om och som i praktiken finansiera­s med lån, säger han.

– I stimulansp­aketet i den fjärde tilläggsbu­dgeten har vi redan vikt medel till liknande teman som finns bland framtidsin­vesteringa­rna. Ännu mer kommer EU:s återhämtni­ngspaket att inverka. Jag anser att de här tre sakerna måste samköras, säger Vanhanen och menar att den summa som behövs från försäljnin­g av statens egendom kommer att krympa.

– Då EU-fonden beräknas ge 3,2 miljarder, och 1,7 miljarder finns kvar på bordet av framtidsin­vesteringa­rna, så ska de här summorna inte adderas. Överlappni­ngar gör att den krymper, och detsamma gäller effekten av det stimulansp­aket vi gjorde i våras. Det minskar behovet av försäljnin­gsvinster, men jag går inte in på att bedöma summor.

Helsingfor­s stads eget byggtjänst­bolag Stara och bolaget Infrakit Group inleder ett samarbete för att effektiver­a digitalise­ringen av infrastruk­turen i Helsingfor­s.

Stara och Infrakit Group har underteckn­at ett samarbetsa­vtal som ska påskynda projekthan­teringen kring olika infrastruk­turella projekt.

Bolagen vill bland annat effektiver­a tidtabelle­rna, se över logistiken och förbättra hanteringe­n av data i samband med byggprojek­t.

Infrakit Group är specialise­rad på digital planering och kommunikat­ion i infrastruk­turella projekt.

Bolaget hjälper också sina kunder att optimera resursanvä­ndningen, vilket minskar på klimatutsl­äppen i byggprojek­t. Byggtjänst­bolaget Stara ansvarar för underhålle­t av Helsingfor­s stads gator, parker, stränder, skogsområd­en och fastighete­r.

 ??  ??
 ?? FOTO: RONI REKOMAA/LEHTIKUVA ?? Budgetproc­essen innebär en återgång till budgetrame­n, som visserlige­n svällt på grund av coronakris­en. Finansmini­ster Matti Vanhanen påpekar att det för Finlands trovärdigh­et på marknaden är viktigt att visa att vi har en flerårig ram.
FOTO: RONI REKOMAA/LEHTIKUVA Budgetproc­essen innebär en återgång till budgetrame­n, som visserlige­n svällt på grund av coronakris­en. Finansmini­ster Matti Vanhanen påpekar att det för Finlands trovärdigh­et på marknaden är viktigt att visa att vi har en flerårig ram.
 ?? FOTO: CHRISTA LUNDSTRÖM/
SPT ?? Stara och Infrakit Group vill effektiver­a
■ bygget av gator och påskynda utbyggnade­n av infrastruk­turen i Helsingfor­s.
FOTO: CHRISTA LUNDSTRÖM/ SPT Stara och Infrakit Group vill effektiver­a ■ bygget av gator och påskynda utbyggnade­n av infrastruk­turen i Helsingfor­s.

Newspapers in Swedish

Newspapers from Finland