22
Regeringens charmoffensiv för vårdreformen fick en rivstart på måndagen när turnén, som går till alla blivande vårdlandskap, körde i gång i Helsingfors.
orter från norr till söder och öst till väst får under de kommande veckorna besök av en delegation som presenterar social- och hälsovårdsreformen. Turnén inleddes i går i Helsingfors och Rovaniemi.
Familje- och omsorgsminister Krista Kiuru (SDP) marknadsför lagpaketet som en ”skelettmodell”, alltså en avskalad version av den förre statsministern Juha Sipiläs (C) förslag till vårdreform.
Över 140 beslutsfattare inom socialoch hälsovården bänkade sig i Finlandiahuset för att delta i regeringens officiella överläggningar med de aktörer som berörs av den reviderade vårdreformen.
– Det är bra att de onödiga delarna av vårdreformen har skalats bort. Helsingfors får en skräddarsydd lösning, men målet förblir detsamma, säger Helsingfors biträdande borgmästare Sanna Vesikansa (Gröna).
Enligt Vesikansa är det dataskyddsbestämmelserna som utgör de största stötestenarna när reformen ska genomdrivas.
– Vi behöver ministrarnas hjälp för att integrera all den information som ska tillämpas inom social- och hälsovården, säger hon.
Målet minskade kostnader
Familje- och omsorgsminister Krista Kiuru tragglade igenom reformens målsättningar och följde till stora delar samma manus som hon använde sig av redan i början av juni.
– Det handlar inte enbart om nya strukturer. Vi vill också påverka innehållet i vården genom att bredda utbudet och utveckla de digitala tjänsterna, säger Kiuru.
Till målsättningarna hör en bättre förebyggande vård liksom kostnadseffektiva lösningar. Enligt Kiuru måste vårdlandskapen få beskattningsrätt på lång sikt.
– Reformen ska hjälpa oss att strama åt utgifterna och se till att pengarna räcker till, säger Kiuru.
Hon vill ändå inte precisera konkreta målsättningar för de besparingar som reformen väntas ge på kort eller lång sikt. Den språkliga konsekvensbedömningen fick däremot stort utrymme.
– I de tvåspråkiga landskapen ska vården fungera på bägge nationalspråken och i det samiska hembygdsområdet ska vård ges också på samiska.
Kiuru lovade att samkommunen Kårkullas framtid tryggas så att svenskspråkiga personer med funktionsnedsättning får den vård de behöver på sitt modersmål.
– Vi har tagit lärdom av det utlåtande som riksdagens grundlagsutskott gick ut med under förra valperioden, säger miljö- och klimatminister Krista Mikkonen (Gröna).
Nytt mandat för räddningsverken
Till reformens strukturella förnyelser hör beslutet att möblera om i ledningen och finansieringen av landets 22 räddningsverk, vilket föranledde oroade kommentarer i Finlandiahuset.
– Vi förlorar cirka 900 000 euro på den här reformen samtidigt som vi ska bredda vårt nätverk i Helsingfors till en kostnad av cirka 5 miljoner euro. Situationen är densamma i många landskap, säger kommendör Jani Pitkänen vid Helsingfors räddningsverk.
Pitkänen bekymrar sig också för planerna på att flytta över en del av akutsjukvården från räddningsverken till primärvården.
– Finansieringen av reformen lever fortfarande. Det vore besynnerligt om akutsjukvården skulle flyttas bort från räddningsverken, säger inrikesminister Maria Ohisalo (Gröna).
Ohisalo fick medhåll av överdirektör och avdelningschef Kimmo Kohvakka som svarar för räddningsverken på Inrikesministeriet.
– Finansieringen av verksamheten måste räcka till för alla de lagstadgade skyldigheter som räddningsverken har i dag, säger Kohvakka.
En del beslutsfattare ifrågasatte också beslutet att överföra största delen av ansvaret för skolornas elevvård till social- och hälsovårdsmyndigheterna. Bland kritikerna finns biträdande borgmästare Pia Pakarinen i Helsingfors.
– Vi har ännu inte avgjort hur ansvarsfördelningen ska skötas, men jag anser att det är problematiskt att pedagogisk personal är ansvarig för social- och hälsovårdsfrågor, säger Kiuru.
Regeringens förslag om ny vårdreform är på remiss till den 25 september. Vårdreformen beräknas träda i kraft i januari 2023.