Bland vitlök, kål och tagetes.
Sommaren har varit bra för såväl hobbyodlaren som den kommersiella farmaren – nyttoväxterna mognar i tid och det surrar av pollinerare i blommorna. Men juli var ovanligt kall och det minskar på skörden, åtminstone zucchinin tappade blommor under ett par svala nätter. HBL har gjort ett återbesök på Joshua Finchs grönsaksfarm i Esbo.
Minns ni illustratören Karoliina Pertamo i Sökö och grönsaksodlaren Joshua Finch i Lillklobb? HBL besökte deras trädgårdar i maj när odlingssäsongen just kommit i gång. Nu har vi gjort ett återbesök i Esbo för att kolla vad som ger god skörd och vilka växter som inte trivs så bra. Följ med ut!
I den exotiska grönsaksfarmen bakom Unga teatern i Lillklobb intill Åboleden i Esbo grönskar det överallt. Eldsjälen Joshua Finch använder sig av odlingsmetoden permakultur, hållbar odling där man strävar efter att skapa ett ekosystem där allt från myllan och grödorna till människorna som jobbar där mår bra.
Det är viktigt att solen inte kommer åt att bränna sönder myllan, så det ska helst växa något i alla odlingsbäddar. Här blandas prydnadsblommor friskt med nyttoväxter.
– Jag gillar vackra odlingsbänkar, det är mycket roligare att rensa ogräs eller gallra plantor om det växer färgglada blommor mellan grödorna, säger Joshua Finch.
Vi går förbi en liten djungel med jordärtskocka som sträcker sig en meter ovanför våra huvuden. Knölarna i jorden ska skördas först i slutet på september. Många andra grönsaker är redan skördade, i förrådshuset finns lådor med potatis, morötter och vårlök.
– Vitlöksskörden blev fantastisk, vi har sålt vitlök till våra medlemskunder och till den lokala matbutiken, men fortfarande har jag massor av vitlök kvar som jag nu torkar i växthuset, för det behövs inte just nu. Vi driver inte upp nya babyplantor längre, berättar Finch ivrigt.
När han i juli skördade vitlöken, som hade såtts förra hösten och övervintrat fint, var det viktigt att inte lämna bänkarna tomma, så Finch inventerade sitt frölager och sådde bondböna i en del bänkar och en fröblandning på närmare 50 olika sorter av säd, blommor och grönsaker i andra.
– När solen gassar på myllan vittrar mikroberna därnere sönder, så det är viktigt att täcka myllan med något grönt. Växternas blad suger i sig solens energi och matar myllan med viktiga ämnen som binder ihop myllan, det blir som ett slags lim som är nyttigt. Även om jag inte får nån skörd på grödorna är den sena sådden viktig för att förbättra jordmånen, förklarar han.
För kallt i juli
Sommarens zucchiniskörd ser däremot ut att bli liten. Även om sommaren i övrigt har varit gynnsam var det ofta för kallt i juli, under flera nätter
sjönk temperaturen under 10 grader.
– Zucchinin klarar inte av kyla, blommorna eller de späda frukterna faller av om det blir för kallt. Jag borde väl ha täckt odlingarna med fiberduk, men det bar mig emot att skydda växter för kyla i juli, erkänner Joshua Finch.
Zucchiniplantorna ligger i färgglada odlingsbänkar där de samlever i raka rader mellan tagetes, ringblomma och rosenskära, eller cosmos, som Finch kallar de rosa blommorna på höga stjälkar.
– Jag är inte ledsen för att en del av skörden frös, nu får vi en hanterbar mängd zucchini. Jag sådde nog för många plantor, om alla hade överlevt hade vi vadat i zucchini i slutet av augusti. Jag har inte kanaler att sälja så stora mängder grönsaker.
Det här är fjärde sommaren som amerikanen Joshua Finch driver sin permakulturodling vid Lillklobb. Han säljer sina grödor direkt till en handfull restauranger i Helsingfors, till den lokala matbutiken i Mankans och till medlemmar som prenumererar på en kasse färska grönsaker varje vecka. Men han söker fortfarande efter rätt koncept för grönsaksfarmen, samtidigt som han själv lär sig mera om odling för varje år som går.
– Min tanke var aldrig att bli odlare på heltid, men de senaste åren har det blivit så. Egentligen vill jag utveckla konceptet med permakultur i Finland, för det är väldigt okänt här ännu, jag vill ordna kurser och fördjupa mig i no dig-principen, där man inte ska gräva sönder myllan. Dessutom är det svårt att få sitt levebröd från grönsaksodling i ett land där mörker råder halva året, förklarar Joshua Finch.
Han går mellan raderna av purjolök och olika slags kål på sin farm och funderar på att specialisera sig på färre sorter, även om idealet inom permakultur är mångsidigt odlande. Att kombinera ideal och utkomst är inte lätt för en odlare i norr.
Trädgård för pollinerare
Drygt tio kilometer mot sydväst, i Sökö i Esboviken, sitter Karoliina Pertamo med hunden Haiku och njuter av blomsterprakten i sin radhusträdgård. Pertamo är illustratör till yrket och har inga som helst kommersiella intressen med sitt odlande.
– Förutom att jag älskar blommor och trädgårdsodling som hobby har jag nog ett syfte med min trädgård och det är att skapa en oas för alla slags pollinerare. Jag strävar ständigt efter att hitta nya växter som lockar till sig pollinerare, säger Pertamo.
Hon experimenterar med nya sorter av blommor som hon driver upp själv. Att hon lyckats med sin föresats att skapa en oas för allehanda småkryp hörs genast när man stiger in genom porten, det surrar överallt.
– Jag har i sommar märkt att fjärilar inte gillar samma slags blommor som humlorna. Fjärilarna trivs alldeles utmärkt i eternellerna. Gurkörten, som inte har något med gurkor att göra, är däremot en av pollinerarnas favoriter, den blomman är snabbast på att producera nektar, det går på ett par timmar. Kattmyntan är en annan favorit, berättar Pertamo.
Hon har en blandning av perenner och ettåriga växter i sina blombänkar och odlingslådor. Där finns också en del oväntade blommor:
– Persiljan är faktiskt en tvåårig växt, första året gör den de gröna bladen som vi är vana att äta, andra året blommar den vackert.
Karoliina Pertamo sitter på trappan och tar en paus från sitt skapande arbete. Trädgården är ofta en inspirationskälla för henne. Samtidigt kan hon plocka åt sig en mogen körsbärstomat eller klippa ett knippe örter på smörgåsen. För tittar man noga bland alla blommor finns här också en mängd nyttoväxter.
– Brytbönorna har vi plockat av flera gånger redan och kokat. I päronträdet intill staketet mognar frukterna och här vid förrådsväggen finns ett par citrongurkor. Vi fick massor av vitlök, de torkar nu i solen. Dessvärre har jag ingen sallad kvar, den har sniglarna ätit upp, berättar Pertamo.
Hon har också gjort ett stort genombrott i sommar – för första gången har hon kunnat skörda egna morötter! Det känns festligt, för tidigare har maskarna alltid ätit upp hennes morötter.