Haavisto: Nycklarna till Belarus väg vidare finns hos landet självt
– Endast ledningen i Belarus har nu nycklarna till att lösa det låsta läget i landet, säger utrikesminister Pekka Haavisto till HBL. I Moskva ska hans ryska kollega, utrikesminister Sergej Lavrov förra veckan ha ryckt på axlarna och tyckt att valet i Bela
I fredags kritiserade EU:s utrikesministrar, inklusive dig, presidentvalet i Belarus för att inte vara fritt och korrekt. Vad tänkte ni ska hända nu? – (EU-presidenten) Charles Michel har föreslagit ett toppmöte för EU:s statsöverhuvuden på onsdag. Vi får se vad det leder till. Sanktioner mot de enskilda personer som visar sig ha utövat våld mot demonstranter har gått över en absolut red line, en gräns som vi inte får acceptera. Man begränsar deras rätt att få visum till EU, fryser deras bankkonton och det har ofta visat sig vara ganska effektivt.
– Belarus är också med i EU:s östliga partnerskap och vi kan påverka via det. Över 3 000 belarusiska studerande deltar i EU:s Erasmusprogram och vi planerar att öka deras antal. Också (det europeiska samarbetsorganet) OSSE kan hjälpa till med att skapa dialog.
Vad är de reella förutsättningarna för ett nyval? – Nycklarna ligger hos ledningen för statsförvaltningen i Belarus. Vad som behövs nu är eftergifter från regeringens sida, med början i att man friger alla som har häktats vid demonstrationerna. De strejker som har brutit ut i landet är också betydande för att visa att man inte erkänner valresultatet.
Ett nyval är väl numera rena julaftonen för hybridpåverkan? – Det är sant, det är alla val nu för tiden. Belarus har ju gränser åt alla håll, mot Ryssland, mot EU och mot Nato.
I november i fjol besökte du och din svenska kollega Ann Linde Belarus och träffade presidenten, oppositionen och folkrörelser. Är du överraskad över vad vi ser nu? – Då påpekade vi att det finns tre saker som behöver uppfyllas i presidentvalet. För det första skulle alla kandidater få ställa upp. För det andra skulle valobservatörer från OSSE få komma in i landet som vid tidigare val i Belarus. Och för det tredje skulle valet vara transparent. Men inget av dessa tre uppfylldes.
Hur utvärderar ni vid Utrikesministeriet relationerna mellan Belarus och Ryssland? – Vi får in olika scenarier från våra ambassader och bedömare hela tiden. Belarus är ett land som har en stor del av sin handel med Ryssland.
Ryska Rosatom bygger till exempel ett kärnkraftverk i Astravets (i nordvästra Belarus). Och protesterna nu är inte heller riktade mot Ryssland, utan mot att landets regering inte har levat upp till sina egna lagar.
Du talade med din ryska kollega Sergej Lavrov förra onsdagen. Talade ni om Belarus? – Ja, vi talade om Belarus. Rysslands ståndpunkt verkar vara att valet har hållits och det är allt.
Har du talat med president Niinistö? – Om sådana här frågor för jag en ständig dialog med presidenten.
Den här folkresningen har inte som Ukraina 2014 någon öst-västdimension. Finns det en förutsättning att EU och Ryssland tillsammans kan stödja Belarus framåt? – Jag tror att nycklarna till det här framför allt ligger hos den belarusiska ledningen själv. Men jag träffade nyligen Estlands, Lettlands och Polens utrikesministrar. De är rejält oroliga för ett blodbad intill sina gränser, och för okontrollerade flyktingströmmar.
Lärde sig öst och väst någonting av konflikten i Ukraina för sex år sedan? Blir det annorlunda den här gången? – Alla de här konflikterna är lite olika. Jag håller med (den förra svenska statsministern) Carl Bildt om att den här konflikten inte ska bedömas som Ukraina, utan som den i Armenien. Det här är belarusiernas egen konflikt och nu vajar här inga EU-flaggor, utan belarusiernas egen flagga.
(2018 reste opposition och folkrörelser i Armenien sig mot den illa sedda regimens manipulering av lagstiftningen kring landets ledande poster; parlamentet pressades erkänna oppositionens ledare som ny premiärminister.)
Finns det inom Belarus handel och industri reformbehov som talar för att landet under ett nytt styre skulle tvingas orientera sig på ett annat sätt? – Nja, det kommer väl att spelas hockey i Belarus också i framtiden... Det som händer nu kommer inte att förändra Belarus utåt. Landet förblir orienterat österut.
Dina ministerkolleger i Sverige (Ann Linde) och Norge (Ine Eriksen Søreide) säger rakare att deras länder ”står på det belarusiska folkets sida” och hyllar ”dess mod”. Men inte vi. Är det vår diplomatiska tradition, eller har vi orsak att vara försiktigare här? – Det här läget lever nu från timme till timme. Vi har orsak att hålla våra samtalskanaler öppna åt alla håll.