De lämnade storstan för Svenskby
Arbete på orten är inte längre en nödvändighet för en flytt. Det ökade distansarbetet har visat att det går att jobba var som helst. Susan Hedman och Bengt Mether tog vara på möjligheten och flyttade till Tenala.
– Vi blev fria, säger Bengt Mether och lutar sig bakåt i fåtöljen och tittar på sin sambo Susan Hedman, båda egenföretagare.
På frågan hur de har hamnat i Svenskby i Tenala svarar Bengt Mether att det kunde han prata om i en hel dag. Men i stället komprimerar han parets historia och berättar att de har bott och jobbat i olika länder, bland annat Sverige och Italien. De senaste åren har de bott i en lägenhet i Brunnsparken i Helsingfors och också haft en butik på Kaserngatan i centrum. De driver också företaget Olemus med bland annat kurser inom personutveckling.
Coronapandemin förändrade allt. De lämnade lägenheten, stängde butiken och kurserna tvingades de göra digitala.
–Då insåg vi att vi kan bo var som helst. Vi behöver inget specifikt arbetsutrymme. Det mesta vi gör kan vi göra via nätet, säger han och förklarar att den fiberoptik som finns installerad i huset ger dem den snabba
nätuppkoppling de behöver för att kunna jobba på distans.
Deras längtan efter det lugn och den ro som finns på landsbygden förde dem till Västnyland, där Bengt Mether tillbringat sina barndomssomrar och därför var bekant med sedan tidigare.
–Att bo här ger livskvalitet. Vi njuter av naturen och tystnaden. Efter klockan tio på kvällen vågar vi knappt andas när vi går ut – det är så tyst, säger Bengt Mether.
Hur ser ni på framtiden – kommer ni att stanna här? – Vi är här nu. Vi har ingen orsak att lämna det här, säger Susan Hedman.
Skriven i två kommuner?
Christell Åström, konsultativ tjänsteman på Jord- och skogsbruksministeriet och generalsekreterare för landsbygdspolitiska rådet, lyfter fram tre saker som krävs för att trenden att flytta till landsbygden ska bli bestående: infrastruktur, nätuppkoppling och basservice såsom skola och sjukvård.
– Att flytta är sällan ett snabbt beslut, utan är något som de flesta funderat på en längre tid. För vissa har coronapandemin varit den utlösande faktorn, säger hon och konstaterar att det påtvingade distansarbetet har gjort att många insett hur mycket som går att göra på distans.
Hon förutspår att distansarbete några dagar i veckan blir vanligt i framtiden och att den arbetslivsförändringen öppnar upp nya boendemöjligheter. Urbaniseringstrenden kommer visserligen att fortsätta.
–Men mattas den av nu? frågar hon sig.
För att få en bättre statistik över var människorna är bosatta borde det vara möjligt att vara skriven i två kommuner.
–Det skulle ge en bättre bild av hur Finland ser ut. De fritidsboende belastar kommunerna på olika sätt. Det här borde beaktas i beslutsfattningen, säger hon och förklarar att det här har man diskuterat en längre tid inom landsbygdspolitiken, men i och med coronapandemin har temat också nått allmänheten.
Landsbygden sällsynt intressant
Peter Ehrström, forskningschef i regionalvetenskap vid Åbo Akademi, ser inte heller att urbaniseringsvågen kommer att upphöra i och med coronapandemin. Däremot ser han att landsbygdens attraktionskraft har ökat. Det här läget, anser han, borde kommunerna och byarna utnyttja omedelbart.
– Just nu har ett fönster öppnats, men det är inte öppet så länge. Med ett aktivt och strategiskt tänkande kan vissa byar vända den negativa utvecklingen.
Precis som Christell Åström säger han att det som krävs för fortsatt ökad inflyttning till landsbygden är förbättrad infrastruktur, nätuppkoppling och basservice. Jobb på landsbygden är inte längre ett måste i och med det nya tänket kring distansarbete.
Peter Ehrström tycker det är omöjligt att i det här skedet säga hur framtiden kommer att se ut.
– Vi är mitt i en stor kris och situationen är turbulent. Det kommer kanske att ta år innan vi kan se om vi har ett trendbrott eller om det här bara är en akut reaktion på den situation vi nu lever i.
– Landsbygden verkar just nu vara ett mera intressant boendealternativ än tidigare. Det gäller inte all landsbygd, men sannolikt en större del än hittills. Det här är ett ögonblick som alla mindre kommuner och byar borde försöka ta tillvara.
Hur tar Raseborgs stad tillvara det nya intresset för landsbygden? – Den här trenden har vi registrerat redan före coronakrisen, säger Raseborgs stads utvecklingschef Jennifer Gammals.
Raseborgs stad tar för tillfället fram en ny marknadsföringsplan med riktad marknadsföring. I den här planen jobbar man fram olika profiler, som är indelade i olika åldersgrupper och livssituationer.
– Vi har en varierande stad som passar många.
Det uppsving som distansarbetet har nu är något Raseborgs stad använder i sin marknadsföring. Likaså det väl utbyggda fibernätet.
– Vi har bra förbindelse till Helsingfors och Åbo, då vi har tillgång till både tåg och busslinjetrafik, men den interna kollektivtrafiken bör utvecklas. Det jobbar vi på nu.