Fors­ka­re vill ha di­a­log

Di­a­lo­gen mel­lan fors­kar­na och sam­häl­let mås­te ut­vid­gas för att sam­hälls­ut­veck­ling­en och mil­jö­vår­den ska byg­ga på kun­skap och in­te på an­ta­gan­den. Det häv­dar ett nor­diskt och tvär­ve­ten­skap­ligt forskar­team där ÅA-pro­fes­sorn Erik Bons­dorff in­går.

Hufvudstadsbladet - - Nyheter - PE­TER BUCHERT pe­ter.buchert@ksf­me­dia.fi

Forsk­ning­en har kun­skap om ha­vets ut­ma­ning­ar, men det be­hövs en bre­da­re di­a­log med sam­häl­let för att po­li­ti­ker­na ska väl­ja be­slut som be­ak­tar den forsk­ning som finns. Det krä­ver att bå­de fors­kar­na och po­li­ti­ker­na an­sträng­er sig för att för­stå varand­ra, sä­ger Erik Bons­dorff, ÅA-pro­fes­sor i ma­rin­bi­o­lo­gi.

Det finns otro­ligt myc­ket ve­ten­skap­ligt do­ku­men­te­rad kun­skap om kli­ma­toch mil­jö­för­änd­ring­ar och hur de på­ver­kar ha­vets till­stånd. Vi vet ex­em­pel­vis att ha­vet fun­ge­rar som en kol­di­ox­id­buf­fert, men in­te hur länge sam­ma ef­fek­ti­vi­tet be­står, och vi vet att ha­vets sur­hets­grad, vat­ten­ström­mar och fisk­be­stånd på­ver­kas he­la ti­den. Ös­ter­sjön och de and­ra nor­dis­ka gräns­ha­ven är sär­skilt väl­do­ku­men­te­ra­de och un­der snabb för­änd­ring.

Där­för är det vik­tigt att sam­häl­le­na an­pas­sar sig till de mil­jö­för­änd­ring­ar som mänsk­lig­he­ten dri­ver, häv­dar Erik Bons­dorff, pro­fes­sor i ma­rin­bi­o­lo­gi vid Åbo Aka­de­mi, och ett tvär­ve­ten­skap­ligt fors­kar­lag i en ar­ti­kel i PNAS.

Nor­dis­ka sam­häl­len är till ex­em­pel be­ro­en­de av Golfström­mens kon­ti­nu­i­tet och en sä­ker­ställd till­gång på fisk i Ös­ter­sjön. Det är nå­got vi ta­git för gi­vet, men i dag finns bå­de ve­ten­skap­ligt do­ku­men­te­rad och mind­re tro­vär­dig in­for­ma­tion om hur ha­ven kom­mer att för­se oss med vär­me och fö­da i fram­ti­den.

– Det har sagts att Golfström­men kom­mer att stan­na upp av kli­mat­för­änd­ring­en. Ser man till ve­ten­ska­pen är det tvek­samt att den kom­mer att upp­hö­ra, men den kom­mer kanske att av­ta i styr­ka. Det har ock­så sagts att den bi­o­lo­gis­ka mång­fal­den i Ös­ter­sjön mins­kar. Den ut­sa­gan kan ve­ten­ska­pen dä­re­mot be­kräf­ta, mång­fal­den tar stryk, sä­ger Bons­dorff.

Forskar­tea­met grans­ka­de om dy­li­ka ut­sa­gor som fö­re­kom­mer i mil­jö- och sam­hälls­de­bat­ten vi­lar på ve­ten­skap­ligt do­ku­men­te­ra­de fak­ta el­ler in­te. De såg ock­så på hur de nor­dis­ka sam­häl­le­na har han­te­rat mil­jöut­ma­ning­ar.

Ef­ter­ly­ser an­svar

Fors­kar­na slu­ter sig till att Nor­den är en fö­re­gång­a­re på att le­ve­re­ra ve­ten­skap­ligt do­ku­men­te­rad kun­skap som un­der­lag för po­li­tis­ka be­slut. Än­då be­hövs ock­så här en ak­ti­va­re di­a­log för att sä­ker­stäl­la att be­slu­ten tas på kor­rek­ta grun­der och in­te ut­i­från po­pu­lä­ra ut­sa­gor ut­an ve­ten­skap­lig för­ank­ring.

Till ex­em­pel har en del fisk­be­stånd i Ös­ter­sjön mins­kat dras­tiskt, på grund av ha­vets för­säm­ra­de till­stånd och över­fis­ke. Än­då har po­li­ti­ker­na be­vil­jat fis­kekvo­ter långt över de grän­ser som den ve­ten­skap­li­ga ex­per­ti­sen be­dömt som tryg­ga. I gen­gäld har po­li­ti­ker­na fram­gångs­rikt brom­sat den ne­ga­ti­va ut­veck­ling med mil­jö­gif­ter som präg­la­de Ös­ter­sjöns till­stånd för någ­ra år­tion­den se­dan.

För att sam­häl­le­na ska gö­ra me­ra rätt och mind­re fel vill fors­kar­na med ar­ti­keln i PNAS i förs­ta hand rus­ka mer liv i de­bat­ten mel­lan fors­ka­re och be­sluts­fat­ta­re. Erik Bons­dorff ef­ter­ly­ser an­svar från bå­da håll.

– Det ve­ten­skap­li­ga sam­fun­det har in­te rätt att sä­ga hur sam­häl­let ska gö­ra, men det är vik­tigt att vi kom­mer ut och sä­ger hur sam­häl­let kan lö­sa pro­ble­men.

Pre­cis som po­li­ti­ker­na of­ta har oli­ka upp­fatt­ning sinse­mel­lan om hur sam­hälls­pro­blem bor­de lö­sas sak­nas of­ta kon­sen­sus ock­så bland fors­kar­na. Oli­ka ve­ten­skap­li­ga di­sci­pli­ner ger oli­ka per­spek­tiv på sam­ma pro­blem. Där­för, me­nar Bons­dorff, är det vär­de­fullt att det nor­dis­ka tea­met på 17 fors­ka­re som skri­vit ar­ti­keln i PNAS är mång­di­sci­pli­närt.

– Vi var oen­se om myc­ket, åt­minsto­ne tills vi ha­de dis­ku­te­rat frå­gor­na in­gå­en­de, men det som för­e­nar oss är en ge­nu­in oro för ha­vens till­stånd och för att sam­häl­le­na ska kun­na an­pas­sa sig till för­änd­ring­ar­na i ha­ven, sä­ger han.

Un­der co­ro­nakri­sen, me­nar Erik Bons­dorff, har po­li­ti­ker­na åt­minsto­ne lyss­nat på den ve­ten­skap­li­ga ex­per­ti­sens råd. Det räc­ker än­då in­te att ba­ra lyss­na, det be­hövs en di­a­log. Och det i sin tur läg­ger an­svar på bäg­ge par­ter, in­te ba­ra på po­li­ti­ker­na.

– Sam­häl­let har rätt att för­vän­ta sig att ve­ten­ska­pens fö­re­trä­da­re stäl­ler upp på en dis­kus­sion. Vi har en skyl­dig­het att ta de­bat­ten. I dag är det in­te själv­klart att en ma­rin­bi­o­log vill gå i de­batt med en po­li­ti­ker. Det be­hövs fler lämp­li­ga fo­rum för di­a­lo­gen.

FOTO: LI­NA ENLUND/KSF ME­DIA AR­KIV

Erik Bons­dorff, pro­fes­sor i ma­rin­bi­o­lo­gi vid Åbo Aka­de­mi, sä­ger att ve­ten­ska­pen och sam­häl­let mås­te fö­ra en ak­ti­va­re di­a­log om hur vi ska an­pas­sa oss till de mil­jö­för­änd­ring­ar vi in­te lyc­kas stop­pa.

Newspapers in Swedish

Newspapers from Finland

© PressReader. All rights reserved.