Gränshandeln tvärnitade
Efter att gränsen mot Värmland varit stängd i över fyra månader öppnade Norge den nyligen, för att sedan stänga igen. Regionen som är beroende av gränshandel har drabbats hårt ekonomiskt, men även på ett mentalt plan. Dock går åsikterna isär, beroende på
När Norge stängde gränsen drabbades gränshandeln på den svenska sidan hårt eftersom många norrmän tidigare har åkt över till Sverige för att handla allt från sötsaker till alkohol. På den norska sidan har företagarna nöjt noterat att de semesterfirande norrmännen valt att turista i hemlandet och att de spenderar mer än svenskarna.
Inne på Charlottenbergs shoppingcenter växer kön med kunder – på väg in i ett av Sveriges största systembolag. De flesta är norrmän, många med kundvagnar. ”Det är mycket billigare här, vi reser till Sverige för att fylla upp med alkohol och matvaror”, säger en man i kön.
Han är inte ensam. Shoppingcentret, ett av tre i Charlottenberg, ligger sju kilometer från den norska gränsen. Det är ett av de största gränshandelscentren och hade 2019 över 4,8 miljoner besökare varav många spenderar timmar för att resa hit. 2019 omsatte centret nära tre miljarder kronor (omkring 290 miljoner euro), en ökning med drygt nio procent från året innan. Denna glädjerush gjorde emellertid tvärnit när
Norge beslutade att stänga gränsen den 16 mars – för att förhindra smittspridningen av coronaviruset.
Så när den norska regeringen beslutade att öppna gränsen igen den 24 juli mot svenska län med låg spridning – som Värmland – togs beslutet emot med öppna famnar på den svenska sidan.
– Inom handeln har många av våra butiker haft ett nittio procentigt tapp, säger Jan-Erik Eriksson, som är verksamhetschef på Eda kommun, där Charlottenberg ingår.
Han beskriver de affärsmässiga verksamheterna som en ”katastrof”.
– Det finns inga jobb till våra ungdomar, många har blivit uppsagda, säger han.
Det är emellertid inte bara shoppingen och arbetskraften som har drabbats av nedstängningen; många har inte kunnat träffa sina familjer, släkt och vänner på olika sidor av gränsen. Eriksson tycker att grannländerna borde samarbeta mera när de beslutar att öppna och stänga gränserna.
– Det är omöjligt för näringsidkare att ta hem varor och att anställa – de vet ju inte vad som händer nästa vecka.
Kraschad omsättning
Just så ser situationen ut för Tommy Johansson, butikschef på Maximat i Charlottenbergs shoppingcenter.
– Vi lever på gränshandeln – som står för nittio procent av omsättningen. Den försvann på en natt, säger
Johansson som är uppvuxen i området och beskriver nedstängningen av gränsen, som inte skett sedan andra världskriget, som något som påverkar gränsregionen på bred front.
Det rör sig enligt honom om ett stort nät av tjänster som alla är beroende av gränshandeln, där till exempel städning, transporter och väktare ingår. Tommy Johansson påpekar det ringa antalet smittade i länet, drygt 1 000 bekräftade och 73 avlidna, som ett oförklarligt skäl till att stänga gränsen mot Värmland.
– Vi har ju knappt någon smitta här, säger han och betonar att det i stället rör sig om politik från norskt håll.
– Politikerna fiskar efter röster, de norska butikerna har gått som tåget under nedstängningen.
Medan många norrmän stöder den inhemska marknaden, och trots öppningen inte vill resa över gränsen till Sverige, så finns det de som vill spara pengar på att komma till Värmland och shoppa – precis som tidigare.
Inne på godisbutiken Gottebiten handlar norska Hege, som inte vill uppge sitt efternamn. Hon har kört två timmar och korsat gränsen, för att shoppa billiga svenska varor i Charlottenberg.
– Godiset är halva priset här, säger Hege, och som rökare betalar hon även mindre än halva priset för cigarretter på köpcentret.
Hege sparar även mycket på att köpa matvaror som kött och ost, och hon beskriver stängningen som ”pro
paganda”, då det fanns få smittade i Värmland.
– Det var ju bra för den norska statskassan, säger hon.
För egenföretagare som inte har stora koncerner i ryggen, har viruset inneburit tuffa motgångar. Saman Tofiq driver Sultan restaurant i Charlottenberg.
Saman har fått permittera sin personal, och fastän svenska staten täcker en del av inkomstbortfallet så får Saman Tofiq stå för de största kostnaderna på egen hand.
– Jag kan inte betala fakturor och hyran, jag har fått låna pengar för att klara mig ekonomiskt, säger Tofiq som uppskattar att 90 procent av gästerna som äter på restaurangen är norrmän.
– Vi lever av norrmän. I Stockholm överlever de ändå, men inte vi, säger Tofiq medan han serverar pizza till några gäster.
Han beskriver affärsverksamheter på andra sidan gränsen som blomstrade under nedstängningen, där ”norrmännen är glada över utvecklingen”. Även Tofiq är kritisk till hur det hela har skötts.
– Detta handlar inte om covid. Det är bara politik, säger han.
Fortfarande är det bara svenskar från utvalda län som får korsa gränsen. Ingalill Lennartsson från småländska Jönköping turistar i Charlottenberg, och eftersom hon kommer från Småland tillhör hon de län som fortfarande inte får korsa gränsen.
– Det är löjligt! Varför får skåningar åka till Norge men inte vi? Så sjuka är vi inte, säger hon.
Positiva norska tongångar
Över på den norska sidan i byn Magnor är tongångarna helt annorlunda. Här möts Hufvudstadsbladet av glada miner och positiva erfarenheter. På Magnors glasbruk har glasblåsaren Vivi-Ann Huse märkt en rejäl ökning av omsättningen under sommaren.
– När gränsen mot Sverige var stängd.
– Norrmän från hela landet reser hit och turismen blomstrar, säger Huse som beskriver svenskar som snåla medan norrmän gärna öppnar plånböckerna och spenderar på semestern.
– Det var bra att gränsen var stängd, säger hon glatt.
Hon får medhåll av konditorn Andrea Ingelsrud – som driver ett bageri i närheten.
– Lokalbefolkningen kom ju fortfarande hit, säger hon och konstaterar att norrmännen nu i allt större utsträckning valde att turista i sitt eget land.
När det gäller shopping så är det mestadels norrmän som åker till Sverige och inte tvärtom, även fast det finns varor som räkor, blöjor och osötat bröd som svenskar korsar gränsen för att köpa. Andrea Ingelsrud åker själv ibland till Värmland för att handla mat och tycker att bestämmelserna kring vilka svenska regioner hon kan besöka är konstiga.
– Jag kan åka på pralinkurs i Skåne men inte till Stockholm, säger hon och skakar på huvudet.
På gränsen mellan Charlottenberg och Magnor ligger den svensknorska informationstjänsten Grensetjänsten.
Verksamhetschefen Trond Erik Grundt beskriver närområdet, där två länder ingår, som helt beroende av varandra.
– Det är ju många människor som bor i Norge och jobbar i Sverige, och tvärtom, säger han.
Längs den 1 600 kilometer långa gränsen mellan de båda länderna skapar gränshandeln omkring 16 000 arbetstillfällen.
– Nedstängningen går inte ihop med gränshandeln, säger Trond Erik Grundt.
Men det är inte bara ekonomin som skadas. I en undersökning från invånarna i gränsregionen har 1 600 personer svarat att relationen mellan nationaliteterna har fått sig en rejäl törn på sistone.
– Det har bildats en ”vi och de”känsla.
Trond Erik Grundt tycker att samtliga nordiska länder skulle ha gått ihop och valt en och samma covidstrategi.
– Ingen vill ha stängda gränser, vi är två länder men en och samma region, säger han och betonar att visionen om världens mest integrerade region för tillfället är väldigt långt borta.
Osäker framtid
Tillbaka i Charlottenbergs shoppingcenter ser framtiden dyster ut även för det godisimperium som norrmännen tidigare har kommit hit för att ta del av. Mats Idbratt är operativ chef för koncernen Gottebiten en gros, som har 30 godisbutiker längs den norska gränsen.
– Handeln gjorde en tvärnit. Nittiofem procent av våra kunder är norrmän, säger Mats Idbratt.
Han räknar med att en tredjedel av omsättningen – som under 2020 beräknades till motsvarande 200 miljoner euro – är borta.
Eftersom godis är en färskvara har stora mängder lagervaror fått kasseras, samtidigt som företaget står kvar med stora kostnader.
Hur lång tid kommer återhämtningen att ta tror du? – Det är svårt att säga. Vi har sett nya fall i Värmland så de kan stänga gränsen igen. Det är svårt att planera långt framåt. Man lever för dagen.
Inom handeln har många av våra butiker haft ett nittio procentigt tapp. Det finns inga jobb till våra ungdomar, många har blivit uppsagda.
Jan-Erik Eriksson
Verksamhetschef på Eda kommun, där Charlottenberg ingår