Lek­tio­ner ur de­batt­sand­lå­dan

Det per­son­li­ga är po­li­tiskt: jag har rätt, du har fel! Då an­ta­go­nism seg­rar ska­pas ett sta­tiskt till­stånd som kvä­ver an­dens fri­het: så­väl i sand­lå­dan som in­om kam­pen mel­lan stor­mak­ter.

Hufvudstadsbladet - - Nyheter - FILIP SAXéN filip.sax­en@ksf­me­dia.fi

In­te ett ord om peng­ar, po­li­tik el­ler re­li­gi­on – så ly­der ett gam­malt råd för frik­tions­fritt um­gänge. Vad ska vi då kall­pra­ta om? En små­barns­för­äl­der på­minns om hur da­gis och för­sko­lan ut­gör ett förs­ta kliv in i sam­hälls­fost­ran, nor­mer­na som sam­häl­let vi­lar på. Men pre­cis som var­je fa­milj och för­äld­ra­skap är unikt läm­nar lä­ro­pla­nen en hel del tolk­nings­ut­rym­me som en­skil­da del­ta­ga­re lär sig han­te­ra. El­ler ic­ke, vil­ket vi ser i sand­lå­dan, so­ci­a­la me­di­er, sam­hälls­dis­kus­sio­nen och stor­makts­po­li­ti­ken.

Åter­i­gen blädd­rar jag i Nietz­sches Så ta­la­de Za­rat­hust­ra (1883–1885), som till­ba­ka­vi­sar den ab­so­lu­ta san­ning­en till för­mån för en tolk­ning­ens plu­ra­lism. ”På mång­a­han­da vägar och åt­skil­li­ga sätt kom jag till min san­ning... Och en­dast ogär­na frå­gar jag ef­ter vägen, det stred all­tid mot min smak! Hell­re frå­ga­de och för­sök­te jag vägar­na själ­va... Det­ta är nu min väg – var är er?” Så ta­la­de Za­rat­hust­ra. Vägen med stort V, vägen för al­la, ex­i­ste­rar in­te. Barn be­mö­ter den­na mång­fald na­tur­ligt och okom­pli­ce­rat, me­dan vux­na loc­kas av di­stink­tio­ner och la­bo­re­ring med ab­so­lut mo­ral.

Mäng­der av hi­sto­ris­ka miss­tag har be­gåtts då män­ni­skan bör­jat in­si­ste­ra på att al­la bor­de de­la sam­ma vär­de­grund – el­ler så an­nars! Att be­käm­pa för­mo­da­de irr­lä­ror och ef­ter­strä­va ren­lä­rig­het är ett re­cept för änd­lös kon­flikt: världs­krig, kal­la krig, kors­tåg, in­kvi­si­tion.

En­ligt en ago­nis­tisk in­ställ­ning ut­gör po­li­ti­ken och det of­fent­li­ga rum­met en re­spekt­full kamp mel­lan jäm­li­ka mot­stån­da­re. Det­ta till skill­nad från an­ta­go­nism – den väl­be­kan­ta po­la­ri­se­ring som i ex­tre­ma fall spe­las upp i höga etis­ka re­gis­ter och bör­jar hand­la om att en gång för al­la ma­la sön­der fi­en­den för att mo­no­po­li­se­ra de­fi­ni­tions­fö­re­trä­det över ett vär­digt liv.

Över­ty­gel­ser är far­li­ga­re fi­en­der till san­ning­en än lögn­er, no­te­rar Nietz­sche. Ago­nism hand­lar om an­sträng­ning: or­det här­stam­mar ur gre­kis­ka agon (kamp). Ty­värr gli­der en ago­nis­tisk in­ställ­ning of­ta osyn­ligt över till an­ta­go­nism: de­mo­ni­se­ring och un­der­kän­nan­de el­ler ute­slu­tan­de av fö­re­trä­da­re för and­ra ide­o­lo­gi­er. Vips sit­ter vi fängs­la­de i en re­to­risk bur, av­hu­ma­ni­se­rar mot­stån­da­ren och skugg­box­as i en mo­ra­lisk per­for­mans via Twit­ter. Av­sikt­li­ga el­ler oav­sikt­li­ga miss­för­stånd, glid­ning­ar i de­bat­ten samt halmdoc­kor är ty­pis­ka för so­ci­a­la me­di­er. Vi pra­tar för­bi bå­de äm­net och varand­ra, ing­en blir ett dugg klo­ka­re.

Ago­nism hand­lar dä­re­mot om ett po­si­tivt ka­na­li­se­ran­de av kon­flik­ter, en plu­ra­lism där vi ac­cep­te­rar att vi in­te kan kom­ma över­ens om allt på ett ide­o­lo­giskt plan. Ef­tersom vi har ge­men­sam­ma be­hov och bor på sam­ma pla­net mås­te vi över­ge tän­ket om rätt el­ler fel. Så länge vi in­te blan­dar ihop be­grep­pen vin­ner al­la på ett sam­tal som in­vol­ve­rar fle­ra per­spek­tiv och syn­sätt.

De­mo­kra­tin har två livs­ner­ver: plu­ra­lism och kon­fron­ta­tion. Re­to­risk kon­flikt ska om­fam­nas, in­te und­vi­kas el­ler snabbt lö­sas. Me­nings­mot­sätt­ning­ar är ett tec­ken på le­van­de ytt­ran­de­och åsikts­fri­het. Sam­man­drabb­ning­ar är ett läro­till­fäl­le: en chans till kol­lek­tiv ut­veck­ling via dis­kus­sion och re­flek­tion. Sam­ti­digt som grund­läg­gan­de skill­na­der mel­lan oli­ka ide­al var­ken ska för­bi­ses el­ler slä­tas över mås­te vi skil­ja sak­frå­gan från in­di­vi­dens känslo­mäs­si­ga in­ve­ste­ring i den. Vi har al­la oli­ka er­fa­ren­he­ter, fö­re­ställ­ning­ar och iden­ti­te­ter. Lyc­kas vi skil­ja på sak och per­son in­ser vi att sym­pa­tis­ka och he­der­vär­da män­ni­skor ibland rå­kar ha oli­ka åsik­ter.

Sam­ti­digt kun­de li­be­ra­la de­mo­kra­ti­er släp­pa fix­e­ring­en vid glo­balt, ra­tio­nellt kon­sen­sus, uni­ver­sel­la san­ning­ar och mo­ra­lisk över­hög­het. Di­plo­ma­tis­ka sam­tal öpp­nar för al­ter­na­tiv, luck­rar upp hi­e­rar­ki­er och ce­men­te­ra­de iden­ti­te­ter, ut­an att för den skull lan­da i falsk ne­ut­ra­li­tet.

Trots ge­nu­i­na skill­na­der är oli­ka me­ning­ar sam­man­län­ka­de och öm­se­si­digt be­ro­en­de av varand­ra. Ut­an hel­ve­te blir him­len me­nings­lös, ut­an uto­pi ex­i­ste­rar ing­en dysto­pi. Hal­va värl­den vet in­te hur den and­ra hal­van lju­ger.

”Re­to­risk kon­flikt ska om­fam­nas, in­te und­vi­kas el­ler snabbt lö­sas. Me­nings­mot­sätt­ning­ar är ett tec­ken på le­van­de ytt­ran­de- och åsikts­fri­het.”

TORSTEN FAGERHOLM

Le­dar­skri­bent

De strik­ta re­se­re­strik­tio­ner­na i Fin­land kan tvinga herr­lands­la­get i fot­boll att spe­la sin öpp­nings­match i Na­tions Le­a­gue på ne­u­tral plan.

En­ligt det ur­sprung­li­ga och nu­va­ran­de pla­nen ska mat­chen spe­las på Olym­pi­a­sta­di­on i Helsing­fors den 3 sep­tem­ber.

”Vi har än­nu in­te fått nå­got be­sked från myn­dig­he­ter­na an­gå­en­de det un­dan­tag vi har an­sökt om. I det här lä­get kan vi in­te be­rät­ta mer om mat­cher­na el­ler hur spe­lar­na ska ta sig till dem”, sä­ger Boll­för­bun­dets ge­ne­ral­sek­re­te­ra­re Mar­co Ca­sag­ran­de i ett press­med­de­lan­de.

Boll­för­bun­det skul­le på tis­da­gen hål­la en press­kon­fe­rens in­för Na­tions Le­a­gue-mat­cher­na men bå­de press­kon­fe­ren­sen och lands­lagsträ­na­ren Markku Ka­ner­vas trupput­tag­ning sköts upp med kort var­sel på grund av oviss­he­ten kring mat­chen.

Ca­sag­ran­de sä­ger till Yle Ur­hei­lu att han ha­de hop­pats få svar av myn­dig­he­ter­na se­nast på tis­da­gen men att det se­nas­te be­ske­det nu är att be­ske­det ska kom­ma se­nast på ons­da­gen.

– Då be­ske­det kom­mer kan vi gå vi­da­re åt ett el­ler an­nat håll, sä­ger han till Yle Ur­hei­lu.

Ca­sag­ran­de be­rät­tar att han va­rit i kon­takt med det eu­ro­pe­is­ka fot­boll­för­bun­det Uefa och att Fin­land fått tid till ons­da­gen att ge be­sked om var Fin­land–Wa­les spe­las. Den ur­sprung­li­ga de­ad­li­nen för be­ske­det var tis­dag.

Pro­ble­met kring ar­range­mang­en hand­lar om de strik­ta re­se­re­strik­tio­ner som är i kraft i Fin­land på grund av co­ro­na­pan­de­min. På grund av re­strik­tio­ner­na ska spe­la­re som re­ser in i Fin­land från så kal­la­de risklän­der sät­ta sig i fri­vil­lig ka­ran­tän i 14 dygn. Re­kom­men­da­tio­nen gäl­ler in­te ba­ra för de wa­le­sis­ka spe­lar­na ut­an ock­så för de fin­länds­ka spe­la­re som spe­lar klubb­lags­fot­boll i län­der som finns på lis­tan över na­tio­ner som be­rörs av ka­ran­täns­re­kom­men­da­tio­nen.

Om Boll­för­bun­dets an­sö­kan om un­dan­tag från ka­ran­täns­reg­ler­na får av­slag från myn­dig­hets­håll kom­mer Fin­land att tving­as spe­la mat­chen på

ne­u­tral plan. Ett al­ter­na­tiv som lyfts fram som lös­ning är att mat­chen då av­görs i Ung­ern.

För­ra vec­kan be­stäm­de Uefa att de in­le­dan­de mat­cher­na i Na­tions

Le­a­gue ska spels ut­an publik. Man har ock­så ta­git i bruk ett pro­to­koll med strik­ta reg­ler för att kun­na ge­nom­fö­ra mat­cher­na.

Fin­land ska spe­la den and­ra Na­tions

Le­a­gue-mat­chen bor­ta mot Ir­land den 6 sep­tem­ber.

FO­TO: RONI LEHTI/LEHTIKUVA

Kom­mer Tim Sparv och de öv­ri­ga lands­lags­spe­lar­na att få spe­la i Fin­land?

Newspapers in Swedish

Newspapers from Finland

© PressReader. All rights reserved.