Hot mot pappersfabrik blåser liv i gamla gräl
UPM:s besked om att fabriken i Kaipola kan läggas ner har mynnat ut i en debatt om den finska skattepolitiken
Skattetrycket i Finland är övermäktigt, skrev skogsjätten UPM:s vd Jussi Pesonen i ett öppet brev dagen efter att bolaget varslat om omfattande sparåtgärder. Den finska pappersindustrins bekymmer är inte bara att efterfrågan sjunker, utan också att Finland saknar en vettig industripolitik, menar Pesonen.
Det handlar om gamla politiska skiljelinjer, som lönenivåer och skatteskillnader jämfört med andra länder.
Han sekunderas av oppositionspolitikerna Petteri Orpo och Jussi Halla-Aho, som anklagar regeringen för att driva bort jobben och industrin ur landet genom sin politik.
Ekonomen Marita Laukkanen förbryllas dock av de åtgärder som Pesonen efterlyser.
Kritiken utelämnar viktiga detaljer och är i vissa fall direkt felaktig, enligt henne.
UPM:s besked om att pappersfabriken i Kaipola kan komma att stänga har skapat het diskussion, och i torsdags gick vd Jussi Pesonen ut med ett öppet brev där han efterlyser bättre industripolitik. Ekonomer som HBL har pratat med tycker att han skäller vid fel träd.
Driver den finska skatte-och industripolitiken ut storindustrierna ur Finland? Det är en fråga som har väckt debatt sedan skogsbolaget UPM meddelade att bristande lönsamhet kan tvinga fram en nedläggning av fabriken i Kaipola, den sista i Finland där man tillverkar tidningspapper.
Det slutgiltiga beslutet om stängningen ska fattas först efter samarbetsförhandlingarna som UPM varslade om i samma vända.
Diskussionen tog snabbt fart på onsdagskvällen, då oppositionspolitiker som Petteri Orpo (Saml) och Jussi Halla-Aho (Sannf) anklagade regeringen Marin för att inte värna om den finska industrins konkurrenskraft.
Under fredagen besökte sedan statsminister Sanna Marin (SDP) Jämsä, där Kaipola ligger, för att träffa representanter för UPM och staden. En nedläggning skulle bli ett hårt slag mot Jämsä och dess 20 000 invånare, då fabriken har varit en av ortens största privata arbetsgivare.
Marin har uppgett att Arbets
och näringsministeriet kommer att utreda olika möjligheter att stöda de berörda.
”Skatterna är för höga”
Under torsdagsmorgonen gav sig UPM:s vd Jussi Pesonen in i den politiska debatten, med ett öppet brev där han efterlyser ”renodlad industripolitik”.
Pesonen medger att marknaden för pappersprodukter krymper, men poängterar att världen fortfarande konsumerar 15 gånger så mycket papper som man producerar i Finland.
I stället vill han rikta strålkastaren mot skattetrycket och de yttre kostnaderna. Han nämner till exempel att den stigande skatten på diesel driver upp logistikkostnaderna och att elskatten är fyra gånger högre i Finland än i Sverige. Dessutom har pappersarbetarna i Finland högre lön och jobbar färre dagar per år än sina tyska motparter, menar Pesonen.
”Utelämnar väsentliga detaljer”
Pesonen lämnar dock ute flera väsentliga detaljer i sitt brandtal för den finska industrins konkurrenskraft, säger Marita Laukkanen, ledande forskare inom energi-, miljöoch klimatpolitik på Statens ekonomiska forskningscentral på VATT.
Hon fick stor synlighet på Twitter för sitt inlägg om hur det egentligen förhåller sig med beskattningen i Finland jämfört med andra länder. På Twitter lyftes också frågan om huruvida utspelet ska ses som lobbyverksamhet, då något slutgiltigt beslut om att stänga fabriken inte har fattats.
– Jag tyckte det var förvirrande att Pesonen lade så stor vikt vid just energibeskattningen, även om regeringen har en budgetförhandling framför sig. en sänkning av skatten till Sveriges nivå är nämligen inskriven både i regeringsprogrammet och Finansministeriets budgetförslag från och med nästa år. Det är EU:s miniminivå och lägre än så får skatten inte ens vara, säger Laukkanen.
Pesonen fäster sig också vid dieselbeskattningen, som enligt honom har stigit med varje ny regering. Detta är en sanning med modifikation, menar Laukkanen.
– Dieselskatten uppbärs på rådiesel, men det som kommer ur bränslepumpen är inte rådiesel utan utblandat med annat bränsle. Blandningarna består till allt högre grad av biobränsle, som beskattas lägre, vilket innebär att den verkliga skatten på dieselbränsle bara har ökat marginellt, säger Laukkanen.
Hon noterar också att Pesonens påstående om att 80 procent av Finlands dieselförbrukning används av lastbilar och långtradare verkar taget ur luften. Enligt den statistik hon har tillgång till är siffran cirka 50 procent.
Lönerna är högre
På en punkt får Pesonen ändå rätt – lönenivån är högre i Finland än andra länder, såsom de främsta konkurrentländerna Sverige och Tyskland. Lönefrågan är ett återkommande stridsäpple för facket och industrin och ledde till strejk senast i vintras.
Enligt Pappersförbundets ordförande Petri Vanhala får en finsk pappersfabriksanställd ungefär 60 000 euro om året i lön. Det gäller anställda som gör treskiftsarbete, det vill säga också arbetar på natten och helger.
Enligt Pesonen skulle anställda i Tyskland tjäna ungefär 30 procent mindre än sina finska motparter.
– Mätt i antal euro kan det stämma, om det handlar om den högsta lönen man kan få på en pappersfabrik, även om man ska komma ihåg att det har varit stora permitteringar inom branschen. Själv har jag tidigare kommit fram till att skillnaden skulle vara 20 procent. Men man ska komma ihåg att det då handlar om uttryckligen om skillnaden i euro per anställd, skillnaden i reallöner är mindre eftersom man får mer för pengarna i Tyskland.
Enligt Vanhala ligger skillnaden jämfört med Sverige på ungefär 20 procent.
Efterfrågan sviktar
Ur ett större perspektiv har det inte varit någon höjdarvecka för den anrika nordiska pappersindustrin. Samtidigt som UPM gav sitt besked om sparåtgärder meddelade den svenska konkurrenten SCA att bolaget planerar stänga en fabrik i Sundsvall som sysselsätter 800 personer.
Politiker och fabriksanställda som Kauppalehti har pratat med vittnar också om en oro för att två av Stora Ensos fabriker i Finland ligger i vågskålen, om koncernen försöker skära i kostnaderna.
Ari Hyytinen, professor i nationalekonomi vid Hanken och Helsinki graduate school of economics, ser den sviktande efterfrågan på papper som en mer trolig orsak till nedläggningen. Han tycker ändå att Pesonens oro ska tas på allvar.
– Beskedet är antagligen en kombination av sviktande efterfrågan och bristande kostnadseffektivitet. Men oron för den finska konkurrenskraften är verklig, och det är något som man alltid måste slå vakt om. Som jag ser det är Pesonens inlägg en bra start på en diskussion om hur vi ska se till att vi inte blir av med fler fabriker i framtiden, och därigenom en bra sak.
Även om Laukkanen vänder sig mot Pesonens åtgärdsförslag håller också hon med om att politikerna måste vinnlägga sig om att industrin förblir konkurrenskraftig.
Hotet om nedläggning har höjt trycket på politiker att agera. Hur skulle du vilja att de svarar på det? – Jag hoppas att man satsar på utveckling och innovation, att man ser det längre perspektivet även om vi nu har en kris. Men på de här punkterna som Pesonen för fram kan man inte göra särskilt mycket. Dieselskattehöjningen som trädde i kraft i augusti väntas höja exportindustrins kostnader med 0,03 procent – man kan tycka vad man vill om hur mycket eller lite det är – men samtidigt har vi klimatmål och skattebehov att beakta. Det är saker man måste balansera mellan.