Sjunkande spelintäkter en smäll för organisationerna
Under coronakrisen har frivilligorganisationernas insats påkallats och hyllats, men i budgetförslaget för nästa år väntar en kalldusch då intäkterna från penningspelen minskar. Det är ingen överraskning, men lösningen låter vänta på sig.
”Organisationernas hjälp behövs för att ingen ska blir ensam”, vädjade såväl Social- och hälsovårdsministeriet som Social- och hälsoorganisationernas stödcentral Stea under coronavåren. Stea verkar i anslutning till ministeriet och är den instans som delar ut Veikkaus medel till organisationerna.
Ingen skulle permitteras, nya samarbetsformer skulle utvecklas.
Men i Finansministeriets budgetförslag skärs nu bidragen till organisationerna inom social- och hälsovården ned med till och med en tredjedel, eller 127 miljoner euro. För Undervisnings- och kulturministeriets område är minuset från penningspelsmedlen för sin del cirka 150 miljoner euro, eller ungefär en fjärdedel.
– Om nedskärningarna förverkligas skulle det vara en enorm smäll för organisationerna. Barnläger, mötesplatser, verksamhet för personer med funktionsnedsättning, samtalsjourer och kamratstödsverksamhet skulle minska eller upphöra. Priset för dem som behöver stöd skulle vara högt och utgifterna för den offentliga servicen snabbt betydande, säger Vertti Kiukas, generalsekreterare på paraplyorganisationen Soste, som samlar 230 organisationer inom social- och hälsovården.
Frivilligarbete sårbart
Lisbeth Hemgård är verksamhetsledare för intresseorganisationen för svenskspråkiga personer med intellektuell funktionsnedsättning i Finland, FDUV, och representerar de svenskspråkiga organisationerna i delegationen för Stea.
– Om den här typen av organisationers verksamhet krymper kan det betyda sämre livskvalitet och ensamhet för många. Till exempel under coronatiden har de träffar vi ordnat över nätet haft stor betydelse för att folk inte blivit helt isolerade, säger Hemgård.
FDUV har också andra ben att stå på, men för en del organisationer står och faller verksamheten med Veikkausmedlen. Enligt verksamhetsledaren Sari Aalto-Matturi på Psykisk Hälsa Finland har till exempel organisationens hjälptelefon redan svarat på 100 000 samtal i år på grund av coronakrisen, mot 55 000 under hela förra året.
– För oss betyder en nedskärning att vi måste minska på arbetet. Har vi mindre resurser kan vi till exempel svara på färre samtal och färre får hjälp. Har vi färre anställda betyder det färre personer som kan rekrytera, utbilda och handleda frivilliga, och då minskar också frivilligarbetet.
Med tanke på att över hälften av förtidspensioneringarna beror på psykisk ohälsa, och en stor del av sjukledigheterna likaså, är frågan också av samhällsekonomisk betydelse. I slutändan blir det dyrare för samhället, menar Aalto-Matturi.
– Men organisationsarbetet är sårbart överlag, det gäller inte bara oss. Om resurserna skärs ned kan det vara svårt att komma tillbaka då man tappar nätverk och frivilliga.
Coronan gör finansiärer försiktiga
Social- och hälsovårdsminister Aino-Kaisa Pekonen (VF) och kultur- och vetenskapsminister Annika Saarikko (C) har tagit ställning för att organisationerna ska kompenseras för Veikkaus sjunkande intäkter. Finansminister Matti Vanhanen (C) har lyft upp hanteringen av förlusten från penningspelen som en av de största utmaningarna i den kommande budgetmanglingen. Enligt Vanhanen är gapet mellan Finansministeriets förslag och ministeriernas önskemål fortfarande flera miljarder.
– Det skulle kännas ganska märkligt om organisationerna skulle glömmas bort i budgeten precis då deras betydelse betonats under coronaepidemin, kommenterar Sari Aalto-Matturi.
Enligt planerna ska regeringen också diskutera framtidsutsikterna för penningspelsintäkterna i samband med budgetgenomgången, och vilken roll de egentligen ska ha.
Lisbeth Hemgård på FDUV önskar att ministeriet redan tidigare hade tagit ett aktivare grepp och kommit med alternativ för hur organisationernas verksamhet kunde garanteras också i framtiden. Att Veikkaus intäkter sjunker kommer inte som någon överraskning – i år har Veikkaus bland annat plockat bort en stor del av sina spelautomater i affärerna och minskat på marknadsföringen för att minska på problemspelandet. Konkurrensen från utländska spelsajter är känd sedan länge.
– Organisationerna är kritiska till att man inte analyserat situationen tidigare, och nu får vi den här kallduschen i stället. Samtidigt har coronakrisen lett till att också andra finansiärer som organisationerna är beroende av blivit försiktiga. Visst är det bra att man försöker motverka spelberoende, men då måste man också fundera över hur man ska sköta den finansiering som faller bort i stället, säger Hemgård.
Paraplyorganisationen Soste föreslår att man till exempel kunde sänka lotteriskatten, som under 2000-talet höjts från 4 till 12 procent. På det viset skulle staten avstå från en del av sina intäkter till förmån för organisationerna, då Veikkaus kunde redovisa mer inkomst.
– Det skulle vara ett logiskt och administrativt enkelt sätt att sköta kompensationen. Att flytta över en del objekt till direkt budgetfinansiering är också en möjlighet. Det centrala är att man nu hittar en långsiktig lösning, säger Vertti Kiukas.
Regeringen behandlar budgetförslaget den 14–15 september.
Organisationerna är kritiska till att man inte analyserat situationen tidigare, och nu får vi den här kallduschen i stället. Lisbeth Hemgård verksamhetsledare på FDUV