Be­la­ru­si­er­na vill va­ra från Be­la­rus

”Nam­net är på ing­et sätt en del av den på­gåen­de makt­kam­pen; om det finns nå­got de po­li­tis­ka läg­ren är över­ens om är det vad lan­det ska he­ta. Be­la­rus är det namn be­la­ru­si­er­na val­de för sitt land 1991 då de för­kla­ra­de sig själv­stän­di­ga.”

Hufvudstadsbladet - - Dagbok -

I ju­ni 2020 skic­ka­de vi språk­vår­da­re ut en re­kom­men­da­tion till jour­na­lis­ter att i förs­ta hand an­vän­da nam­net Be­la­rus. Det här är allt­så en re­kom­men­da­tion för ord­va­let i me­di­er­na. Vi­tryss­land finns kvar som en va­ri­ant­form, och det är fritt fram för van­li­ga språk­bru­ka­re att an­vän­da det nam­net.

För­änd­ring­ar i språ­ket smy­ger sig of­ta på oss obe­märkt, men ef­ter den se­nas­te ti­dens om­väl­van­de hän­del­ser i Be­la­rus har nam­net sä­kert fast­nat på lä­sar­nas nät­hin­na. Där­e­mot kan det va­ra oklart var­för det land som så länge kal­la­des Vi­tryss­land nu­me­ra be­nämns Be­la­rus.

Nam­net är på ing­et sätt en del av den på­gåen­de makt­kam­pen; om det finns nå­got de po­li­tis­ka läg­ren är över­ens om är det vad lan­det ska he­ta. Be­la­rus är det namn be­la­ru­si­er­na val­de för sitt land 1991 då de för­kla­ra­de sig själv­stän­di­ga. Be­la­ru­si­er i Sve­ri­ge, och svens­kar med an­knyt­ning till lan­det, har se­dan dess öns­kat att det svens­ka nam­net på lan­det änd­ras.

Vi­tryss­land lå­ter onek­li­gen väl­digt likt Ryssland. Även om vi lyc­kas und­vi­ka di­rek­ta sam­man­bland­ning­ar ger två så li­ka namn en käns­la av att län­der­na hör ihop på nå­got sätt. Be­la­ru­si­er från Be­la­rus har lät­ta­re att häv­da sin själv­stän­dig­het och iden­ti­tet.

Att gå över till nam­net Be­la­rus pas­sar ock­så in i vår tids språk­li­ga och po­li­tis­ka ut­veck­ling, där vi strä­var ef­ter jäm­lik­het och in­klu­de­ring. Då vi tve­kar vilket ord vi ska an­vän­da för att be­skri­va en grupp män­ni­skor är grund­re­geln att lyss­na till vad de själ­va vill bli kal­la­de. Det är in­te al­la grup­per som ut­ta­lar en ge­men­sam åsikt om vad de vill bli kal­la­de på svens­ka, men be­la­ru­si­er­na har allt­så gjort det.

Nå­gon kans­ke tyc­ker att vi språk­vår­da­re är kon­ser­va­ti­va när det dröjt så länge in­nan vi gått be­la­ru­si­er­na till mö­tes. Men att vi of­ta är för­sik­ti­ga med att in­fö­ra nya ord och ut­tryck hand­lar sna­ra­re om att vi må­nar så starkt om be­grip­lig­het och läs­bar­het. De som he­la sitt liv har läst om Vi­tryss­land ska in­te i onö­dan bli för­bryl­la­de då de en dag får lä­sa om Be­la­rus. Ni kan li­ta på att be­slu­tet om att re­kom­men­de­ra det nya nam­net in­te har fat­tats lätt­vin­digt.

Be­slu­tet att re­kom­men­de­ra Be­la­rus har fat­tats av den svens­ka me­di­e­språks­grup­pen, som är ge­men­sam för språk­vår­den i Sve­ri­ge och Fin­land. De ar­gu­ment jag pre­sen­te­rat ovan har dis­ku­te­rats i grup­pen i många år. Att re­kom­men­da­tio­nen kom i år häng­er sam­man med att myn­dig­he­ter­na i Sve­ri­ge gått över till Be­la­rus, vilket le­der till att det nam­net an­vänds i EU-do­ku­ment. Myn­dig­he­ter­na i Fin­land kom­mer tro­li­gen att föl­ja ef­ter, men an­vän­der fort­fa­ran­de Vi­tryss­land i förs­ta hand. För till­fäl­let kan man allt­så lä­sa om Be­la­rus i morgon­tid­ning­en men på ef­ter­mid­da­gen krys­sa för Vi­tryss­land då man gör en re­se­an­mä­lan på Utri­kesmi­ni­s­te­ri­ets webb­plats.

Visst kan det kän­nas krång­ligt. Men att språ­ket le­ver och ut­veck­las i takt med värl­den är en bra sak. Det är in­te ba­ra bra; det är nöd­vän­digt. Värl­den är dess­utom full av fö­re­te­el­ser som be­nämns på fle­ra oli­ka sätt och of­tast kla­rar vi av att hål­la re­da på dem.

Språk­ko­lum­nen skrivs av språk­vår­dar­na vid Svensk Press­tjänst och den pub­li­ce­ras i de fin­lands­svens­ka dags­tid­ning­ar­na.

SOLVEIG ARLE/SPT

Newspapers in Swedish

Newspapers from Finland

© PressReader. All rights reserved.