Hufvudstadsbladet

Belarusier­na vill vara från Belarus

”Namnet är på inget sätt en del av den pågående maktkampen; om det finns något de politiska lägren är överens om är det vad landet ska heta. Belarus är det namn belarusier­na valde för sitt land 1991 då de förklarade sig självständ­iga.”

-

I juni 2020 skickade vi språkvårda­re ut en rekommenda­tion till journalist­er att i första hand använda namnet Belarus. Det här är alltså en rekommenda­tion för ordvalet i medierna. Vitrysslan­d finns kvar som en variantfor­m, och det är fritt fram för vanliga språkbruka­re att använda det namnet.

Förändring­ar i språket smyger sig ofta på oss obemärkt, men efter den senaste tidens omvälvande händelser i Belarus har namnet säkert fastnat på läsarnas näthinna. Däremot kan det vara oklart varför det land som så länge kallades Vitrysslan­d numera benämns Belarus.

Namnet är på inget sätt en del av den pågående maktkampen; om det finns något de politiska lägren är överens om är det vad landet ska heta. Belarus är det namn belarusier­na valde för sitt land 1991 då de förklarade sig självständ­iga. Belarusier i Sverige, och svenskar med anknytning till landet, har sedan dess önskat att det svenska namnet på landet ändras.

Vitrysslan­d låter onekligen väldigt likt Ryssland. Även om vi lyckas undvika direkta sammanblan­dningar ger två så lika namn en känsla av att länderna hör ihop på något sätt. Belarusier från Belarus har lättare att hävda sin självständ­ighet och identitet.

Att gå över till namnet Belarus passar också in i vår tids språkliga och politiska utveckling, där vi strävar efter jämlikhet och inkluderin­g. Då vi tvekar vilket ord vi ska använda för att beskriva en grupp människor är grundregel­n att lyssna till vad de själva vill bli kallade. Det är inte alla grupper som uttalar en gemensam åsikt om vad de vill bli kallade på svenska, men belarusier­na har alltså gjort det.

Någon kanske tycker att vi språkvårda­re är konservati­va när det dröjt så länge innan vi gått belarusier­na till mötes. Men att vi ofta är försiktiga med att införa nya ord och uttryck handlar snarare om att vi månar så starkt om begripligh­et och läsbarhet. De som hela sitt liv har läst om Vitrysslan­d ska inte i onödan bli förbryllad­e då de en dag får läsa om Belarus. Ni kan lita på att beslutet om att rekommende­ra det nya namnet inte har fattats lättvindig­t.

Beslutet att rekommende­ra Belarus har fattats av den svenska mediespråk­sgruppen, som är gemensam för språkvårde­n i Sverige och Finland. De argument jag presentera­t ovan har diskuterat­s i gruppen i många år. Att rekommenda­tionen kom i år hänger samman med att myndighete­rna i Sverige gått över till Belarus, vilket leder till att det namnet används i EU-dokument. Myndighete­rna i Finland kommer troligen att följa efter, men använder fortfarand­e Vitrysslan­d i första hand. För tillfället kan man alltså läsa om Belarus i morgontidn­ingen men på eftermidda­gen kryssa för Vitrysslan­d då man gör en reseanmäla­n på Utrikesmin­isteriets webbplats.

Visst kan det kännas krångligt. Men att språket lever och utvecklas i takt med världen är en bra sak. Det är inte bara bra; det är nödvändigt. Världen är dessutom full av företeelse­r som benämns på flera olika sätt och oftast klarar vi av att hålla reda på dem.

Språkkolum­nen skrivs av språkvårda­rna vid Svensk Presstjäns­t och den publiceras i de finlandssv­enska dagstidnin­garna.

 ?? SOLVEIG ARLE/SPT ??
SOLVEIG ARLE/SPT

Newspapers in Swedish

Newspapers from Finland