Haatainen tar modell av svensk arbetsförmedling
Vi ska satsa minst lika mycket på att sysselsätta som det övriga Norden gör. Men förebilden för arbetsminister Tuula Haatainens nya ”Bry sig om”-företag i Sverige är inte oproblematisk.
Det är klart att vi på grund av epidemin inte når sysselsättningsmålet, säger arbetsminister Tuula Haatainen och riktar en känga åt den tidigare regeringens aktiveringsmodell. I stället lyfter hon fram en nordisk modell för jobbsökande, med det svenska statliga företaget Samhall Ab som förebild. Men förebilden är omtvistad och har fått mycket kritik i Sverige.
– Arbetsförmedlingen i de andra nordiska länderna har mycket mer resurser än vi. Och våra karensregler är betydligt strängare, säger arbetsminister Tuula Haatainen (SDP).
TE-byråerna runtom i landet ska i budgetförslaget för nästa år nu få 1 200 nya anställda, vilket är radikalt mera än den nuvarande personalen om 3 200 personer.
– Jag vill driva en totalreform av hela systemet, säger Haatainen.
Först ska facket och arbetsgivarnas organisationer säga sitt och i november är det dags att spika en slutlig ny modell för arbetsförmedlingen.
När man söker arbete ska man framöver få mer personlig hjälp än i den föregående nationalkonservativa regeringen Sipiläs ”aktivitetsmodell”.
– Den straffade snarast den arbetssökande som misslyckades. Den modellen är begravd och kommer aldrig tillbaka, säger Haatainen.
Företagsmodell omtvistad i Sverige
Haatainens modell ska vara ”närmare människan”. Man ska som arbetssökande fortfarande åläggas att söka minst ett nytt jobb i veckan, men karensreglerna ska lindras.
För de svår- eller deltidsysselsatta vill Tuula Haatainen starta en helt ny aktör, en form av företag som hon själv redan har gett ett varumärke. ”Välittäjä” – den finska ordleken visar både på någon som förmedlar någonting, och någon som bryr sig om.
För sitt ”Bry sig om”-företag vill Haatainen ta modell av det svenska statliga företaget Samhall Ab.
– De skapar just nu 25 000 arbetsplatser, säger hon.
Samhall har verkat i 40 år i Sverige som ett till 100 procent statsägt bolag. Till en början hade bolaget egen produktion och verkstäder som gjorde allt från möbler till idrottsredskap. Företaget var en stor underleverantör till företag som Ikea eller Ericsson.
I dag står Samhall däremot i praktiken i raden av bemanningsföretag som förmedlar folk till städning, fastighetsskötsel och rutinuppgifter vid kontor, till allt från hotell till poliskanslier.
Prislappen för samhället är rejäl. Samhall får årligen omkring 430 miljoner euro av den svenska staten för att ”täcka kostnaderna” för sin verksamhet. Bolagets mål är att 1 500 av dess anställda årligen ska få jobb på den öppna arbetsmarknaden.
Upplägget har väckt debatt. Särskilt den kommersiella städbranschen förlorar upphandlingar mot Samhall, som med sina statspengar i ryggen uppges knipa lika många uppdrag som landets fyra största städföretag tillsammans.
Det väckte nyligen diskussion när Samhall med sin nära anknytning till Arbetsförmedlingen nyligen vann anbudsförfarandet om att städa hela Arlanda flygplats i Stockholm.
”Samhall har dubbla roller”
Vid Handelshögskolan i Stockholm kritiserar forskaren Mats Jutterström i en rapport det nuvarande upplägget kring Samhall. Bolaget har ett socialt uppdrag, men drivs allt mera kommersiellt.
Samhall körs i dag, enligt rapporten, med ett vinstintresse och saknar allt mera de stödfunktioner en personal med specialbehov skulle behöva på arbetsmarknaden.
Också den förra borgerliga socialförsäkringsministern Christina Husmark Pehrsson (Moderaterna) som för några år sedan utredde Samhalls roll kritiserar bolaget.
– Det går inte att se vad Samhall använder pengarna till, säger hon.
Samhall har i debatten upprepat svarat att bolagets verksamhet många gånger har utretts, och att företagsmodellen inte ska ha en inverkan på marknadens prisnivåer.