De gröna tar åt sig äran för ”genombrott” i klimatarbetet
I och med veckans budgetuppgörelse börjar regeringens klimatpolitik konkretiseras. På De grönas kongress ger Maria Ohisalo sitt parti äran för vad hon kallar en vändpunkt och ett genombrott i Finlands klimatarbete.
Sedan det ambitiösa målet om ett klimatneutralt Finland 2035 skrevs in i regeringsprogrammet har kritikerna ifrågasatt bristen på konkreta metoder för att nå det. Åtminstone De grönas tålamod har prövats i nästan halvannat år, eftersom klimatet är en av partiets hjärtefrågor.
När regeringen samlades till klimatmöte i Nordsjö i början av året blev utfallet inte mer än en färdplan för klimatpolitiken medan de konkreta åtgärderna sköts fram ett par månader. Men däremellan kom coronakrisen och undantagsförhållandena som ytterligare sköt all annan politik på framtiden.
Därmed var det något av ett måste för De gröna att budgetuppgörelsen i veckan skulle ge resultat. Det är mot den partiordförande Maria Ohisalo speglar partiets facit i regeringen så här långt inför partikongressen, den första i sitt slag som hålls helt på distans. Ohisalo betecknar budgetuppgörelsen som en vändpunkt för klimatarbetet.
– Klimatsatsningen är i miljardklassen. Vi förnyar energibeskattningen och vi riktar om stöden till industrin, från förorenande verksamhet till klimatåtgärder. Vi går från ord till handling i klimatarbetet, säger hon i sitt anförande.
För pressen beskriver hon budgetuppgörelsen som ett genombrott i finländsk politik, och noterar att regeringen nästan fördubblar beskattningen på energitorv. Det, i kombination med den mekanism för ett minimipris på torven som ska utarbetas, ska garantera att Finland verkligen minst halverar torvförbränningen till 2030, i enlighet med regeringsprogrammet, även om utsläppshandeln inte skulle göra jobbet.
– Det krävs sådana här konkreta beslut för att vi ska vara på rätt väg. Torvförbränningen kommer inte att halveras bara för att det står i regeringsprogrammet, men nog för att vi tar det här beslutet, säger hon.
SDP backade upp C
Finland beräknas få över 2 miljarder euro från EU:s instrument för återhämtning efter pandemin, och regeringen har beslutat att 0,9–1,2 miljarder viks för klimatinsatser och rättvis omställning.
– De gröna ville att halva beloppet viks för att motarbeta klimatförändringen, och det beslutade också regeringen. Plus att den andra halvan inte får användas för sådant som driver på klimatförändringen, säger Maria Ohisalo till partikongressen. – Det om något är hoppingivande. Ohisalos partikongresstal är, som fallet ofta är i regeringspartier, en genomgång av allt det goda man har uppnått. Till exempel understryker hon att klimatmålet inte skulle ha konkretiserats i den här mån om det inte varit för De gröna.
Enligt HBL:s uppgifter jobbade också Vänsterförbundet för att skatten skulle trefaldigas, vilket Finansministeriets tjänstemän hade föreslagit, medan Centern drog åt motsatt håll. SDP gick på Centerns linje, en knapp dubblering av torvskatten fick räcka, men De gröna fick in minimiprismekanismen i gengäld. Det är den som i sista hand ska garantera att torven avvecklas minst i den takt regeringsprogrammet föreskriver.
– Vi föreslog en dylik mekanism i ett av våra partiprogram för länge sedan och nu blir den verklighet, säger Ohisalo.
Hon tillstår att klimatpolitiken vore tuffare om De gröna bestämde, men hon står fullt ut bakom hela regeringens budgetuppgörelse, och förväntar sig att andra ska göra likadant. Från Centerhåll har man redan på ministernivå tonat ner klimatbesluten, men Ohisalo vidhåller att de tvärtom håller Finland på kurs mot klimatneutralitet om 15 år, givet att besluten blir klart fler.
Höjer ribban till valet
Samtidigt betonar Maria Ohisalo att den klimatomställning som nu behövs måste bli rättvis. EU-pengar ska användas för att skapa nytt till dem som förlorar jobbet när torven går i graven. Ohisalo talar gärna och länge om ”rättvis omställning”, ett koncept hon marknadsförde redan i sin valkampanj i början av 2019.
Hon påminner om att Neste precis tillkännagav att man samarbetsförhandlar, att de anställda på oljeraffinaderiet i Nådendal riskerar förlora jobbet då efterfrågan på fossila bränslen minskar.
– Det är en bra nyhet för klimatet men en katastrof för dem som får sin utkomst från produktionen, och det är ett praktexempel på hur viktigt det är att gå över till hållbara energiformer kontrollerat och i tid. Risken finns att många jobb inom den fossila industrin försvinner på en gång när marknaden reagerar på klimatförändringen. Vi ser redan början på det, säger hon.
Ohisalos tal är också avsett att skapa kampanda inför kommunalvalet nästa vår. Målet är att De gröna ska vaska fram fler kandidater och i fler kommuner än någonsin.
– Och då kan slutmålet inte vara mindre än att vi gör vårt bästa resultat någonsin, säger hon.
Det blir tufft, för kort innan Ville Niinistö lämnade ordförandeskapet gjorde De gröna sitt bästa valresultat någonsin med 12,5 procent i kommunalvalet 2017. I de senaste opinionsmätningarna har De gröna legat ungefär 1 procentenhet under det.
Även om kärnväljarna prioriterar klimatfrågan måste De gröna hålla bred profil för att locka fler väljare. Ohisalo varnar för att coronakrisen kan öka inkomstklyftorna och ställa till det för redan utsatta småbarnsfamiljer.
– Småbarnspedagogiken är det viktigaste stadiet i utbildningen i synnerhet för barn i utsatt position. Den ger barn färdigheter att klara sig i skolan på sikt och därmed förutsättningar att kunna utbilda sig oberoende av social bakgrund. Det är därför vi jobbade för att regeringen skulle sänka dagisavgifterna i budgetbeslutet, säger Ohisalo.
❞ Klimatsatsningen är i miljardklassen. Vi förnyar energibeskattningen och vi riktar om stöden till industrin, från förorenande verksamhet till klimatåtgärder. Vi går från ord till handling i klimatarbetet. Maria Ohisalo partiordförande, De gröna