Nordea-anställda kapade bankkonton
Ett par tidigare Nordea-anställda och en utomstående person misstänks ha förskingrat nästan 700 000 euro. Målet var enligt åklagaren att komma över hela 2 miljarder. Sina tilltänkta offer hittade de bland annat genom skatteuppgifter.
■
Rättegången mot två tidigare anställda på bankkoncernen Nordea samt en tredje person, vi kan kalla honom konsulten, inleddes i Österbottens tingsrätt i Vasa på måndagen.
Samtliga åtalade är kring 30 år och brotten ska ha begåtts i Vasa och Esbo i fjol somras.
Enligt åklagaren har männen gått igenom åtminstone 70 konton i jakt på sammanlagt 2 miljarder euro. Förutom Nordea finns 16 andra målsägande, bland dem en it-miljonär.
Männen ska ha hunnit kapa fyra konton och länsa ett av dem på närmare 700 000 euro innan en av dem greps av polis misstänkt för penningtvätt den 5 juli i fjol, mindre än två månader efter de första penningöverföringarna.
Männen står nu åtalade för bland annat grovt betalningsmedelsbedrägeri, grovt dataintrång, dataskyddsbrott och identitetsstöld. Penningtvätten kommer att behandlas separat av Mellersta Finlands tingsrätt.
Den ena anställda åtalas för 11 brott, den andra för 2 brott medan konsulten åtalas för 5 brott.
De åtalade har erkänt delar av åtalen, däribland dataintrånget. De bestrider att det skulle ha varit grovt, med hänvisning till att det var så enkelt att genomföra.
Den huvudmisstänkta har erkänt ett fall av grovt betalningsmedelsbedrägeri.
De hann tömma ett konto. Hade de hunnit tömma de tre övriga hade de fått tag i över 200 miljoner euro enbart där. Harri Ala-Lahti Specialiståklagare
Gick igenom skatteuppgifter
Enligt åklagaren ska brotten ha föregåtts av noggrann planering bland annat via krypterade nätverk. Den 19 maj tar händelserna fart på allvar då männen börjar få tillgång till olika konton.
Det här lyckas tack vare systematiska dataintrång och vilseledande manövrar. Bland annat använder de sig av en så kallad keylogger, det vill säga en insticksmodul, med vilken de kommer åt andra bankanställdas lösenord och kunders konton.
Männen ska också ha gått igenom tilltänkta offers skatteuppgifter för att forma sig en bild av deras förmögenhet.
Pengarna flyttades mellan olika konton och en del förvandlas till mikrovalutan Bitcoin.
Förfarandet kan låta kort och rakt men polisens förundersökningsmaterial är en diger lunta på 1 500 sidor. Under rättegångens första dag jämförs fallet med ett 10 000-bitars pussel.
Samtidigt är händelseförloppet väl dokumenterat, då delar av de åtalades kommunikation finns dokumenterad och en av dem har fotograferat och spelat in videomaterial som anknyter till fallet med sin mobiltelefon.
Specialiståklagare Harri AlaLahti beskriver fallet som exceptionellt ur finländskt perspektiv.
– Målet var att komma över 2 miljarder euro genom att kapa och länsa bankkonton. De hann tömma ett konto. Hade de hunnit tömma de tre övriga hade de fått tag i över 200 miljoner euro enbart där, säger Ala-Lahti.
Åklagaren yrkar på 3 år och 6 månaders fängelse för den ena anställda, 2 års fängelse för den andra och över 3 års fängelse för konsulten.
Krav på sekretess godkändes inte
Nordeas representant anser att brotten var direkt riktade mot banken då all planering, en stor del av utförandet och datasystemen som utnyttjades har en koppling till banken.
Av de 673 837 euro som stals från ett konto lyckades man stoppa merparten av transaktionerna och returnera pengarna till kunden. Den återstående delen på drygt 270 000 euro har Nordea ersatt, pengar som banken nu kräver att de åtalade betalar tillbaka.
Nordea och en del av offren hade begärt att stora delar av förundersökningsmaterialet och rättegångsprocessen sekretessbeläggs, med hänvisning till att det framkommer eller kan framkomma detaljer om bankens interna säkerhetssystem och affärshemligheter inklusive kunduppgifter.
Rätten gick inte med på Nordeas krav.
Rättegången fortsätter till och med torsdag, eventuellt också på fredag. De åtalade hörs på onsdag. De har begärt att få försvara sig offentligt.
Polisen tillbakavisar anklagelser om etnisk profilering och rasism i samband med en biljettkontroll i somras.
Polisen inleder ingen förundersökning om väktarnas användning av våld i samband med en biljettkontroll som ägde rum på Järnvägsstationen i Helsingfors i juli.
Anmälan handlade om huruvida biljettkontrollörer vid Helsingforsregionens trafik och järnvägsstationens väktare gjorde sig skyldiga till misshandel eller annan brottslig handling när de grep en afrofinländsk pojke i somras.
Enligt en polisanmälan fanns det skäl att misstänka att väktarna agerat på rasistiska grunder när de fällde pojken till marken och höll honom fjättrad efter att det stod klart att han saknade en giltig biljett.
Hans vita kompis tilläts lämna platsen, trots att han också saknade biljett, uppger pojkens mor.
Flera videoklipp på det tumult som utbröt cirkulerade i sociala medier i juli. Också HBL skrev om fallet.
Nu blir det ingen förundersökning om det uppmärksammade fallet, uppger Helsingforspolisen.
”Vi hittade inget stöd för påståendena att biljettkontrollörernas eller väktarnas förfarande skulle ha varit olagligt, överdimensionerat eller rasistiskt”, skriver polisen i ett pressmeddelande.
Polisen har bekantat sig med ärendet genom att analysera väktarnas och biljettkontrollörernas uttalanden liksom videoupptagningar av händelsen. Polisen slår fast att biljettkontrollörer och väktare enligt lagen har rätt att använda sig av tvångsåtgärder under vissa förutsättningar.
Polisen tillbakavisar också anklagelserna om etnisk profilering.
”Det finns inget som tyder på att anmälaren råkade ut för en biljettkontroll på grund av sin hudfärg eller någon annan diskrimineringsgrund”, skriver polisen.