Elflyget varvar upp – Kvarkenregionen har hunnit längst
Kort startsträcka och låg bullernivå gör att elektriska flygplan kan bli framtidens alternativ på destinationer som i dag saknar förbindelser. I Finland har planerna framskridit längst i Kvarkenområdet.
Precis som inom landsvägstrafiken pågår i dag ett intensivt utvecklingsarbete kring elektrifiering av flyget. Runtom i världen genomförs cirka 200 projekt vars syfte är att utveckla elektriska flygplan, samtidigt som allt mer riskkapital söker sig till verksamheten.
Också här drivs utvecklingen av en ökande oro för klimatuppvärmningen.
– Elflyg kan bidra till att minska utsläppen av växthusgaser rejält, också när traditionellt producerad energi används. Om man använder förnybar el är utsläppen noll vid själva flygningen, säger forskardoktor Stefan Baumeister vid Jyväskylä universitet.
Det stora hindret för en övergång till elflyg i bred skala är givetvis energiförsörjningen. Dagens batterikapacitet medger en flygradie på cirka 400 kilometer och de planmodeller som är under utveckling tar cirka 20 passagerare.
Enligt Stefan Baumeister är de här begränsningarna dock ett mindre problem för Finland med sin lilla befolkning. Han ser goda möjligheter för Finland att bli ett föregångsland inom elflyg och säger att 2025 är en realistisk starttidpunkt för kommersiell inrikestrafik.
– När batteritekniken utvecklas kommer vi att ha elflyg också på längre sträckor.
Eftersom elmotorn reagerar snabbare än förbränningsmotorn klarar sig elektriska flygplan med kortare startbana – under en kilometer – vilket ger möjlighet till mindre cityflygplatser intill stadskärnorna.
Minimal bullernivå och obefintliga utsläpp bidrar också till att elflyg passar närmare bebyggelse. Enligt Baumeister innebär de här faktorerna att uppemot 30 nya inrikesdestinationer kunde kopplas till det nät som i dag trafikerar på Helsingfors–Vanda flygplats – orter som saknar tillräckligt lång startbana för dagens flygplan.
Billig infrastruktur
Staten förbereder just nu massiva satsningar på storskaliga järnvägsprojekt i mångmiljardklassen.
– Beaktar man kostnader för infrastruktur är elflyget mycket konkurrenskraftigt. I sin enklaste form kostar en flygplats för elektriska plan inte mer än en kilometer startbana.
Det säger Janne Vasama, ordförande för föreningen Helsingin sähkölentokoneyhdistys och en av Finlands främsta experter på elflyg.
Enligt Vasama kunde elplanens begränsade passagerarkapacitet kompenseras av högre turtäthet med friare avgångstider – en sorts non-stop-trafik lik metron. Den här visionen passar bra ihop med antagandet att flygtrafiken efterhand blir allt mer autonom eller fjärrstyrd, utan piloter ombord.
– Jag tror att vi i början av 2030-talet har autonoma flygtaxin som startar och landar vertikalt, så kallade VTOL (vertical take-off and landing).
Elmotorn pålitlig
Vad gäller säkerheten säger Vasama att det utifrån dagens erfarenheter är för tidigt att dra några generella slutsatser, men påpekar att elmotorn i princip är pålitligare än förbränningsmotorn, bland annat för att elmotorn har färre rörliga delar.
Att elmotorn är lätt gör att den enkelt kan placeras på ett aerodynamiskt optimalt sätt på planet. Dessutom är bränsle- och servicekostnaderna – som är de största utgifterna hos konventionella plan – bara en bråkdel hos elplan.
Vasama säger att hans egen erfarenhet av att flyga elplan är angenäm. Elflygsföreningen äger en tvåsitsig slovensktillverkad Pipister Alpha Electro med en flygtid på cirka en timme.
– Planet vibrerar inte och det enda ljud man hör kommer från propellrarna.
Vasama tycker att planerna på att bygga bostäder på Malms flygplats är väldigt kortsiktiga.
– För att inrikestrafik med elflyg ska fungera bra krävs cityflygplatser som ligger nära stadskärnorna. I Finland har Kvarkenregionen hunnit längst när det gäller förberedelser för elflyg. I våras beviljades finansiering, bland annat från EU, för ett tvåårigt projekt som ska kartlägga möjligheterna att starta elflygstrafik i området. En vision är att upprätta en sorts luftbro mellan den svenska och finländska sidan, vilket kunde ge ökade affärsmöjligheter, nya investeringar och fler arbetstillfällen.
Enligt Mathias Lindström, direktör på Kvarkenrådet, skulle regionen vara ett utmärkt testområde för elflyg. Avstånden är lämpliga samtidigt som trafiken över havet är begränsad i dag.
– Att vara pionjär inom elflyget skulle också passa bra in på regionens näringslivsprofil med många företag som verkar inom energisektorn.
Kvarkens elflygsprojekt, som går under namnet FAIR (Finding Innovations to Accelerate Implementation of Electric Regional Aviation), verkar i nära samarbete med Nordiska rådets elflygsprojekt NEA. Med på ett hörn finns också svenska Heart Aerospace.