El­fly­get var­var upp – Kvar­ken­re­gi­o­nen har hun­nit längst

Kort start­sträc­ka och låg bul­ler­ni­vå gör att elekt­ris­ka flyg­plan kan bli fram­ti­dens al­ter­na­tiv på des­ti­na­tio­ner som i dag sak­nar för­bin­del­ser. I Fin­land har pla­ner­na fram­skri­dit längst i Kvar­ken­om­rå­det.

Hufvudstadsbladet - - Nyheter - PA­TRIK HA­RALD pa­trik.ha­rald@ksf­me­dia.fi Ar­ti­keln har ti­di­ga­re in­gått i Af­färs­ma­ga­si­net Fo­rum.

Pre­cis som in­om lands­vägs­tra­fi­ken på­går i dag ett in­ten­sivt ut­veck­lings­ar­be­te kring elekt­ri­fi­e­ring av fly­get. Run­tom i värl­den ge­nom­förs cir­ka 200 pro­jekt vars syf­te är att ut­veck­la elekt­ris­ka flyg­plan, sam­ti­digt som allt mer risk­ka­pi­tal sö­ker sig till verk­sam­he­ten.

Ock­så här drivs ut­veck­ling­en av en ökan­de oro för kli­matupp­värm­ning­en.

– El­flyg kan bi­dra till att mins­ka ut­släp­pen av växt­hus­ga­ser re­jält, ock­så när tra­di­tio­nellt pro­du­ce­rad ener­gi an­vänds. Om man an­vän­der för­ny­bar el är ut­släp­pen noll vid själ­va flyg­ning­en, sä­ger fors­kar­dok­tor Ste­fan Bau­meis­ter vid Jy­vä­skylä uni­ver­si­tet.

Det sto­ra hind­ret för en över­gång till el­flyg i bred ska­la är gi­vet­vis ener­gi­för­sörj­ning­en. Da­gens bat­te­rika­pa­ci­tet med­ger en flyg­ra­die på cir­ka 400 kilo­me­ter och de plan­mo­del­ler som är un­der ut­veck­ling tar cir­ka 20 pas­sa­ge­ra­re.

En­ligt Ste­fan Bau­meis­ter är de här be­gräns­ning­ar­na dock ett mind­re pro­blem för Fin­land med sin lil­la be­folk­ning. Han ser goda möj­lig­he­ter för Fin­land att bli ett fö­re­gångs­land in­om el­flyg och sä­ger att 2025 är en re­a­lis­tisk start­tid­punkt för kom­mer­si­ell in­ri­kestra­fik.

– När bat­te­ri­tek­ni­ken ut­veck­las kom­mer vi att ha el­flyg ock­så på läng­re sträc­kor.

Ef­tersom el­mo­torn re­a­ge­rar snab­ba­re än för­brän­nings­mo­torn kla­rar sig elekt­ris­ka flyg­plan med kor­ta­re start­ba­na – un­der en kilo­me­ter – vil­ket ger möj­lig­het till mind­re ci­ty­flyg­plat­ser in­till stads­kär­nor­na.

Mi­ni­mal bul­ler­ni­vå och obe­fint­li­ga ut­släpp bi­drar ock­så till att el­flyg pas­sar när­ma­re be­byg­gel­se. En­ligt Bau­meis­ter in­ne­bär de här fak­to­rer­na att uppe­mot 30 nya in­ri­kes­des­ti­na­tio­ner kun­de kopp­las till det nät som i dag tra­fi­ke­rar på Helsing­fors–Van­da flyg­plats – or­ter som sak­nar till­räck­ligt lång start­ba­na för da­gens flyg­plan.

Bil­lig in­fra­struk­tur

Sta­ten för­be­re­der just nu mas­si­va sats­ning­ar på stor­ska­li­ga järn­vägs­pro­jekt i mång­mil­jard­klas­sen.

– Be­ak­tar man kost­na­der för in­fra­struk­tur är el­fly­get myc­ket kon­kur­rens­kraf­tigt. I sin enk­las­te form kos­tar en flyg­plats för elekt­ris­ka plan in­te mer än en kilo­me­ter start­ba­na.

Det sä­ger Jan­ne Va­sama, ord­fö­ran­de för för­e­ning­en Helsingin sä­h­kö­len­to­ko­neyh­di­s­tys och en av Fin­lands främs­ta ex­per­ter på el­flyg.

En­ligt Va­sama kun­de el­pla­nens be­grän­sa­de pas­sa­ge­rar­ka­pa­ci­tet kom­pen­se­ras av hög­re tur­tät­het med fri­a­re av­gångs­ti­der – en sorts non-stop-tra­fik lik met­ron. Den här vi­sio­nen pas­sar bra ihop med an­ta­gan­det att flyg­tra­fi­ken ef­ter­hand blir allt mer au­to­nom el­ler fjärr­styrd, ut­an pi­lo­ter om­bord.

– Jag tror att vi i bör­jan av 2030-ta­let har au­to­no­ma flyg­tax­in som startar och lan­dar ver­ti­kalt, så kal­la­de VTOL (ver­ti­cal ta­ke-off and landing).

El­mo­torn på­lit­lig

Vad gäl­ler sä­ker­he­ten sä­ger Va­sama att det ut­i­från da­gens er­fa­ren­he­ter är för ti­digt att dra någ­ra ge­ne­rel­la slut­sat­ser, men på­pe­kar att el­mo­torn i prin­cip är på­lit­li­ga­re än för­brän­nings­mo­torn, bland an­nat för att el­mo­torn har fär­re rör­li­ga de­lar.

Att el­mo­torn är lätt gör att den en­kelt kan pla­ce­ras på ett ae­ro­dy­na­miskt op­ti­malt sätt på pla­net. Dess­utom är bräns­le- och ser­vice­kost­na­der­na – som är de störs­ta ut­gif­ter­na hos kon­ven­tio­nel­la plan – ba­ra en bråk­del hos el­plan.

Va­sama sä­ger att hans egen er­fa­ren­het av att fly­ga el­plan är an­ge­näm. El­flygs­för­e­ning­en äger en två­sit­sig slo­vensk­till­ver­kad Pi­pis­ter Alp­ha Electro med en flyg­tid på cir­ka en tim­me.

– Pla­net vi­bre­rar in­te och det en­da ljud man hör kom­mer från pro­pell­rar­na.

Va­sama tyc­ker att pla­ner­na på att byg­ga bo­stä­der på Malms flyg­plats är väl­digt kort­sik­ti­ga.

– För att in­ri­kestra­fik med el­flyg ska fun­ge­ra bra krävs ci­ty­flyg­plat­ser som lig­ger nä­ra stads­kär­nor­na. I Fin­land har Kvar­ken­re­gi­o­nen hun­nit längst när det gäl­ler för­be­re­del­ser för el­flyg. I vå­ras be­vil­ja­des fi­nan­sie­ring, bland an­nat från EU, för ett tvåå­rigt pro­jekt som ska kart­läg­ga möj­lig­he­ter­na att star­ta el­flyg­s­tra­fik i om­rå­det. En vi­sion är att upp­rät­ta en sorts luft­bro mel­lan den svens­ka och fin­länds­ka sidan, vil­ket kun­de ge öka­de af­färs­möj­lig­he­ter, nya in­ve­ste­ring­ar och fler ar­bets­till­fäl­len.

En­ligt Mat­hi­as Lind­ström, di­rek­tör på Kvar­ken­rå­det, skul­le re­gi­o­nen va­ra ett ut­märkt test­om­rå­de för el­flyg. Av­stån­den är lämp­li­ga sam­ti­digt som tra­fi­ken över ha­vet är be­grän­sad i dag.

– Att va­ra pi­on­jär in­om el­fly­get skul­le ock­så pas­sa bra in på re­gi­o­nens nä­rings­livs­pro­fil med många fö­re­tag som ver­kar in­om ener­gi­sek­torn.

Kvar­kens el­flyg­spro­jekt, som går un­der nam­net FAIR (Fin­ding In­no­va­tions to Ac­ce­le­ra­te Imple­men­ta­tion of Electric Re­gi­o­nal Avi­a­tion), ver­kar i nä­ra sam­ar­be­te med Nor­dis­ka rå­dets el­flyg­spro­jekt NEA. Med på ett hörn finns ock­så svens­ka He­art Ae­rospa­ce.

FOTO: HEARTH AE­ROSPA­CE

En mo­dell av det plan som svens­ka Hearth Ae­rospa­ce hål­ler på att ut­veck­la. Hearth Ae­rospa­ce är med på ett hörn ock­så i Kvar­ken­om­rå­dets el­flygskart­lägg­ning.

FOTO: ESA SILTALOPPI

Mat­hi­as Lind­ström, di­rek­tör vid Kvar­ken­rå­det, sä­ger att en sats­ning på el­flyg pas­sar bra ihop med re­gi­o­nens nä­rings­livs­pro­fil, där många fö­re­tag ver­kar in­om ener­gi­sek­torn.

Newspapers in Swedish

Newspapers from Finland

© PressReader. All rights reserved.