Det so­ci­a­la di­lem­mat är ock­så po­li­tiskt

Ja, ja, ja. Vi är be­ro­en­de av so­ci­a­la me­di­er. Men var­för ska vi som an­vän­da­re re­gle­ra vårt bruk då po­li­ti­ker­na in­te kun­de bry sig mind­re om pro­ble­men platt­for­mar­na or­sa­kar?

Hufvudstadsbladet - - Opinion & Debatt - JEN­NI­FER SNÅRBACKA Jour­na­list och me­di­astu­dent i Stock­holm

”Det finns två or­ga­ni­sa­tio­ner där kun­der­na kal­las ’users’ (bru­ka­re, an­vän­da­re på svens­ka). Olag­li­ga dro­ger och so­ci­a­la me­di­er.”

Det här sä­ger da­ta­fors­ka­ren Ed­ward Tuf­te i den nya omdis­ku­te­ra­de Net­flix­do­ku­men­tä­ren The So­ci­al Di­lem­ma. I dokumentär­en in­ter­vju­as fle­ra fö­re det­ta ut­veck­la­re och che­fer på oli­ka so­ci­a­la me­die­platt­for­mar: bland an­nat Twit­ter, Fa­ce­book, Pin­te­rest och Instagram. De som lig­ger bakom funk­tio­ner såsom gill­ning­ar och re­kom­men­da­tio­ner. De lå­ter ång­er­ful­la när de be­rät­tar att de­ras kre­a­tio­ner har bör­jat ska­va.

Många av oss har hört det förr: So­ci­a­la me­di­er är in­te läng­re verk­tyg, såsom de nå­gon gång i histo­ri­en va­rit äm­na­de att va­ra. I stäl­let är det vi män­ni­skor som an­vänds. Det är vi som är pro­duk­ten.

Vi ma­ni­pu­le­ras att stan­na kvar, och det bygger på psy­ko­lo­gis­ka prin­ci­per. Platt­for­mar­na gör allt för att fånga vår upp­märk­sam­het och ge oss do­pamin­kic­kar på vägen. No­ti­fi­ka­tio­ner och gill­ning­ar, vi blir be­ro­en­de av ski­ten. Och där­med blir al­go­rit­mer­na ba­ra bätt­re.

Vi går dess­utom från en eko­no­mi där män­ni­skan ti­di­ga­re har va­rit kon­su­men­ten, till att vi nu bå­de är pro­duk­ten och kon­su­men­ten. Vi män­ni­skor ut­för gra­tis ar­be­te på so­ci­a­la me­di­er, kan man sä­ga. Där­ef­ter säl­jer sto­ra mul­ti­na­tio­nel­la fö­re­tag med för­hål­lan­de­vis få an­ställ­da vår in­for­ma­tion vi­da­re till an­non­sö­rer och tjä­nar mul­tum.

Har­vard­pro­fes­sorn Shos­ha­na Zuboff kal­lar fe­no­me­net över­vak­nings­ka­pi­ta­lism. Länge har vi ex­plo­a­te­rat na­tu­ren, nu ex­plo­a­te­ras, lo­bo­to­me­ras, vå­ra sin­nen. Allt du gör på nä­tet över­va­kas in i mins­ta de­talj. In­te ba­ra vad du gil­lar, ut­an ex­em­pel­vis hur länge du stan­nar upp för att lä­sa ett in­lägg.

Af­färsmo­del­len i sig är in­te ny. Tid­ning­ar har se­dan be­gyn­nel­sen sålt lä­sar­nas upp­märk­sam­het till an­non­sö­rer. Ock­så tid­ning­ar och te­ve har an­vänt sig av lä­sar­na och publi­ken för att ska­pa ma­te­ri­al. Det är ut­sträck­ning­en och träff­sä­ker­he­ten som skil­jer.

I dag har platt­for­mar­na så­dan makt att de kan ma­ni­pu­le­ra val­re­sul­tat. Sär­skilt i USA är fil­ter­bubb­lor och po­la­ri­se­ring ett pro­blem, men det finns ing­et som sä­ger att det in­te när­mar sig även i Nor­den.

Och ef­ter­verk­ning­ar­na syns in­te ba­ra på po­la­ri­se­ring i samhället och de­mo­kra­tin. Ut­an på in­di­vid­ni­vå, psy­kisk ohäl­sa, som kry­per allt läng­re ner i åld­rar­na och har all­var­li­ga kon­se­kven­ser här och nu.

Så vad be­ty­der det här då? Vat­ten på kvarn för dem som ha­tar skärm­tid och so­ci­a­la me­di­er?

I dokumentär­en upp­ma­nas tit­tar­na att slo­pa al­la so­ci­a­la me­di­er och ta bort ap­par­na på te­le­fo­nen. In­te bi­dra till al­go­rit­mer­nas ut­veck­ling. Men so­ci­a­la me­di­er i sig själ­va är kanske in­te pro­ble­met, ut­an sna­ra­re hur de tar fram och för­stär­ker det värs­ta i samhället.

Visst kan vi gö­ra sa­ker själ­va: slu­ta klic­ka på re­kom­men­de­ra­de klipp, stäng av onö­di­ga avi­se­ring­ar, kol­la upp vå­ra ny­hetskäl­lor.

Sam­ti­digt är det na­ivt att tro att det skul­le gö­ra stor skill­nad. Net­flix, som pro­du­ce­rat dokumentär­en, an­vän­der själv al­go­rit­mer. I prin­cip al­la ap­pli­ka­tio­ner vi an­vän­der ut­nytt­jar vår in­for­ma­tion. Det är lätt att skäl­la på oss an­vän­da­re och sä­ga att vi mås­te ”re­gle­ra vår skärm­tid”.

San­ning­en är att pro­ble­met är stör­re än så. Det är sna­ra­re re­ge­ring­ar som bor­de re­gle­ra so­ci­a­la me­di­e­jät­tar. Var är po­li­ti­ker­nas en­ga­ge­mang, po­li­tis­ka be­slut? Och då me­nar jag ock­så de amerikansk­a platt­for­mar­na, in­te ba­ra de ki­ne­sis­ka.

Kanske är vå­ra folk­val­da för upp­tag­na med att gö­ra om­röst­ning­ar på Instagram.

”Platt­for­mar­na gör allt för att fånga vår upp­märk­sam­het och ge oss do­pamin­kic­kar på vägen.”

Det var Ni­ke som var först ute med sin Va­por­fly-mo­dell, som bi­dra­git till en re­kord­slakt. De fem snab­bas­te ma­ra­ton­ti­der­na för her­rar har sprung­its un­der det se­nas­te året. Al­la med en ver­sion av Ni­kes su­per­sko, in­klu­si­ve Eli­ud Kipcho­ges världs­re­kord 2.01,39. Bri­gid Kos­gei slog Pau­la Radc­lif­fes ”oslag­ba­ra” världs­re­kord med ti­den 2.14,04 i ok­to­ber förra året.

I vå­ras i To­kyo Ma­rat­hon ha­de 28 av de 30 bäs­ta herr­lö­par­na Ni­kes su­pers­kor med kol­fi­ber­su­lor. En­ligt bland an­nat en un­der­sök­ning vid Uni­ver­si­ty of Co­lo­ra­do för­bätt­rar skor­na löp­ste­gets ef­fek­ti­vi­tet med 4 pro­cent.

– Det känns som att de verk­li­gen för en fram­åt. De ger ock­så en väl­digt bra ställ­ning, sä­ger Lau­ra Man­ni­nen, som in­ne­har det in­hems­ka års­bäs­tat i ma­ra­ton, 2.42,57.

Ny trend

Un­der de se­nas­te må­na­der­na har Ni­kes ri­va­ler pro­du­ce­rat eg­na sko­mo­del­ler som på­min­ner om Ni­kes de­sign. Adi­das Adi­zero Pro, Sauco­ny En­dorp­hin Pro och Ho­ka One One Car­bon X har ock­så kol­fi­ber­su­lor som gö­ra dem me­ra späns­ti­ga. Ni­kes ny­as­te mo­dell är Air Zoom Alp­ha­fly Next – Eli­ud Kipcho­ge an­vän­de en pro­to­typ med tre kol­fi­ber­plat­tor i su­lan då han sprang det in­of­fi­ci­el­la världs­re­kor­det 1.59,40 förra året.

– För 5–10 år se­dan vil­le al­la ha så lät­ta och tun­na skor som möj­ligt, så ut­veck­ling­en har gått i en helt an­nan rikt­ning, de här nya skor­na är däm­pa­de och tjoc­ka, sä­ger Aki Num­me­la, som bland an­nat vann FM-sil­ver på 10 000 m förra året.

– Jag har all­tid gil­lat li­te däm­pa­de skor. De är för­stås li­te sty­va, vil­ket på­ver­kar löp­tek­ni­ken, så det lö­nar sig in­te he­la ti­den att trä­na med dem.

Skon­sam­ma

Förklarar skor­na re­kord­slak­ten? Det är svårt att på­vi­sa en di­rekt in­ver­kan. Men bland an­nat NY Ti­mes sto­ra ge­nom­gång vi­sa­de att Ni­kes skor fak­tiskt för­bätt­rar löp­far­ten.

– Jag skul­le sä­ga att de hjäl­per 20– 30 se­kun­der på 10 km, sä­ger Lau­ra Man­ni­nen och tilläg­ger:

– Som lö­pa­re vill man för­stås in­te med­ge att en för­bätt­ring sker på grund av skor­na.

Skid­stjär­nan The­re­se Jo­haug an­vän­de Ho­kas su­pers­kor då hon sprang 31.40 på 10 000 m i Oslo i ju­ni. Många har an­vänt su­pers­kor­na på ba­na för att de är skon­sam­ma­re än spik­skor.

– Jag har in­te märkt så stor skill­nad i far­ten, men det märks att de är skon­sam­ma för föt­ter­na. Jag tror den störs­ta nyt­tan kom­mer i slu­tet av ett ma­ra­ton­lopp av att de är däm­pa­de, sä­ger Num­me­la, som ock­så är löp­trä­na­re.

– En för­del är ock­så att det går att kö­ra hår­da­re trä­nings­pass ut­an att sönd­ra föt­ter­na helt.

Slut­sål­da över­allt

In­ter­na­tio­nel­la fri­id­rotts­för­bun­det World Athle­tics har va­rit för­bryl­lat över re­kord­slak­ten. Ti­di­ga­re i år be­slöt WA att ma­ra­tons­kor­nas su­la får va­ra högst 40 mm tjock. Dess­utom mås­te de fin­nas till sa­lu för den sto­ra all­män­he­ten i minst fy­ra må­na­der. I verk­lig­he­ten är det oer­hört svårt för en van­lig död­lig att få tag på su­pers­kor. De säl­jer slut di­rekt. Oklart om det verk­li­gen be­ror på pro­duk­tions­svå­rig­he­ter el­ler om sko­till­ver­kar­na vill be­va­ra en ex­klu­siv prä­gel.

– Det är ett skämt, fast de i prin­cip är till­gäng­li­ga för al­la sä­ger Num­me­la.

Su­pers­kor­na är ock­så re­la­tivt dy­ra, till ex­em­pel kos­tar Ni­kes Alp­ha­fly om­kring 300 eu­ro. Dessvär­re hål­ler de in­te sär­skilt länge.

– Jag ha­de löpt un­ge­fär 50 km med mi­na förs­ta Va­por­fly-skor fö­re mitt förs­ta ma­ra­ton med dem. Det kän­des som att de re­dan för­lo­rat en del av sin spänst, sä­ger Num­me­la.

Nya reg­ler en kall­dusch

I som­ras kom ett nytt be­sked av World Athle­tics som verk­li­gen var en kall­dusch för många: su­pers­kor­na blir för­bjud­na på ba­na. Su­lan får va­ra högst 25 mm tjock. Reg­ler­na har dock för­or­sa­kat för­vir­ring.

I Sve­ri­ge blev löp­stjär­nan Char­lot­te Foug­berg dis­kad ef­ter lag-SM på grund av att hen­nes skor var för tjoc­ka. Det blev in­te mind­re oklart av att hon an­vän­de ett mär­ke som bli­vit god­känt av World Athle­tics. Ju­ryn an­såg dock att su­lan var för tjock. Di­rek­ti­ven för att mä­ta su­lans tjock­lek är aning­en ospe­ci­fi­ka.

I Sve­ri­ge­kam­pen ny­li­gen var det ka­os. Foug­berg an­vän­de sam­ma skor som för­ut. Men Fin­lands An­ne­ma­ri Ki­e­ka­ra fick in­te springa i li­ka­da­na Asics-skor. I praktiken var det möj­ligt ef­tersom Sve­ri­ges och Fin­lands

lag hölls se­pa­re­ra­de på grund av co­vid-19-be­gräns­ning­ar­na.

– Det be­ror till stor del på vem som mä­ter, hur man mä­ter och vad man mä­ter. För­hopp­nings­vis spe­ci­fi­ce­ras reg­ler­na i nå­got ske­de, sä­ger Num­me­la.

Su­per­spik­skor

Den se­nas­te upp­stån­del­sen har upp­stått kring Ni­kes nya spik­skor med kol­fi­ber­su­la. Jos­hua Chepte­gei an­vän­de dem då han sat­te nytt världs­re­kord på 5000 m ny­li­gen, 12.35,36. Ti­di­ga­re i år sat­te han världs­re­kord på 5 km lands­väg med Ni­kes su­pers­kor. Fri­id­rotts­ex­per­ten Lennart Ju­lin sä­ger till Af­ton­bla­det att de nya spik­skor­na san­no­likt har sam­ma ef­fekt som su­pers­kor­na, uppe­mot 30 se­kun­der på 10 000 m.

– Det är en sig­ni­fi­kant skill­nad, även om det är in­di­vi­du­ellt och att vis­sa kan ut­nytt­ja åter­stud­sen mer än andra, sä­ger Ju­lin till Af­ton­bla­det.

Aki Num­me­la har ock­så an­vänt Ni­kes spik­skor. Han sä­ger in­te di­rekt att de skul­le ge en stor för­del.

– Det är ing­et nytt med kol­fi­ber­plat­tor i su­lan i spik­skor. Det är skum­ma­te­ri­a­let som har den störs­ta ef­fek­ten till­sam­mans med kol­fi­bern. Spik­skor­na är helt ok, sä­ger han.

Ut­veck­ling

I de kon­ser­va­ti­va fri­id­rotts­kret­sar­na har många för­stås ställt sig ne­ga­ti­va till su­pers­kor­na. I löp­gre­nar­na är su­pers­kor­na sä­kert den störs­ta för­änd­ring­en se­dan löp­ba­nor­nas grus fick be­lägg­ning.

– Ut­veck­ling­en går fram­åt. Det är na­tur­ligt. Hu­vud­sa­ken att det finns nå­got slags ram­verk, att skor­na in­te blir en me­ter höga och för­sed­da med in­byggd mo­tor, sä­ger Num­me­la.

Lau­ra Man­ni­nen an­ser in­te hel­ler att det finns nå­gon or­sak att sät­ta sig emot ut­veck­ling­en. I prin­cip är su­pers­kor­na till­gäng­li­ga för al­la.

– Om su­pers­kor­na ger en för­del jäm­nar det ut sig då al­la an­vän­der dem, sä­ger hon.

FOTO: RONALD ZAK/AP-TT

Eli­ud Kipcho­ge an­vän­de en pro­to­typ av Ni­kes su­pers­kor då han löp­te sitt in­of­fi­ci­el­la världs­re­kord på ma­ra­ton.

FOTO: ALEXANDRA OLSON/AP-TT

Ni­ke var först med si­na su­pers­kor.

Newspapers in Swedish

Newspapers from Finland

© PressReader. All rights reserved.