Finlands medaljtorka på väg mot sitt slut
Finland hade en bra friidrottssommar – men hade det blivit medalj i EM eller OS? Sannolikt.
Det var meningen att 2020 skulle bli året då Finland återupprättar sin heder i internationell friidrott. Tyvärr blev både EM och OS inställt – i synnerhet med tanke på EM i Paris hade finländarna stora förväntningar. Inte helt utan orsak, på basis av sommarens resultatskörd kunde Finland mycket väl ha tagit en eller flera medaljer i Paris, och till och med i OS i Tokyo kunde Aaron Kangas ha varit i medaljstriden.
En del av friidrottarna tog ett stort steg närmare den internationella eliten, som Maria Huntington, Topi Raitanen och Kristian Pulli. För andra, som Camilla Richardsson, Oliver Helander och Taika Koilahti var det till slut ganska lägligt med ett mellanår.
Här är några av friidrottarna som varit på tapeten i sommar.
Internationell elitnivå
Finland har inte många medaljchanser i stora mästerskap, men det finns några idrottare som åtminstone i EM är med och slåss om medaljerna.
●●Annimari Korte, 100 m häck Trots sina besvär med baklåret hade Korte en fantastisk säsong. Hon sprang under 13 sekunder femton gånger, fast hon inte lyckades förbättra sitt finska rekord från förra sommaren, och tog sitt första FMguld med tiden 12.79. En av hennes målsättningar för säsongen var att etablera en hög standard och det lyckades hon med. Hennes årsbästa 12.76 är en tid som kunde ha räckt till medalj i EM.
●●Aaron Kangas, slägga Kangas har inte fått den uppmärksamhet som några av hans kollegor, men lägg namnet på minnet, det här är en av Finlands största medaljkandidater under de kommande åren. Kangas förbättrade sitt PB med över fyra meter till 79.05. Ett resultat som hade gett VM-silver i de tre senaste världsmästerskapen. Kangas är fortfarande bara 23 år.
●●Topi Raitanen, 3 000 m hinder Förbättrade sitt PB på huvudsträckan 3 000 m hinder till 8.16,37. Jukka Keskisalos finska rekord 8.10,67 kommer att vara i fara inom de närmaste åren. Raitanen är redan nära den nivå som krävs för att vara en medaljkandidat i EM. Segertiden i EM i Berlin var 8.31,66, men det blir alltid taktiklopp i stora mästerskap.
●●Kristian Pulli, längd Efter den sensationella säsongstarten – 8.27 och finskt rekord – blev det inte några riktiga fantomhopp. Men Pulli klarade 8 meter ytterligare två gånger vid olika tillfällen. Nästa steg borde vara att etablera en hög nivå, så att 8 meter är mer eller mindre rutin. Då är Pulli definitivt ett medaljhopp i stora mästerskap.
Nära toppnivån
Det är hoppingivande att Finland har flera unga idrottsutövare som kan nå världseliten inom de närmaste åren om utvecklingen fortsätter i rätt riktning.
●●Maria Huntington, sjukamp Huntington tog ett stort steg framåt i sommar. PB i 100 m, 200 m, kula, spjut, längd, samt tangerat personligt rekord i höjd. Även i 100 m häck löpte hon tiden 13.12. Säsongens enda sjukamp i FM blev en lindrig besvikelse med 6 074 poäng, men om utvecklingen fortsätter i samma takt kan hon slåss om tätplaceringarna i OS i Tokyo.
●●Kristiina Mäkelä, tresteg Mäkelä inledde säsongen i juli i övertygande form. Hennes redan två år långa samarbete med tränaren Tuomas Sallinen ser ut att ha gett resultat. Hon klarade 14.30 samt 14.33 i medvind på hemmaplan i Orimattila. Men säsongen blev lite på hälft då hon tvingades till en knäoperation i augusti. Hon är på rätt väg, men skulle behöva ett avgörande steg framåt.
●●Nooralotta Neziri, 100 m häck Neziri ser ut att ha fått extra motivation av att hon fått mera konkurrens i Finland. Det här var hennes bästa säsong på flera år, då hon klarade 12.84, och som en extra kuriositet nytt finskt rekord på 200 m häck, 26.65. Trots det lämnade säsongen lite mersmak.
●●Reetta Hurske, 100 m häck Säsongen 2020 blev en besvikelse för en av Finlands bästa häcklöpare. Hurske har haft problem med baklår och rygg, vilket gjorde att hon inte nådde upp till sin bästa nivå den här sommaren. Hennes årsbästa blev 12.91, då hon förra året klarade 12.78.
För Richardsson var det inte en stor förlust att det blev ett mellanår utan stora mästerskap. Hon led av skadeproblem och tvingades avsluta säsongen redan i augusti utan en enda start på sin huvudsträcka 3 000 m hinder. Richardsson hann dock klara EM-kvaltiden på halvmaraton i februari. Hon genomgick en operation av båda baklåren i september och kan ställa in siktet på 2021.
●●Taika Koilahti, längd
Förra årets sensation hade en problemfylld säsong. Hennes årsbästa blev 6.15 och hon deltog inte heller i FM i Åbo. I fjol såg det ut som att hon snart hotar det finska rekordet då hon klarade 6.69.
●●Ella Junnila, höjd Finskt rekord förra säsongen, sedan en vristskada, och ett akkt annat än optimalt resultat i VM i Qatar. Junnila klarade en gång 1.90, men annars blev säsongen en besvikelse för henne. Hon tvingades stå över både Paavo Nurmi Games och FM på grund av problem med ena vaden.
●●elmo lakka, 110 m häck
Säsongen gick inte enligt förväntningarna. Resultatmässigt var 2020 Lakkas sämsta säsong sedan 2016 och han var aldrig i närheten av sitt PB 13.49. Det kan hända att förklaringen är så enkel som misstag i träningen.
●●simo lipsanen, tresteg Efter kanonsäsongen 2017 har Lipsanen bara glimtat till några gånger. Hans årsbästa blev 16.59, vilket är en bra bit bakom Lipsanens finska rekord 17.14. Lipsanen har haft problem med tekniken, men han har fortfarande potential.
●●Oskari Mörö, 400 m häck Enorm potential, men massor av motgångar under de senaste åren. Mörö hade problem med sina knän, men sträckte sig ändå till 50.50 och andra plats i Sverigekampen. Skulle kunna ta medalj i EM om han bara skulle få vara skadefri.
●●samuli samuelsson, 100 m Tack vare Samuelsson blev 100 m för första gången på många år en riktig snackis i Finland. Efter två tunga år av rehabilitering av hälsenan kom Samuelsson tillbaka med storm. Han steg till fjärde plats genom tiderna med sitt PB 10.28. Blir intressant att se vad han kan åstadkomma under de närmaste åren.
●●Oliver Helander, spjut Mellanåret kunde inte ha kommit mera lägligt för Helander, som fick ett år till tid att i lugn och ro återhämta sig efter sin axeloperation. Helander har potential till 90 meters bågar, men han har varit förföljd av skador under sin korta karriär. Han tävlade inte alls under 2020.
●●Krista tervo, slägga Tervo förbättrade det finska rekordet två gånger, till slut till 72.12, men FM slutade i en besvikelse, då hon kom in på fjärde plats. Det är fortfarande en bit kvar till den internationella eliten, men Tervo är på rätt väg.
●●silja Kosonen, slägga Vann ett smått sensationellt FMguld och förbättrade sitt PB till 71.34. Det blir desto mera speciellt då man beaktar att Kosonen bara är sjutton år. Kosonen är en idrottare som säkert kommer att vara en medaljkandidat i stora mästerskap under de kommande åren.
●●sara Kuivisto, 800 m På grund av covid-19 hade Kuivisto endast få tillfällen att springa i snabbt sällskap, men hon lyckades ändå förbättra sitt PB på huvudsträckan 800 m till 2.01,60. På 1 000 m förbättrade Kuivisto sitt finska rekord till 2.39,14 i ett sololopp. För att vara en medaljkandidat i EM borde hon nog ta sig under 2.00 på 800 m.
●●lotta Kemppinen, 100 m Finlands snabbaste sprinter på många år. Kemppinen förbättrade sitt PB på 100 m till 11.45 och på 200 m till 23.56. I Sverigekampen vann hon båda sprintsträckorna. Krävs ytterligare ett steg framåt för att nå den europeiska eliten, men Kemppinen är bara 22.
marcus.lindqvist@ksfmedia.fi
MARCUS LINDQVIST