Hufvudstadsbladet

Degeröbor vill skydda sitt grönområde

DEGERÖ En hund- och lekpark måste flytta, motionssli­ngor ritas om. Planerna på ett nytt hybridkvar­ter tas inte väl emot av alla invånare på Degerö.

- SOFIA HOLMLUND sofia.holmlund@hbl.fi

Elmeri Salo brukar rasta sin hund Martti på ett grönområde på Degerö som kan komma att naggas i kanten av ett kvarter med en spårvagnsd­epå under och bostäder ovanpå.

– Det låter inte som någon bra grej. Det här är ett område som till stor del saknar bebyggelse. Man har fått vara i fred här, säger Salo.

Det går inte att ta miste på att Teresa Mecklin älskar sina hemkvarter på Degerö. Den här dagen njuter hon av höstfärger­na och eftermidda­gssolen tillsamman­s med familjens beskedliga 15-åriga hittehund Sonja.

– Huvudlöst, utbrister hon om planerna på att placera ett hybridkvar­ter med en spårvagnsd­epå under och bostäder för 1 000 ovanpå i området.

– Det här är ett skogsparad­is med gamla träd och där strandlinj­en är obebyggd.

Om lokalpolit­ikerna godkänner planen måste den existerand­e hundparken, lekparken och en del av motionssli­ngorna vid Rävsundsvä­gen flytta.

Irja Masalin, 80, kommer emot på en av motionssli­ngorna. Hon är rent ut sagt förargad över planerna.

– Säkert säger också många andra Degeröbor att vi inte behöver någon spårvagn.

Enligt henne behöver naturen bevaras till varje pris.

– Det här får inte bli som Fiskehamne­n, som är helt förfärligt. Jag skulle inte flytta dit ens om någon betalade mig. De har förstört det med fula hus.

"Får vara i fred"

En annan som passat på att ta en hundpromen­ad den här dagen är Elmeri Salo med golden retrievern Martti. Salo blir fundersam när han hör om planerna på spårvagnsk­varteret.

– Det låter inte som någon bra grej. Det här är ett område som till stor del saknar bebyggelse. Man har fått vara i fred här.

Att en spårvagnsd­epå planeras på Degerö beror på ett annat jättelikt kollektivt­rafikproje­kt. Kronbroarn­a, som förbinder Degerö med Havshagen, väntas öppna för spårvagnst­rafik 2026. En av linjerna över bron skulle fortsätta från Kronbergss­tranden till Uppby.

Elmeri Salo ifrågasätt­er om det alls behövs någon spårvagnsl­inje i Uppby, eftersom bussarna till Herto

Det här får inte bli som Fiskehamne­n, som är helt förfärligt.

Irja Masalin

om planerna på ett hybridkvar­ter i Helsingfor­sstadsdele­n Degerö

näs går ofta. Om det var upp till honom kunde Kronbergss­tranden gott vara ändhållpla­ts för spårvagnar­na.

För tonåringar­na Henna Kiuru, 14, och Enni Hjelt, 14, finns det både för- och nackdelar med en spårvagnsl­inje.

– Det blir kanske inte lika lugnt i framtiden, men samtidigt kommer man snabbt till centrum, säger Kiuru.

De gillar att bo på Degerö, för här är nära till allt. Den enda nackdel Kiuru kommer på är det hon läst om på Jodel.

– Det har ibland stått om vissa hörn där det säljs droger.

Sug efter depåer

Ulla Loukkaanhu­hta, projektche­f på Helsingfor­s stad, kallar spårvagnsk­varteret exceptione­llt.

– Någon liknande depå som samtidigt är en hybrid med bostäder har inte byggts i Finland tidigare. Det har gått flera årtionden sedan det senast byggdes en spårvagnsd­epå i Helsingfor­s, men nu planeras flera stycken, säger hon.

Behovet av nya depåer kommer sig av att mycket ny spårväg byggs, inte bara över Kronbroarn­a, utan också på grund av Spårjokern.

– Det nuvarande nätet utvidgas och det gör också spårvagnss­taden.

När vagnparken växer behöver vi depåer som med hänsyn till trafiken ligger på vettiga platser.

Förutom depån på Degerö kommer också en i anslutning till Spårjokern. Den började byggas i somras i Kasåkern. En annan depå är under planering i Brunakärr. Den blir en hybrid med plats för både spårvagnar och bussar.

Småhundsgä­nget

Planen för spårvagnsk­varteret är annorlunda än mycket annat som byggs i Helsingfor­s. De sju minikvarte­ren liknar små huvuden av brysselkål, eller muttrar. Den totala mängden bostadsyta som byggs är 42 900 kvadratmet­er.

Redan nu vet man att den nuvarande lekparken troligtvis placeras i mitten av kvarteret, alltså ovanpå depån. Det påverkar hur parken, som ska heta Mickel Rävs park, kan utformas då marken under inte enbart består av jord.

Degeröbon Teresa Mecklin har ofta besökt den nuvarande lekparken med sina tre barn.

– Jag vet att många dagbarnvår­dare använder parken för att den är tom dagtid. Det är den enda lekparken utan lekparksve­rksamhet, med andra ord får du vara i fred där och det finns plats.

Också hundparken, som nu troligtvis flyttas någonstans i närheten, spelar en viktig roll för lokalbefol­kningen.

– Där brukar hundgäng samlas regelbunde­t. På torsdagar där vid fyra–femtiden brukar ägare med småhundar komma för att umgås.

Ulla Loukkaanhu­hta, varför valdes den här platsen för depån? – Den ansågs vara den bästa. I stadsmiljö är det alltid svårt att hitta platser. Alla delar måste passa ihop, som naturvärde­n och ekonomi.

Innan frågan om spårvagnsk­varteret är avgjord ska stadsstyre­lsen fatta ett beslut om detaljplan­en på måndag (19.10), och sedan tar fullmäktig­e ställning till frågan. Dessutom behövs både projektbes­lut och bygglov för själva depån.

Om den nuvarande planen går i lås kan depån börja byggas 2023 och sedan stå klar 2026.

För Teresa Mecklin är en viktig fråga öppen.

– Kommer människor längre att lika lätt ta sig ut i naturen för att röra på sig när de måste passera höghus?

 ?? FOTO: TIMO KARI ??
FOTO: TIMO KARI
 ?? FOTO: TIMO KARI ?? Teresa Mecklin säger att planen på ett spårvagnsk­varter i grönområde­t låter ledsam.
FOTO: TIMO KARI Teresa Mecklin säger att planen på ett spårvagnsk­varter i grönområde­t låter ledsam.
 ??  ??
 ??  ??
 ??  ?? Anne Kumpulaine­n tar hand om barnbarnet Seela 1 år och 8 månader i den lekpark som det planerade kvarteret ska byggas på. Kumpulaine­n, som bor på Kimitoön om helgerna, tycker att det inte behövs några nya byggnader vid lekparken. Seela igen är förtjust i hundarna i den intilligga­nde hundparken.
Anne Kumpulaine­n tar hand om barnbarnet Seela 1 år och 8 månader i den lekpark som det planerade kvarteret ska byggas på. Kumpulaine­n, som bor på Kimitoön om helgerna, tycker att det inte behövs några nya byggnader vid lekparken. Seela igen är förtjust i hundarna i den intilligga­nde hundparken.
 ?? FOTO: TIMO KARI ?? Irja Masalin flyttade till Degerö första gången 1956 och har varit fast bosatt här ända sedan 1970. Hon upplever att känslan av samhörighe­t försvunnit när staden vuxit. – Av den finns inget kvar nu. Allt har blivit konstigt.
FOTO: TIMO KARI Irja Masalin flyttade till Degerö första gången 1956 och har varit fast bosatt här ända sedan 1970. Hon upplever att känslan av samhörighe­t försvunnit när staden vuxit. – Av den finns inget kvar nu. Allt har blivit konstigt.

Newspapers in Swedish

Newspapers from Finland