Kimitoöns kommundirektör väljer att avgå – missnöjda politiker tagna på sängen
Politiker på Kimitioön har skrivit under en motion om misstroende mot kommundirektören. De vet inte vad de skrivit under, anser kommunstyrelsens ordförande.
Kimitoöns kommundirektör Anneli Pahta har meddelat att hon avgår efter att 12 fullmäktigeledamöter av 27 skrev under en motion där de uttryckte misstroende mot henne.
Kritiken handlar om att tjänstemännen valde att inte ansöka om statens coronastödpengar, och inte heller om stöd för de högre kostnader inom småbarnspedagogiken och skolorna som vårens undantagstillstånd förde med sig.
I och med ett direktörsavtal som fullmäktige godkänt 2015 har kommundirektören rätt till ett avgångsvederlag om hon avskedas eller säger upp sig på grund av att de folkvalda inte har förtroende för henne. Avgångsvederlaget på 10 månadslöner innebär 76 000 euro.
I och med att Pahta har valt att tillämpa avtalet kommer misstroendemotionen inte att gå vidare och punkterna i motionen som utgör grunden för misstroendet kommer inte heller att utredas.
Detta har väckt förvåning och besvikelse hos en del av fullmäktigeledamöterna som skrev under misstroendemotionen. Initiativtagaren Janne Salonen (obunden) anser att saken inte har gått rätt till.
– Syftet med motionen var att utreda om det finns ett misstroende mot kommundirektören och om det var rätt beslut att inte söka de statliga stödpengarna, säger Salonen.
Han anser att det är en stor skillnad på att kräva att förtroendet utreds och att säga att förtroendet saknas.
En annan undertecknare, Veijo Lücke (Fri samverkan), är också förbryllad över resultatet av motionen. Han skrev under för att det skulle utredas varför Kimitoön som har en skral ekonomi inte ansökte om coronastödpengarna. Enligt honom är det helt naturligt att i sammanhanget utreda förtroendet för den högsta tjänstemannen.
Han är besviken över att resultatet blev att Pahta väljer att avgå.
– Motionen borde i vanlig ordning gått till fullmäktige där man skulle ha röstat om förtroendet. Nu gick kommundirektören händelserna i förväg och vi får inte veta om hon skulle ha haft fullmäktiges förtroende eller inte, säger Lücke.
Han påpekar att 12 fullmäktigeledamöter, antalet som skrev under motionen, inte utgör en majoritet i fullmäktige på 27 ledamöter.
Kommunförbundets jurist Annaliisa Oksanen har sagt till Åbo Underrättelser att de som skrivit under motionen verkar ha glömt att det finns ett direktörsavtal.
Att avgå var bäst
Anneli Pahta själv säger att hon drog sina slutsatser av att så många förtroendevalda hade skrivit under motionen.
– Min bedömning var att det inte finns förutsättningar för att fortsätta att arbeta för kommuninvånarna och organisationens väl.
Hennes uppfattning är att saken sköts snyggast genom att hon självmant avgår.
– På det här sättet följer jag det som man redan tidigare kommit överens om i direktörsavtalet.
Hon jämför det med hur frågan om förtroendebrist sköts inom den privata sektorn och att det är viktigt för kommunens varumärke att saken kan skötas snyggt och smidigt när förtroendebrist konstateras.
– I botten ligger frågan om vilken bild kommunen vill ge av sig själv som arbetsgivare. Det som jag har märkt i hela diskussionen är att man inte riktigt har förstått det genuina syftet med ett sådant här avtal, säger Pahta.
Förstår inte kritiken mot Pahta
William Liljeqvist (SFP) , ordförande för kommunstyrelsen, är uppenbart frustrerad över situationen och konstaterar att de som skrivit under inte verkar ha vetat vad de gjort.
– Jag avstår från att kommentera desto mera i detta skede. Mitt fokus är nu att sköta ärendet på ett juridiskt korrekt sätt, säger Liljeqvist.
Kommunstyrelsen är kommundirektörens arbetsgivare och i egenskap av ordförande har Liljeqvist under veckan fört diskussioner med Pahta om situationen skulle kunna lösas på ett annat sätt än genom en uppsägning.
SFP har inte varit inblandat i misstroendemotionen.
Av Vasaborna bor 81 procent på cykelavstånd, det vill säga mindre än fem kilometers avstånd, från centrum. Trots det är det många som väljer bilen på morgonen.
– I centrum är det svårt att cykla lagligt och det är många som cyklar på trottoarerna. Det är inte cyklisternas fel, utan det finns inte tillräckligt med cykelvägar, säger Tomi Kaunismäki, trafikplanerare vid Vasa stad.
Men nu verkar Vasa stad satsa på sina cykelvägar. Den nya cykel- och gångbron över Alskatvägen öppnade i slutet av september, den nya cykelvägen på Vasklot väntas vara färdig i november och i början av oktober beslutade stadsstyrelsen i Vasa stad att söka statsstöd för två nya cykelvägsprojekt.
Det ena är att lägga en cykelbana längs med Metviken, det andra en förlängning av gågatan vid Hovrättsesplanaden.
– För tillfället är cykelvägen vid Metviken sand och grus och inte i så bra skick. Men det kommer att bli en cykelbana av hög klass. När Hovrättsesplanaden blir gågata får cyklister cykla där, men i fotgängarnas takt, säger Kaunismäki.
Vasa stad planerar är att förlänga gågatorna mot både järnvägsstationen och hovrätten. Delgeneralplanen godkändes sommaren 2019 och baserar sig på stadens energi- och klimatprogram. SPT skrev om Vasas gågator i september.
Vasa stad har tidigare sökt statsstöd för att anlägga nya cykelvägar. För två år sedan fick staden femtio procent i statsstöd för de enkelriktade cykelvägarna på Kyrkoesplanaden.
Staden sökte även för cykelvägen på Vasklot, men fick avslag. Under slutet av 2021 är det tänkt att Wärtsilä
ska flytta in i sina nya lokaler på Vasklot och cykelvägen är planerad med arbetstagarna och Vasklotborna i åtanke.
– De flesta av Wärtsiläs anställda i Vasa bor på cykelavstånd och en ny cykelväg kan motivera fler att cykla.
Bättre cykelvägar – fler cyklister
Kaunismäki menar att det finns väldigt goda förutsättningar att cykla i Vasa – avstånden är korta och marken är platt.
Staden ska inom en snar framtid göra en långsiktig plan för cykelnätverket i Vasa. Enligt Kaunismäki är det framför allt viktigt att det ska finnas raka cykelvägar som inte går jämledes med tung trafik.
– Det ska gå snabbt och inte finnas otydligheter om var cykelvägen slutar. Det ska vara behagligt att cykla. Det säger sig självt att när cykelförbindelserna är goda så cyklar också fler.