Sannfinländarna lockar väljare i Centerregioner
Centerns placering i opinionsmätningarna har varit svag en längre tid, men nästa val, kommunalvalet, är traditionellt sett partiets hemmaplan.
Samtidigt har Sannfinländarna vädrat en möjlighet att resa runt och hålla kampanjtillställningar i flera traditionella Centerfästen.
På måndagen möttes de två partiernas ordförande Annika Saarikko (C) och Jussi Halla-aho (Sannf) i en duell.
– Många frågar om vi är rädda att Sannfinländarna fiskar efter samma väljare. Det är vi inte, säger Centerns ordförande Annika Saarikko. I en kommunalvalsduell med Sannfinländarnas Jussi Halla-aho höll hon sig på avstånd och kommenterade människovärdet. – Det finns saker man inte tramsar om.
Centerns placering i opinionsmätningarna har varit svag en längre tid, och följande val är traditionellt sett Centerns hemmaplan: kommunalvalet.
Samtidigt har Sannfinländarna vädrat en möjlighet att resa runt och hålla kampanjtillställningar i flera traditionella Centerfästen.
Annika Saarikko (C) säger att hon inte är rädd för att Sannfinländarna fiskar i samma vatten. Hon säger att Sannfinländarna är ett parti som blivit känt för helt andra saker än Centern.
– Om landsbygden intresserar ett parti som leds av en doktorsherre från Helsingfors så välkomna bara, det finns mycket jobb att göra. Det räcker inte med att manifestera saker. Finlands kommuner erbjuder möjligheter, det är inte ett mål för förtvinande nostalgi, säger Saarikko och får svar från Jussi Halla-aho (Sannf):
– Man underskattar landsbygdens väljare om man tror att de bara är intresserade av snäva landbygdsfrågor som byskolan eller torv. De diskussioner jag har fört handlar om stora sammanhang och visar att folk är vakna, och att det inte längre spelar någon roll från vilken ort man följer världens gång, säger han.
De två konkurrenterna möttes i en debatt inför kommunalvalet hos föreningen Politiska journalisterna på måndagen.
Annika Saarikko framhåller att de beslut som fattas i kommunerna handlar om den lokala basservicen. Hon säger att till exempel EU:s återhämtningsfond inte är en kommunalvalsfråga.
– Nu är det inte tid att vilseleda folk med att den frågan skulle avgöras i kommunalvalet.
Frågor om antisemitism
Halla-aho fick frågor både om den inofficiella biografi av journalisten Lauri Nurmi som utkom nyligen, där Nurmi beskriver återkommande antisemitiska drag i bloggtexter från de gångna åren, och om en tweet som Halla-aho skrev om asylsökande under helgen.
Halla-aho säger att han inte har läst Nurmis bok, men kallar det för ett ”vansinnigt påstående” och anser att det är Nurmi som ska ge belägg.
– Alla mina skrivelser har varit offentliga alla de här åren, säger Halla-aho, och tillägger att han inte tänker gå in i en debatt där ord står mot ord.
Nurmi tar i sin bok fasta på en gammal intervju i en musiktidning från 1990-talet, där Halla-aho kallat sig ”arisk och stolt”, och hänvisar också bland annat till ett blogginlägg från 2004 om holocaust. ”Det blir intressant att se vart det här växande holo-bjäfset leder”, skrev Halla-aho i texten där han argumenterade att holocaust får större utrymme än andra folkmord.
Den gångna helgen skrev Hallaaho en tweet med en fiktiv diskussion mellan myndigheter och en asylsökande, där den asylsökandes sätt att tala beskrivs på ett förklenande sätt, vilket Halla-aho beskriver som ”parodi”.
Saarikko säger att Centerns tidigare linje om människovärde, som man hänvisade till när Sannfinländarna bytte ordförande 2017, står kvar även om Centern inte utesluter kommande samarbete med något parti i förväg.
– Det finns inget utrymme att pruta på människovärdet och människobilden. I de sannfinländska leden har det förekommit att man stämplat människor på grund av hudfärg, till exempel. Det här är något som inte går an för Centern. Det finns saker som man inte tramsar om, säger Saarikko.
Debatt om statsandelar
Både Centern och Sannfinländarna talar för att näringslivet och lönsamheten för företagen i alla regioner är kärnan för att rädda kommunekonomin.
Men Halla-aho har i tidigare valkompasser, bland annat inför kommunalvalet 2017, svarat att han är av helt annan åsikt om påståendet att ”hela landet bör vara bebott, även om det kostar skattepengar”.
Halla-aho säger att ingen vill vara mottagare av allmosor, och att problemet i kommunerna är att det finns för många lagstadgade uppgifter och tiden går åt till att skära ner.
– Så Sannfinländarna är bättre på att skära ner? frågar Saarikko.
– Det där var billigt, kontrar Halla-aho.
– Men på riktigt, vad skulle ni göra annorlunda i kommunerna? pressar Saarikko.
– Det finns över trehundra kommuner, man kan inte göra ett övergripande program som inte blir väldigt svävande, säger Halla-aho.
Halla-aho säger kommunernas ekonomi hänger på samma element som statens: Även om man kan få pengar genom skatter eller inkomstfördelning, så är grunden att det finns rum för företagsamhet och inhemskt jobb som är produktivt.
På den punkten är Saarikko av samma åsikt. Halla-aho talar dock starkare för skattesänkningar och kritiserar klimatpolitiken. Han kritiserar bland annat skatter på uppvärmningsbränsle och transport.