Andra vågen troligen från Balkan
Finländska forskare tar norska virusrön med ro: mutationer ger värdefull info
Nya varianter av coronaviruset har upptäckts i Norge och sägs smitta snabbare än tidigare varianter. Över tusen personer har satts i karantän.
Enligt finländska mutationsforskare finns det ändå ingen orsak till oro: att virus muterar är mycket vanligt och sker flera gånger per månad.
Däremot är mutationerna så små att de inte ändrar vare sig sjukdomsbilden eller symtomen.
– Coronaviruset muterar dessutom långsammare än andra virus, så de här mutationerna behöver nödvändigtvis inte påverka ett framtida vaccin, säger forskaren Tuomas Aivelo vid Helsingfors universitet.
Däremot är alla mutationer värdefulla ur smittspårningsperspektiv.
– Med hjälp av dem kan vi följa exakt hur viruset rör sig. Det som är intressant just nu är att få svar på hur viruset hittade till Finland nu i höst. Ett alternativ är att det kom via Balkanflygen till Åbo.
Det här är en fråga som forskarna hoppas kunna besvara inom några veckor. Rent politiskt kan det ha stor betydelse att få veta hur det kom in med tanke på vilka gränser som öppnades.
En ny mer smittsam variant av coronaviruset har skapat oro i Norge. Att viruset muterar är ändå högst normalt, menar finländska mutationsforskare. Tack vare mutationer kan de kartlägga exakt hur viruset sprider sig. Mycket tyder till exempel på att den andra vågen kommit till Finland från Balkan.
I mitten av september åkte ett gäng pensionärer på en veckolång bussresa genom södra Norge. I anslutning till resan konstaterades fler än 100 fall av coronaviruset – bland annat en variant som tidigare inte har påträffats i landet.
Några veckor senare dök viruset upp på en nattklubb i Trondheim, fler än 30 fall har kopplats till utbrottet. Också här upptäcktes en ny variant av viruset som de norska folkhälsomyndigheterna inte kände sedan förr.
Det fick kommunens överläkare Tove Røsstad att i fredags sammankalla till presskonferens där hon varnade för att det i Trondheim nu finns ”ett mer smittsamt virus i omlopp”.
Skett på många håll
Trondheimvarianten lär inte ha någon koppling till pensionärsbussen, men i båda fallen är det fråga om nya virusvarianter som sprids snabbare än viruset hittills har gjort. Tusentals personer har försatts i karantän, medan norska Folkehelseinstituttet FHI nu svettas med att analysera proverna.
I ett pressmeddelande konstaterar FHI att viruset tillhör en liten genetisk undergrupp i Norge som har flera förändringar i ytproteinet. Ytproteinet är något kortare än normalt vilket gör att det lättare kan bindas till celler hos människor.
I samma uttalande konstaterar FHI också att förändringar i virus ändå är väldigt vanliga.
Den norska upptäckten förvånar inte forskaren och evolutionsbiologen Tuomas Aivelo vid Helsingfors universitet.
– Vi ser samma mönster runtom i världen. En ny virusvariant hittas i en kommun, den lokala läkaren reagerar och gör stort nummer av det. Sedan rycker folkhälsomyndigheterna in och tonar ner ”upptäckten”. Min teori är att det gått till precis så här i Trondheim.
Så det här är ingen ny upptäckt? – Mutationer i en coronaviruspopulation sker ungefär en gång per två veckor, vi har alltså två större mutationer per månad. Det här ser vi bland annat då man jämför olika människors prov. För enskilda virus kan det ske oftare. Däremot är dessa mutationer alltid intressanta, och i det här fallet kan det till exempel hjälpa myndigheterna att smittspåra just det här unika utbrottet, säger han och tilllägger:
– Men vill du veta mer om hur coronaviruset muterar så ring Teemu Smura.
Spårar mutationerna
Teemu Smura har precis avslutat en lång arbetsdag vid den tvärvetenskapliga smittforskningsenheten på campuset i Mejlans i Helsingfors.
Det är här de finländska forskarna spårar sars-cov-2-virusets mutationer, för att bland annat se hur viruset tagit sig till Finland, och hur det har spridits mellan olika regioner ända ner till vissa enskilda evenemang, som utbrottet i Musikhuset i våras.
Då, i mitten av mars, hade Smura och hans team 13 finländska prov att analysera. Varje prov sekvenseras för hand för att ta fram den genetiska koden ur virusets kärna, ett RNA.
Nu, i slutet av oktober, är antalet prov uppe i nästan 600. Snart hoppas teamet kunna visa upp virusets exakta rutter genom Finland. Det är avgörande med tanke på nya restriktioner, resebegränsningar och för att hindra ytterligare smittspridning i samhället.
– Vi vet redan nu att det i våras fanns en större kedja och några mindre små. De flesta kedjor släcktes ganska snabbt, men det fanns ett större kluster med samma genetiska koder som nästan hälften av alla av vårens fall kunde härledas till, säger Smura.
– Det är ett långsamt arbete och ett hantverk där varje sekvensering ska matchas med en global databas. Dessutom har vi en massa praktiska saker som gör att det drar ut på tiden, uppgifter måste till exempel skyddas enligt dataskyddsregistret.
Frågan man snart hoppas få svar på är hur viruset började spridas igen under hösten. Eftersom spridningen avtog till sommaren, och man hade väldigt bra kontroll över smittkedjorna, måste något ha hänt.
– En liten mängd virus levde kvar hos finländarna under sommaren, men det var väldigt kontrollerade utbrott. Sedan blossade det upp igen, och gissningen är nu att smittan kom via Balkanflygen till Åbo. Det här väntas vi ha svar på inom några veckor. Rent politiskt kan det ha stor betydelse att få veta hur det kom in med tanke på vilka gränser som öppnades.
Det man vet med säkerhet är att viruset i vintras kom till Finland via skidorterna i Italien och Österrike.
Sedan dess har folk rest väldigt lite vilket underlättar forskarnas arbete. Därför kan man se att viruset i Finland och Sverige genetiskt lik
nar varandra, medan det i till exempel Spanien har en helt egen gren.
Mutationsforskningen visar också att viruset som ursprungligen startade i Kina först kom till Tyskland i början av februari och sedan fick en nyintroduktion i Italien och skidorterna kring den 7 februari. Två veckor senare hade den italienska varianten nått USA och strax innan dess också Finland, kring den 17 februari.
Påverkar inte sjukdomsbilden
Teemu Smura har kartlagt virusmutationer i många år, men aldrig i den takt man jobbar nu.
– Vi har ju lite av en skyldighet att komma med snabba resultat. Men samarbetet världen över är imponerade med tanke på all data som delas öppet.
I dagsläget finns 151 000 sekvenserade virusprov globalt, enligt databasen Nextstrain (se faktarutan).
– Mutationerna är ändå väldigt små, och påverkar inte sjukdomsbilden och symtom. Det går därför inte att säga att viruset skulle ha blivit mer eller mindre farligt i höst, säger Smura.
Han får medhåll av Tuomas Aivelo.
– Vi har miljontals smittade i världen, och största delen har inte fört smittan vidare. För att smittan ska spridas mer allmänt behövs oftast en superspridare. Sannolikheten att en superspridare fått en farligare variant av viruset är liten. Tvärtom, de virusstammar som är mer smittsamma och mindre farliga får ofta företräde i förhållande till de farligare varianterna.
Så det att fler unga nu smittas med mildare symtom har inget med mutationer att göra? Nej, menar Smura.
– Det är antagligen bara fråga om att diagnoserna på våren gjordes för riskgrupperna, medan unga nu testas mycket mer. Viruset är inte mer smittsamt nu än då.
Så vad kan vi dra för slutsatser av de nya norska virusvarianterna? – Jag har ännu inte sett att norrmännen delat sina sekvenser av varianten, så egentligen vet jag inte mer än någon annan. Men jag undrar hur de har vågat gå ut med den här ”nyheten” utifrån endast 30 provresultat.
– Mutationer sker hela tiden. Det viktigaste är därför att klartlägga dessa sekvenseringar, och att norrmännen skulle dela med sig av sin data.
Avgörande för vaccinet
Kartläggningen av virusets mutationer är viktigt också med tanke på utvecklandet av ett vaccin.
Då Finska epidemiologiska sällskapet firade 20-årsjubileum på onsdagen hölls ett av föredragen av Tarja Sironen, professor i virologi vid Helsingfors universitet. Sironen har varit kopplad till Smuras forskningsgrupp sedan i vintras.
Hon ser det som oroväckande att viruset nu återgått till att smitta djur. Den senaste tiden har viruset spridits på ett flertal minkfarmar, bland annat i Danmark.
– Vi vet att viruset tagit sin in i burarna via en smittad människa och därefter muterat bland minkarna, sade Sironen i föredraget.
Den danska smittskyddsmyndigheten Statens Serum Institut (SSI) varnar för att det muterade viruset smittar tillbaka och får nytt fotfäste bland människor, vilket är ett hot mot det kommande vaccinet. Det biter inte på ett muterat virus.
– Just av den här anledningen är det viktigt att hålla noggrann koll på sekvenseringen, säger Sironen.
Hon är ändå hoppfull om ett effektivt vaccin.
– Vi vet att coronaviruset muterar långsamt, långsammare än vanliga influensavirus. Det gör att vaccinet kommer att bita väldigt bra och länge mot viruset.